Denna studie syftar till att undersöka pedagogers förhÄllningssÀtt till lÀroplanen. Avsikten Àr att studera hur lÀroplanen omsÀtts och pÄ vilket sÀtt den blir synlig i olika vardagshÀndelser. Forskningsstrategin Àr kvalitativ och dÀr har vi anvÀnt oss av intervjuer och observationer som datainsamlingsmetoder.Eftersom vi hade det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande som utgÄngspunkt i studien var det vissa begrepp som kom att stÀllas i fokus. Dessa var kommunikation, reflektion och samspel.Av resultatet framkom att pedagogerna i intervjustudien ofta utgick frÄn lÀroplanen ur ett sociokulturellt perspektiv nÀr de planerade. Dock tolkade vi det som att de förmodligen inte var medvetna om perspektivets innebörd.

Bakgrund: Fysisk beröring Àr ett grundlÀggande behov hos mÀnniskan och Àr en central del i omvÄrdnaden. Fysisk beröring kan lindra eller förhindra lidande och skapa förutsÀttningar för vÀlbefinnande. I omvÄrdnaden skapar beröringen ett humant sÀtt mellan patient och personal att ta kontakt med varandra. Syftet: Hur patientens vÀlbefinnande pÄverkas av fysisk beröring i omvÄrdnaden. Metod: Studien utfördes som en litteraturstudie baserad pÄ sju vetenskapliga kvalitativa artiklar.

Syfte: Studiens syfte var att undersöka uppfattningar som nÄgra pojkar i Ärskurs 4 hade om hur arbetet med skrivplattan stöder dem i deras textskrivande. Studiens datainsamling avsÄg att besvara tvÄ frÄgestÀllningar:? Hur uttrycker nÄgra pojkar att anvÀndandet av skrivplattan stöder dem nÀr de skriver texter?? Hur beskriver nÄgra pojkar att skrivplatan förÀndrar motivationen till att skriva texter?Teori: Studien tar sin utgÄngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv i vilket det Àr centralt att studera hur individer lÀr; bÄde individuellt och i samspel. Detta samspel kan utgöras av andra mÀnniskor men ocksÄ av artefakter. Artefakten skrivplatta Àr central i denna studie.

Detta examensarbete handlar om höglÀsning och höglÀsning som ett pedagogiskt verktygi skolan. Syftet med arbetet Àr att se om och hur höglÀsning anvÀnds i skolan och hureleverna pÄverkas av höglÀsning. Jag har anvÀnt mig utav kvalitativa intervjuer nÀr jagundersökt hur fyra pedagoger ser pÄ höglÀsningen. Intervjuerna har genomförts pÄ enskola i en mellanstor stad i Sverige. Jag har analyserat och studerat relevant litteratur ochforskning om Àmnet och resultatet visar hur pedagogernas uppfattning förhÄller sig tilllitteraturen och tidigare forskning.

Fo?r att skapa ha?llbar utveckling kra?vs ett samspel mellan ekonomisk tillva?xt och miljo?pa?verkan. Banker har genom kreditverksamheten mo?jligheten att pa?verka hur ett fo?retag arbetar med miljo?fra?gor. Corporate Social Responsibility (CSR) innefattar hur ett fo?retag kan ta ansvar fo?r miljo?n.

Syftet med denna studie Àr att fÄ en överblick över lÀs- och skrivundervisningen i förskoleklass, Ärskurs 1, 2 och 3. Syftet Àr Àven att belysa vilka lÀromedel som anvÀnds i undervisningen. FrÄgestÀllningarna Àr:-         Hur undervisas elever i lÀsning-         Hur undervisas elever i skrivning-         Vilka lÀromedel anvÀnds i svenskaStudien Àr baserad pÄ en enkÀtundersökning till verksamma pedagoger i 4 kommuner i VÀstra Götaland.Resultatet visar att mÄnga pedagoger i förskoleklass hjÀlper barnen att utveckla sin fonologiska medvetenhet med material som innehÄller mycket sprÄklekar. I Ärskurs 1 lÀggs mycket av elevernas studietid pÄ att lÀra sig avkoda genom att koppla samman grafem och fonem. I alla Ärskurser förekommer det att pedagogerna ger eleverna strategier för utveckla sin egen skrivning och lÀsning inom olika genrer.

