AbstractSyftet med undersökningen Ă€r att se hur pedagoger ser pĂ„ grupparbete som inlĂ€rningsmetod.I litteraturdelen presenteras olika begrepp som har med grupparbete att göra, historik kringgrupparbete samt kommer vi se till dagens skola och dess lĂ€roplan.Vi har intervjuat fyra pedagoger för att besvara vĂ„r forskningsfrĂ„ga: Hur ser ett strategiskturval av pedagoger i dagens skola pĂ„ grupparbete som inlĂ€rningsmetod? De intervjuadepedagogerna valdes ut med kriteriet att de skulle vara verksamma i en Ă„rskurs 5 för att ikursplaner för olika Ă€mnen finns mĂ„l at uppfylla i Ă„rskurs 5.Resultatet visar att de intervjuade pedagogerna har olika syn pĂ„ grupparbete men att de harsamma bas, nĂ€mligen samarbete. Resultatet visar Ă€ven att det finns olika vĂ€gar att gĂ„ för attuppnĂ„ mĂ„l, till exempel samarbete eller nĂ„gon sorts faktakunskap, men Ă€ven att pedagogernaanvĂ€nder grupparbete för att uppnĂ„ ett visst mĂ„l. Som helhet ser de intervjuade pedagogernagrupparbete som ett varierat arbetssĂ€tt.Ämnesord: Grupparbete, lĂ€ra in i grupp, lĂ€ra av varandra, samspel och samarbeta.

Syftet med studien var att studera hur olika sagoformer pÄverkar förskolebarn i mötet med sagan. FrÀmst uppmÀrksammas hur förskolebarn reagerat pÄ varierade sagoformer samt hur pedagogen kan fÄnga och utveckla förksolebarns intresse för sagan. I bakgrunden belyses saagans historia och tidigare forskning om Àmnet. Empiriska delen av den kvalitativa studien utfördes pÄ en förskola dÀr samtliga barn observerades under de aktuella tillfÀllena.Barnen fick möta sagan vid samanlagt elva tillfÀllen och i fem olika former. Förskolebarnen observerades Àven vid andra tillfÀllen nÀr de utförde aktiviteter som var relevanta för studien.

Hur upplever vi former och fa?rger na?r de flyttas fra?n ett papper till ljusprojektioner? Det ha?r a?r en av fra?gorna jag ville fa? svar pa? na?r jag bo?rjade med detta projekt. Allting utmynnade sig i en studie jag valt att kalla fo?r, Ljusprojektioner och ra?nder. Det a?r ett experimenterande arbete da?r former, mo?nster och den upplevda erfarenheten av dem har underso?kts ur ett fenomenologiskt perspektiv.

Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ om attityden till matematik pÄverkas nÀr man integrerar musik med matematik. Vi har i tvÄ förskoleklasser dels genomfört undervisningsförsök under en vecka, dels intervjuat sex barn bÄde före- och efter undervisningsförsöken. Tre av dessa elever Àr frÄn undervisningsgruppen med musik och tre frÄn gruppen utan musik. Undervisningsförsöken, som utgjorde den största och viktigaste delen av arbetet med faktainsamlingen, har resulterat i att musikgruppen har fÄtt en positivare attityd till matematik som Àmne, samt att de har befÀst vissa kunskaper bÀttre. Den andra gruppen har blivit bÀttre pÄ andra omrÄden.

Enligt lÀroplanen för förskolan ska förskolan erbjuda barn en lÀrmiljö dÀr de kan vÀxla mellan olika aktiviteter sÄvÀl inomhus som utomhus. Studiens syfte Àr att undersöka de förutsÀttningar som olika leksaksförrÄds material erbjuder för barns lek och samspel under deras utevistelse. Vidare Àr syftet att ta reda pÄ hur förskollÀrare förhÄller sig till olika typer av leksaker och saker att leka med ute pÄ gÄrden. Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ metodansats genom tre observationer och sex intervjuer. Genom dessa undersöker vi tre förskolors leksaksförrÄd och material som barnen har tillgÄng till i sin utevistelse samt sex förskollÀrares resonemang kring dessa.Resultatet visar pÄ att förskollÀrare har olika resonemang och uppfattningar kring materialets olika funktioner för barns lÀrande och utveckling av materialets anvÀndning. Dessa funktioner pÄverkas av barns tillgÀnglighet och pedagogers förhÄllningssÀtt.

Tekniken idag utvecklas stÀndigt, barnen i dagens förskola föds in i en digital vÀrld fylld av teknik. AnvÀndandet av surfplattor har ökat kraftigt bland förskolebarn jÀmfört med Är 2012. Syftet med vÄr studie var att undersöka vilka sociala positioner barn intar nÀr de anvÀnder iPaden i den fria leken. Vi har anvÀnt oss av Agneta Ljung DjÀrfs avhandling Spelet runt datorn ? datoranvÀndande som meningsskapande praktik i förskolan (2004). I avhandlingen presenterar Ljung DjÀrf positionerna Àgare, deltagare och ÄskÄdare.

This study looked at two groups of adolescents aged 12-17 years who had participated in circus training. One group had some form of disability while the other had none. The study was carried out as a qualitative study with observations, interviews and a questionnaire used as methods of gathering data. A small part of the study was quantitative and an observation chart was used. The purpose was to examine the importance of teamwork, environmental factors and the necessary requirements during a learning situation.

