Att kommunicera och utifrÄn det ta initiativ och utföra en handling Àr för mÄnga barn svÄrt.  Tillkommer det dessutom en funktionsnedsÀttning försvÄrar det oftast situationen. FörmÄgan till samspel, initiativ och handling kan dÄ behöva medvetandesgöras med hjÀlp av olika medel.Syftet med detta examensarbete Àr att beskriva FMT-metoden, samt att nÄ en djupare kunskap kring Àmnet autism. I mitt arbete har jag valt att med FMT-metoden (Funktionsinriktad musikterapi) förmedla och beskriva hur man kan nÄ samverkan med barn med autism och autismliknande drag.Litteraturstudie har genomförts i Àmnena musikterapi, FMT-metoden, autism och autismliknande drag samt utvecklingsstörning. En sammanfattning har gjorts av dokumenterad information, i form av videoinspelningar och fallbeskrivningar av tvÄ barn som jag följt under utbildningens gÄng.I min slutsats kom jag fram till att jag observerat en stor utveckling hos barnen vad gÀller förmÄgan till samverkan, initiativtagande och utförandet av en egen bestÀmd handling med FMT-metoden som medel..

Uppsatsen avser att utreda relationen mellan en blogg och en banner placerad dÀrpÄ, samt söka efter ett eventuellt samspel dÀr trovÀrdigheten i en blogg smittar av sig pÄ bannern. I diskussionen kommer det Àven att utvecklas ett resonemang kring vad som krÀvs för att en blogg ska vara trovÀrdig. Faktorer som avgör bloggens trovÀrdighet har faststÀllts vara psykosociala faktorer, personligheten i bloggen, sakkunskap, grad av kommersialism samt bloggen som varumÀrke. En relation mellan blogg och banner finns, och en förutsÀttning för att bannern ska bli framgÄngsrik Àr att det finns ett sammanhang mellan blogg och banner. En trovÀrdig blogg har större inverkan pÄ en banner som gör reklam för produkter inom samma Àmneskategori som bloggen.

Specialiteten intensivvÄrd utvecklades pÄ 1950-talet, Ànda sedan dess har det varit kÀnt att vissa av patinterna utvecklar akut förvirring eller psykiska störningar som senare kom att benÀmnas IVA syndromet. IVA syndromet orsakas av en process som startar vid insjuknandet/olyckan och beror pÄ ett samspel mellan en psykologisk process, kemisk pÄverkan och den miljöstress som uppkommer av intensivvÄrdsmiljön som patienten vÄrdas i. IVA Syndromet orsakar ökad morbiditet och mortalitet. Syftet med arbetet Àr att beskriva omvÄrdnadsproblem och vilka ÄtgÀrder sjuksköterskan kan vidta för att förebygga utvecklandet av IVA syndromet. Undersökningen har utförts som en litteraturstudie.

Syftet med studien var att beskriva vad som krÀvs för nÀrvaro i den vÄrdande relationen, utifrÄn vÄrdares och vÄrdtagares erfarenheter. Att se pÄ vad som ger en nÀrvaro som berör, ger ett samspel samt verkar lindrande i vÄrdmötet. Tolv vetenskapliga artiklar med kvalitativa metodansatser analyserades med avsikt att utifrÄn denna uppsats syfte beskriva innehÄllet. InnehÄllsanalysen resulterade i fyra kategorier; Att se hela mÀnniskan, SjÀlslig och kroppsligberöring, VÀgen till att knyta an samt VÄrdarens tillgÄngar. Resultatet visar att bekrÀftelse, vÄrdarens bemötande, fysisk och mental nÀrvaro samt kommunikationen Àr vÀsentligt för hur nÀrvaro upplevs av mÀnniskor.

Bakgrund Diabetes typ 2 har ökat till följd av livsstilsrelaterade hÀlsoproblem som övervikt. Tidig och omfattande information till patienter med diabetes typ 2 om betydelsen av motion Àr viktigt. Syftet: Att belysa informationens betydelse för en god följsamhet nÀr det gÀller motion vid diabetes typ 2. Metod: Kvalitativ design med innehÄllsanalys. Vignettemetoden anvÀndes vid intervjuerna.