I denna studie har sju gymnasieelever intervjuats om hur de uppfattar sin sprÄkliga prestation i muntlig gruppredovisning. Studien har genomförts med hjÀlp av intervjuer och Àr skriven ur ett social-psykologiskt perspektiv, alltsÄ hur mÀnniskor fungerar i samspel med andra. Resultatet pekar pÄ att eleverna uppfattar det som att deras sprÄk förÀndras beroende pÄ om redovisningen sker i grupp eller individuellt med lÀraren. Ingen av eleverna tyckte att sprÄket blev mer formellt eller korrekt i grupp, medan de flesta uppfattade det som att sprÄket blir mer korrekt och formellt nÀr redovisningen sker enbart för lÀraren. Resultatet indikerar ocksÄ pÄ att elever med lÄg sjÀlvkÀnsla helst redovisar i grupp medan de med hög sjÀlvkÀnsla helst redovisar enbart framför lÀraren.

Denna undersökning visar hur nÄgra utvalda fritidshem aktivt arbetar för att motverka mobbning. Den belyser ocksÄ vilka former mobbning kan ta sig i uttryck pÄ samt hur begreppet definieras. FrÄgestÀllningar Àr enligt följande:Hur arbetar man konkret för att motverka mobbning inom vÄra utvalda fritidshem? Hur definieras mobbning och hur kan det ta sig i uttryck?För att besvara dessa har vi anvÀnt oss av semistrukturerade intervjuer av rektorer och fritidspedagoger. Informanternas svar har vi sedan jÀmfört med varandra för att upptÀcka gemensamma teman och sedan analyserat dessa med hjÀlp av tidigare forskning och litteratur.Resultatet av undersökningen visar att mobbning definieras som negativa handlingar som utförs under en lÀngre tid och att det kan ta sig i uttryck pÄ ett fysiskt, psykiskt, verbalt, icke-verbalt och digitalt sÀtt.Det visar ocksÄ att man pÄ vÄra utvalda fritidshem motverkar mobbning genom socialt samspel, rastaktiviteter, samarbete med övrig skolpersonal, elever och förÀldrar för att fÄ fram ett gemensamt förhÄllningssÀtt och genom att som ledare vara tydlig mot mobbning..

Genom denna undersökning ville vi ta reda pÄ hur man som pedagog kan arbeta didaktiskt med utomhuspedagogik i förskolan för att barnen redan i förskoleÄldern ska fÄ ett naturligt förhÄllningssÀtt gentemot naturen. VÄrt arbete kring utomhuspedagogik och hur man kan anvÀnda den som metod i förskolan grundar sig pÄ tio intervjuer och sex observationer som vi har gjort i förskolor med utomhuspedagogisk inriktning. Genom resultatet av dessa har vi fÄtt kunskap om hur man kan stimulera barns utveckling och lÀrande genom att anvÀnda sig av denna metod. Det som visade sig vara viktigt Àr att barnen befÀster sina kunskaper genom konkret inlÀrning i naturmiljö. För att ge barnen denna inlÀrning och utveckling arbetar pedagogerna medvetet med att stimulera barnens alla sinnen.

Erosion Àr en stÀndigt pÄgÄende process som formar om vÄrt landskap. LÀngs med kusten pÄgÄr ett samspel mellan vind, vÄgor, strömmar och sediment. Ett omrÄde kan sÀgas vara utsatt för erosion om mÀngden borttransporterat material Àr större Àn den mÀngd som avsÀtts. Det omvÀnda kan ocksÄ intrÀffa, det vill sÀga att strÀnder vÀxer. Detta kallas för ackumulation.

I arbetet studeras möjligheten att anvÀnda inspelningsteknik som ett verktyg i en kreativ musikalisk process, som en hjÀlp för att analysera och bedöma musikers insatser för att tydliggöra och förbÀttra prestationen. Studien behandlar frÄgan om inspelningar kan vara ett aktivt hjÀlpmedel vid komposition och om det Àr möjligt att anvÀnda i formellt pedagogiska miljöer för individuell utveckling och ensemblespel. Studien har genomförts vid ett tillfÀlle, med fyra musiker som utifrÄn ett grundmaterial, improviserat, arrangerat och spelat in en lÄt tillsammans. Inspelningarna har gjorts i en studio med datorbaserad inspelningsteknik och analyserats och vÀrderats utifrÄn studiens syfte och presenteras tillsammans med en ljudinspelning pÄ CD med material frÄn inspelningen. Reflektion och bedömning av materialet och metoden har skett i samtal mellan musikerna under inspelningssessionen.