Syfte med denna undersökning var att ta reda pÄ vad förskollÀrare hade för uppfattningar om begreppet mobbning i förskolan och hur de arbetar för att förebygga det. För att fÄ svar pÄ syfte och frÄgestÀllningar anvÀndes kvalitativa intervjuer dÀr tankar och Äsikter ligger i fokus. Vi valde dÀrmed att intervjua sex stycken förskollÀrare pÄ tre stycken förskolor, en privat och tvÄ kommunala. Intervjusvaren analyserades och sammanfattades inom kategorier som framkom som mest centrala i resultatet. Resultatet visar att det rÄder delade meningar samt en otydlighet om vad mobbning innebÀr i förskolan.

Studien behandlar lÀrares förhÄllningssÀtt till den interaktiva skrivtavlan som artefakt i matematikundervisningen. Syftet Àr att, genom videobservation och intervju med tre lÀrare, se vilka potentiella nya möjligheter den interaktiva skrivtavlan genererar till och varför lÀrarna vÀljer att arbeta med den under matematiklektioner. VÄrt fokus ligger pÄ artefaktens relation till lÀrandet samt tidsaspekten. Materialet bearbetades utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv dÀr fokus lÄg pÄ lÀrares och elevers samspel med den interaktiva skrivtavlan som artefakt. Vi har Àven sett till lÀrarnas anvÀndande i relation till begreppet meningserbjudande, affordance.

Anknytningsmönster och förmÄgan till mentalisering stÄr i en nÀra relation. Dessa tvÄ system pÄverkas dÄ individen stÄr under affektiva pÄfrestningar, vilket dÄ försvÄrar för individen att pÄ ett adaptivt sÀtt navigera sig i sin omgivning. Hur vÀl dessa utvecklas Àr beroende av arv och miljö och kan dÀrmed överföras mellan generationer. Behandlingsmetoden Theraplay syftar till att stÀrka samspelet i förÀldra- barnrelationen, vilket kan nÄ positiva effekter pÄ dessa system, hos bÄde förÀlder och barn. Studien undersökte förÀldrars upplevelse av Theraplay mot en jÀmförelsegrupp utifrÄn positiva behandlingseffekter via kvantitativ och tematisk analys.

Syftet med denna uppsats pÄ 15 hp Àr att undersöka företag inom turistbranschens förutsÀttningar för att överleva och expandera. Jag har valt att undersöka Abisko som konkurrerar med större, nÀrliggande och mer vÀletablerade orter. Allt detta sker i samspel med yttre faktorer som pÄverkar företagens förutsÀttningar, exempelvis det faktum att Abisko Àr en nationalpark samt belÀget i regnskugga vilket ger bra förutsÀttningar för norrsken och lockar enorma mÀngder turister varje Är. Samverkan mellan företag visade sig vara en vÀsentlig faktor för framgÄng, de behöver varandra. Det framkom Àven att konkurrenssituationer kan uppstÄ mellan företag i Abisko.

Syftet med vÄr studie var att undersöka hur pedagogerna beskriver sitt sprÄkstimulerande arbete i förskolan. Vi ville Àven ta del av vilket stöd pedagogerna hade möjlighet att fÄ frÄn specialpedagog i förebyggande syfte gÀllande det sprÄkstimulerande arbetet. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning i form av halvstrukturerade intervjuer med fem pedagoger verksamma pÄ olika förskolor med barn i Äldrarna 1-5 Är. Resultatet av vÄr studie visade att sprÄkstimuleringen genomsyrade hela verksamheten och att pedagogerna sÄg sitt eget förhÄllningssÀtt och barnens trygghet som viktigt i det sprÄkstimulerande arbetet. Pedagogerna anvÀnde sig av ett rikt utbud av material och metoder och anpassade verksamheten i möjligaste mÄn efter barnens nivÄ.

Nilsson, Kristina (2006). Förskolebarn med sprÄksvÄrigheter i ett samspelsperspektiv - en fallstudie. (Pre-school children with language difficulties in an interactional perspective - a case study). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola I mitt arbete som förskollÀrare har jag kÀnt att kunskapen och beredskapen för barn med sprÄksvÄrigheter ofta Àr bristande. Mitt syfte blir dÀrför att att fördjupa min kunskap och öka min förstÄelse kring förskolebarn med sprÄksvÄrigheter i ett samspelsperspektiv. Jag valde fallstudien som metod dÄ jag dÀrmed gavs möjligheten att utnyttja olika metoder, sÄsom intervjuer, observationer och dokument.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger inom förskolan uppfattar barn med funktionsnedsÀttningars delaktighet i leken/samspelet med andra barn samt hur de arbetar för att öka denna delaktighet. Detta arbete har inriktat sig pÄ en kvalitativ metod dÀr intervjuer med fem pedagoger har anvÀnts för datainsamling. Enligt resultatet frÄn intervjuerna upplevde nÄgra pedagoger ett dilemma kring sitt ansvar för hela gruppen och att det tar mycket tid att gÄ pÄ möten med olika team som arbetar omkring barnet/barnen med behov av stöd. De pedagoger som var resurspersoner för barnen upplevde att det ligger mycket ansvar pÄ dem om barnet ska fÄ vara med pÄ olika planerade aktiviteter. Alla pedagoger sÄg pÄ delaktigheten som en central och otroligt viktig del men Àven att det mÄnga gÄnger kan vara svÄrt att verkligen fÄ delaktigheten att fungera.

Antalet Àldre ökar bÄde nationellt och internationellt. Ensamhet har rapporterats vara vanligare hos den Àldre generationen och kan komma att bli ett vÀxande hÀlsoproblem. Sjuksköterskan bör ha förmÄga att stödja de Àldre sÄ att de kan bilda en meningsfull tillvaro bÄde individuellt och i samspel med andra mÀnniskor. Syftet med studien var att belysa upplevelsen av ensamhet hos Àldre personer över 65 Är. Studien genomfördes som en litteraturstudie med 12 vetenskapliga artiklar.