Syftet med denna studie var att undersöka om samspelet i spökskriftsmetoden bidrar till barnens motivation att lÀra sig att lÀsa och skriva. VÄrt intresse för spökskriftmetoden vÀcktes nÀr vi reflekterade över hur mÄnga elever som har svÄrigheter med lÀs- och skrivförstÄelsen. Vi tÀnker frÀmst pÄ de tillfÀllen under vÄra praktikperioder dÄ vi stött pÄ barn som kÀmpar sig igenom bokstÀverna i de ordinÀra metoderna. Detta har undersökts, genom kvalitativa intervjuer av tvÄ pedagoger och Ätta barn samt observationer av sjÀlva arbetet med spökskriftsmetoden pÄ tvÄ skolor, förskoleklasser, med fem skrivarpar. Resultaten visar att hÀlften av barnen pÄ den skola vi valt att kalla Antilopen vill anvÀnda sig mer av metoden.

I uppsatsen undersöks hur lÀrare och elever definierar ett gott klassrumsklimat, vem som bÀr ansvaret för att skapa ett gott klassrumsklimat och hur man som lÀrare tillsammans med sina elever kan arbeta för att skapa ett klassrumsklimat som gynnar lÀrandet. Detta har undersökts genom litteraturstudier, tidigare forskning och genom insamling av empiriskt material i form av fokusgrupper med lÀrare och elever. UtifrÄn detta dras slutsatser och förs en diskussion kring vad ett gott klassrumsklimat Àr, hur det skapas och om lÀrare och elever har samsyn.I litteraturen och i det empiriska materialet rÄder en samstÀmmighet kring vad ett gott klassrumsklimat Àr. Ord som trygghet, tolerans, delaktighet och öppenhet Àr Äterkommande. Faktorer som ledarskap, mÄl, dialog och feedback Àr viktiga för skapandet av ett gott klimat.

Syftet med denna undersökning Àr att fördjupa kunskapen om hur flickor bemöts i samspel med lÀraren. Bakgrunden till att vi valde att undersöka just detta Àr att det Àr ett intressant och aktuellt Àmne i samhÀllet idag med tanke pÄ hendebatten som pÄgÄr. Vi Àr intresserade av att se hur det ser ut i en förskoleklass. Hur ska flickor vara enligt lÀraren, hur gÄr det att se i förhÄllningssÀttet, accepteras flickorna som de Àr eller tillrÀttavisas de, eftersom de inte uppfyller de förvÀntningar som finns. Vi har valt att undersöka lÀrarens förhÄllningssÀtt gentemot flickorna, eftersom vi anser att det inte finns sÄ mycket forskning om flickor i detta sammanhang och vi vill bidra till detta.

Detta examensarbete handlar om skrivutveckling samt en grupp elevers syn pÄ sambandet mellan talsprÄk, skriftsprÄk och hur man anvÀnder sig av det i praktiken. Den huvudsakliga vikten i detta arbete har jag lagt vid litteratur, men jag har Àven genomfört kvalitativa intervjuer med elever i Ärskurs fyra, fem och sex.Mitt val av Àmne har sin grund i att jag, under min verksamhetsförlagda utbildning, sett hur stor variation det finns i skrivutvecklingen mellan olika barn i samma Älder, klass och omrÄde. Detta har vÀckt ett intresse hos mig och en vilja att lÀra mig mer om sprÄkets komplicerade vÀrld.I mitt arbete har jag kommit fram till att det Àr viktigt att barns kontakt med ordens vÀrld kommer tidigt och att upplevelsen Àr positiv. Datorn utgör en mycket stor del av barnens livsvÀrld och jag tror att skrivundervisningen i skolan skulle vinna pÄ att i större utstrÀckning ta in den i klassrummet. Jag har ocksÄ uppmÀrksammats pÄ att mÀnniskan Àr en social varelse, vilken lÀr i samspel med andra och att det Àr nÄgot vi bör ha i Ätanke dÄ vi trÀder in i klassrummet..

Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva och belysa hur förÀldrar till barn med skolvÀgransproblematik upplever sin situation nÀr det gÀller bemötande och delaktighet frÄn de aktörer som samverkar kring deras barns skolgÄng. Teori: UtgÄngspunkten för det teoretiska perspektivet Àr systemteori och kommunikationsteori. Kommunikationsteorin Àr en teori som försöker förstÄ mÀnsklig interaktion. Systemteorin inspirerar till att förstÄ samspel mellan individ och miljö. Samspel och interaktion Àr omrÄden som genomsyrar mötet mellan mÀnniskor.