BAKGRUND:Vi har utgÄtt frÄn Bronfenbrenners utvecklingsekologiska system och Vygotskijs samspelsteori.Dessa teoretiker kopplas samman med aktuell forskning och utgör bakgrunden till den förÀndringsprocesssom vi valt att följa.SYFTE:VÄrt syfte Àr att följa en mÄngkulturell förÀndringsprocess som Àger rum i Sydby Kommundelmellan Lotumskolan och Sydbyskolan. Vi vill ocksÄ undersöka vad denna förÀndring innebÀrför pedagoger i deras undervisning och yrkesroll.METOD:Vi har valt att anvÀnda oss av fallstudie som ansats och intervju Àr vÄr datainsamlingsmetod.Detta eftersom en fallstudie lÀmpar sig dÄ syftet Àr att följa och beskriva en process.RESULTAT:Resultatet som vi har kommit fram till Àr att den förÀndring som skett, inte hade behövt förekommaom samhÀllets struktur hade sett annorlunda ut. Det Àr samhÀllet i sig som skapar problem,som inte hade behövt vara nÄgra problem frÄn början. Genom ett mÄngkulturellt klassrumskapas en förutsÀttning för att acceptera olikheter, vilket bidrar till att elever tidigt fÄr enförstÄelse för att alla Àr olika..

Resultatet i denna studie synliggörs i fem olika teman. Det första temat har rubriken Konkurrens skapar kaos pÄ förskolegÄrden och innehÄller pedagogernas beskrivning kring deras förskolegÄrd, dÀr bland annat lekredskapen gungor och cyklar analyseras. Under temat Den svagaste lÀnken visar resultatet pÄ att pedagogerna inte delar samma syn pÄ barn nÀr det kommer till barnens lÀrande och utveckling. Det tredje temat som utkristalliserade sig Àr Torr, mÀtt och trygg, dÀr det framgÄr ett mönster som visar pÄ att dessa faktorer Àr viktiga för pedagogerna nÀr det kommer till förskolans utomhusvistelse. Under rubriken SvÄrt och fÄnga, lÀtt att tappa visar resultatet synliggörs ett mönster kring lÀrande, rörelse och samspel.

Det hÀr Àr ett arbete som bygger pÄ en undersökning om Ätta lÀrares syn pÄ hur de möter elevers sprÄkliga erfarenheter med matematikens abstrakta sprÄk. Arbetet ger ocksÄ en bild av vad de hÀr lÀrarna anser Àr viktiga delar i matematikundervisningen. Genom den hÀr undersökningen kan arbetet bidra till undervisningen och synen av matematik och dÀrmed stÀrka kunskapsutvecklingen inom omrÄdet. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med de Ätta lÀrarna som vi sedan analyserat och tolkat utifrÄn forskningslitteratur. Vi kom fram till att lÀrarna inte ser det som ett problem för eleverna att möta matematikens abstrakta sprÄk.

Syftet med denna studie Àr att undersöka fyra gymnasielÀrare syn pÄ ledarskap i klassrummet och vilken betydelse dessa lÀrare anser att ledarskapet har för arbetsron i klassrummet. Detta undersöktes genom en kvalitativ studie i form av intervjuer med de deltagande lÀrarna. I resultatet framgick att lÀrarna förknippade god kommunikation med ett gott ledarskap och pÄ samma vis förknippade dÄlig kommunikation med ett dÄligt ledarskap. Studien fann Àven en koppling mellan lÀrares kommunikation och arbetsro, eftersom lÀrarna anvÀnde kommunikativa verktyg för att skapa arbetsro i klassrummet. Studien drar slutsatsen att det Àr viktigt att efterstrÀva ett samtalande klassrum, dÀr det sker ett kommunikativt utbyte mellan lÀrare och elev.