Vår uppsats handlar om debatten kring en litterär kanon i den svenska skolan. Vårt syfte är att analysera kanondebatten utifrån några valda aspekter samt att kommentera styrdokument och lärarröster i förhållande till analysens resultat. I kanondebatten syns samtida inställningar till och värderingar av litteratur och dess roll i samhället. Vi belyser detta genom följande frågeställningar: vad sägs om litteraturens roll i Lpf 94? samt vilka bärande argument framförs i kanondebatten och vem säger vad? Metoden vi använder oss av i detta fall är textanalys.

Begreppet historiemedvetande har länge varit en del av ämnesplanen för historia, men inte förrän 2011 preciserades begreppet uttryckligen som centralt för undervisningen. Det är ett allomfattande och viktigt perspektiv för att eleverna ska kunna tolka sin omvärld, sin historia samt ålägga perspektiv på framtiden. Men det är samtidigt problematiskt eftersom det är motsägelsefullt och svårtolkat. Därför är syftet med utvecklingsarbetet att utforska olika arbetsmetoder för hur man kan utveckla elevers historiemedvetande och kunskaper genom att använda film som ett historiedidaktiskt verktyg. Att använda film med historiskt tema är inte heller utan problem, eftersom de aldrig kan återge de historiska händelserna exakt som det var.

Ett sociologiskt perspektiv på staden är att se till stadens och stadslivets inverkan på människan. Flytten från landsbygden till städerna förde med sig att människor vardagsliv förändrades. Under urbaniseringens fanns farhågor om stadslivets negativa inverkan på människan. George Simmel och Louis Wirth som var verksamma under urbaniseringen ägnade sig åt att se hur förutsättningarna för vardagslivet skilde sig åt mellan de urbana och rurala samhällena. Senare sociologer som Jane Jacobs och Richard Sennett har intresserat sig för hur man kan skapa bra stadsmiljöer som ger plats för mångfald och ett dynamiskt stadsliv.

Fulltrogne ? gudomlig vänskap. En undersökning om asatroendes relation till gudarna. C-uppsats i Religionsvetenskap med intiktning Kultur och identitet. Högskolan i Gävle, 2011. Denna uppsatssyfte är inte att berätta om en stereotyp, oföränderlig bild av asagudadyrkanfrån vikingatiden, utan visa en nutida, levande bild.

This examination studies the gender balance of contemporary art exhibitions in Sweden. To what extent genders are equally represented assumes to be based on how the curating process considers equality work. Three categories of art organisations are studied with the intention to determine differences in equality approach between the categories. Official documents of each organisation are examined to understand how they formally relate to equality work. Statistics of the actual gender balance of each organisation are produced based on the last two years exhibition archives.

Denna uppsats handlar om den religiösa barnlitteraturen och dess barndomsdiskurser. Förstgenomfördes en kvantitativ förstudie av det aktuella religiösa barnboksutbudet och utifrån detvaldes sedan tio bilderböcker ut. Med hjälp av ikonotextuell analys och teorier ombarndomsdiskurser har sedan en kvalitativ studie gjorts på dessa utvalda bilderböcker.Genom analyserna framträder vissa tendenser såsom moraliska undertoner ochpedagogiska syften som ?lättas upp? med hjälp av förströelse i form av glada och lättsammabilder. Det finns även exempel på litteratur av mer konstnärlig och komplex art.Utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter och Kulturrådets kvalitetskriterier förbarn- och ungdomslitteratur förs ett resonemang om huruvida den religiösa barnlitteraturenkan sägas leva upp till dessa båda kriterier.Studien redovisar spår av diskursen om det onda barnet, flera exempel på diskursen omdet oskuldsfulla barnet samt några få böcker som frambär diskursen om det kompetentabarnet.Dessutom ges en historisk översikt över den religiösa barnbokens uppkomst och framväxtsamt en överblick över samtida forskning inom religiös barnlitteratur..

Begreppet historiemedvetande har länge varit en del av ämnesplanen för historia, men inte förrän 2011 preciserades begreppet uttryckligen som centralt för undervisningen. Det är ett allomfattande och viktigt perspektiv för att eleverna ska kunna tolka sin omvärld, sin historia samt ålägga perspektiv på framtiden. Men det är samtidigt problematiskt eftersom det är motsägelsefullt och svårtolkat. Därför är syftet med utvecklingsarbetet att utforska olika arbetsmetoder för hur man kan utveckla elevers historiemedvetande och kunskaper genom att använda film som ett historiedidaktiskt verktyg. Att använda film med historiskt tema är inte heller utan problem, eftersom de aldrig kan återge de historiska händelserna exakt som det var.

Enligt Market timing-teorin styr marknadens värdering av företag huruvida nya investeringar finansieras med lån eller med nytt eget kapital. Syftet med denna uppsats är att undersöka om teorin kan förklara svenska företags val av finansiering och således företagens kapitalstruktur. För att uppfylla syftet med uppsatsen har företagsdata insamlats kvartalsvis. Vidare har en regression genomförts mellan de beroende variablerna "Bokförd skuldsättningsgrad" och "Marknadsmässig skuldsättningsgrad" med diverse oberoende variabler för att analysera ifall Market timing-teorin stämmer överens med svenska företag. Av de oberoende variablerna anses marknadsvärdet dividerat med bokfört värde (M/B) bäst förklara Market timing-teorins korrekthet.