LÄng, Karolina och Ström, Emma (2011) Lekens betydelse för barns sprÄkutveckling i förskolan. Malmö: LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Denna studie Àr en undersökning av lekens betydelse för barns sprÄkutveckling i förskolan. Syftet med studien var att undersöka lekens betydelse för barns sprÄkutveckling i den styrda och den fria leken. Studien Àr baserad pÄ lekobservationer och intervjuer med pedagogerna pÄ förskolorna. Under studiens gÄng har vi kunnat se bÄde kommunikation, samspel och talet i leken. Vygotskijs och Piagets teorier och forskning har varit till hjÀlp i analysen.

Syftet med denna studie Àr att belysa sprÄkets betydelse vid integrering av nyanlÀnda invandrarelever. Jag har undersök hur vida eleverna uppfattar sitt mottagande i den svenska skolan och hur eller om lÀrare kartlÀgger elevens sprÄk- och kunskapsutveckling. Resultaten Àr baserade pÄ information frÄn personintervjuer och hur denna information korrelerar med min valda teori. Jag anvÀnde ett teoretiskt ramverk av Lev Semjonovitj Vygotskij som Àr en erkÀnd pedagogisk teoretiker. Resultaten av min studie visar att svaren frÄn mina intervjuer stÀmmer vÀl överens med min valda teori: att omgivning och utveckling gÄr hand i hand.

Syftet med uppsatsen Àr att studera om den regionala kontexten eller den s.k. företagsmiljön har nÄgon pÄverkan pÄ sannolikheten för nya företag att överleva de tre första Ären. UtifrÄn en teoretisk och empirisk genomgÄng har jag försökt att sÀtta in frÄgan i ett sammanhang. Eftersom det Àr ett komplext samspel mellan de tre faktorerna individ, företag och miljö vill jag undersöka om det statistiska gÄr att hitta nÄgra skillnader mellan de företag som överlevt de första tre Ären och de som inte har gjort det. Finns det nÄgot som visar pÄ att den regionala kontexten pÄverkar företags överlevnads chanser?Med utgÄngspunkt i registerdata undersöks om nÄgra faktorer pÄverkar sannolik­heten för nya företag att överleva.

En intervjustudie har gjorts om vad pedagoger har för kunskaper om barn med ADHD och om de vet hur de ska gÄ tillvÀga för att underlÀtta undervisningen för dessa barn.Vi har inriktat oss pÄ barn i Äldrarna sju till tolv Är för att diagnoser oftast inte stÀlls förrÀn barnen uppnÄtt skolÄlder. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer som har Àgt rum med tio stycken pedagoger med olika inriktningar fritidspedagoger, specialpedagoger och lÀrare. Uppsatsens syfte Àr att undersöka vad det finns för kunskaper hos pedagoger i skolan om hur de ska arbeta med barn som har ADHD.Litteraturdelen handlar om allt frÄn definition av ADHD till samspel mellan skola, hem och arbetsmetoder. Litteraturen har en viktig roll eftersom den har vetenskaplig fakta kring studien. Tillsammans med resultatet som utgÄr frÄn frÄgestÀllningarna: Hur Àr kunskapen hos pedagoger om hur de kan underlÀtta skolmiljön för barn med ADHD? Hur vÀljer pedagogerna att underlÀtta skolmiljön för barn med ADHD?- I klassrumsmiljön- Genom förÀldrakontakt- I kamratkontakt har resultatet fÄtt fram att pedagogerna har olika erfarenheter av att arbeta med barn som har ADHD i skolan.

The aim of the study is to investigate the practice of psychoanalysis with infants, and its effect on mother and child. With psychoanalytical thoeries and contemporary research on infants interaction as a basis, five interwievs with psychoanalysts in practice has been done. Also taking part of a clinical meeting with nine psychoanalysts has been done. Two of the interwieved analysts where part of this meeting, therefor the total sum of twelve psychoanalysts who reports their thoughts about the process i infantanalysis. The study also includes three participating observations of infantanalysis.