Syftet med denna studie är att undersöka barnperspektivet i den samtida planeringen. Att analysera vilka kvalitéer och funktioner som värdesätts av barn i staden samt att jämföra detta med planerarnas visioner. Detta görs genom en fallstudie i Järvastaden, Solna. Visionen för Järvastaden är att vara den trevliga och barnvänliga stadsdelen nära både stan och naturen. Därmed är det intressant att studera hur barnperspektivet har tagits in i planeringen av Järvastaden.

The aim of this Master?s thesis is to examine boys?/young men?s forming of masculinity and gender identity and how discussions around gender stereotypes and conceptions represents themselves in contemporary youth novels. Gender theory based upon R.W. Connell?s theoretical framework which discusses masculinities in plural is used.

Vår studie handlar om hur föräldraskap konstrueras i dagens samhälle och vad som sker med denna konstruktion i möte med förskolan samt vad som sker med förskollärares yrkesroll i detta möte. Vi har utgått ifrån en diskurs om föräldraskap som väckte vårt intresse under de intervjuer vi genomförde med förskollärare under den empiriska delen av detta arbete. Att ha förståelse och god kännedom om hur dagens föräldrar tänker och varför anser vi vara viktigt i vår framtida yrkesroll som förskollärare. Dels för att kunna möta föräldrar på ett bra sätt och dels för att kunna ta hänsyn till detta vid planering av verksamheten. Vår undersökning visade att i möte med föräldrar så har förskollärarens yrkesroll förändrats. Förskollärare behöver idag ge föräldrar mer stöd än tidigare i sin föräldraroll.

Det har varit en intensiv vår med mycket energi och arbetsglädje. Jag har gått från att undersöka möjligheten att kombinerar abstrakt form med en figurativ form, till att fokusera på enbart det figurativa. Tyngdpunkten har legat på djurs ansikten och dess små förskjutningar och vinklingar. Detaljerna har spelat stor roll för mig och jag har suttit timtal och arbetat fram pälsstruktur. Det har varit viktigt att låta varje skulptur få sitt utrymme och jag har arbetat tills jag känt mig nöjd med utförandet.Efter mitt beslut om att inte arbeta med abstrakta former har jag med bestämda steg närmat mig mållinjen.Nytt för mig i detta arbete har varit att hänga min keramik på vägg och det har fått mig att fundera mycket kring olika presentationsmöjligheter.

Målsättningen för uppsatsen har varit att ifrågasätta det allmänmänskliga i mänskliga rättigheter, att problematisera en rättighetsidé som marknadsförs av bland annat FN, och som inom internationella relationer framställs som självskriven. Teorier om universalism och relativism har utgjort ramen, medan tre människorättsorganisationer ? Human Rights Center Viasna, Civil Rights Defenders och Amnesty International ? har fungerat som analysenheter. Organisationerna har undersökts genom de framställningar de gjort av MR-situationen i Vitryssland, närmare bestämt i form av nyhetsartiklar om tre samtida politiska händelser.Frågeställningarna fokuserade på allmängiltigheten i organisationernas MR-bild, deras inställning till europeiska och västerländska regelverk och aktörer, samt hur deras egen bakgrund eventuellt inverkar i arbetet. Resultaten visar att organisationerna jobbar universalistiskt, att de har globala preferenser snarare än europeiska, och att de i allt väsentligt arbetar opåverkade av sin kontext.Visserligen bör resultaten sättas i relation till den begränsade undersökningen, vilken kanske främst kan visa tendenser, men de unika dragen i forskningsområdet är inte att förglömma.

Samtidskonst har en unik förmåga att ställa frågor om vår nuvarande tid utifrån ett synnerligen intressant perspektiv. Detta därför att den ofta skildrar vårt samtida samhälle utifrån ett mindre traditionellt synsätt. Eftersom förutsättningarna att arbeta med samtidskonst i bildundervisning beror på pedagogens inställning till ämnet och dennes konstsyn, valde vi att undersöka på vilket sätt samtidkonsten utnyttjas av bildpedagoger. Arbetets syfte var att undersöka om ett mer traditionellt synsätt präglar bildundervisningen på gymnasiet eller hur man som bildpedagog använder sig av samtidskonst i sin undervisning. Vi valde att intervjua sex stycken bildpedagoger på tre stycken olika gymnasier för att få en övergripande bild av området.

Programledarrollens utveckling mot mer öppenhet kring privatlivet gör att vi snart vet allt mer om programledaren än tidigare. Programledaren tar plats och breder ut sig, vågar tycka och bjuda på detaljer från sitt innersta. I samband med självutlämning nämns begrepp som intimisering, som syftar till den närhet som tittaren får vid öppenhet.Med utgångspunkt från Jürgen Habermas syn på offentlighetens utveckling, tittar författaren närmare på hur självutlämning syns i programledarens framförande. Med ett retoriskt perspektiv studeras två samtida pratprogram, Schulman Show och Hissen, där författaren fokuserar på programledarna och ser exempel på självutlämning i framförandet och i programledarnas stil. Resultatet visar att programledarna som ingått i analysen är mer eller mindre självutlämnande.