I denna studie har syftet varit att studera barns konflikthantering i förskolan. De metoder som anvÀndes i detta arbete var gruppintervjuer med barnen och observationer av barns konflikthantering i den fria leken. Detta med utgÄngspunkt i Husserls fenomenologi som handlar om att se fenomen sett frÄn individens perspektiv. Dessa dokumenterades med videoinspelning och loggbok. Resultaten visade att barnen hade flera rika och varierande lösningar pÄ konflikter i förskolan.

Nilsson, Timmy & Stömne, Johan (2014). Vad gjorde ni pÄ fritids idag? ? en studie om barn lÀrande pÄ fritidshem Malmö: GrundlÀrarutbildningen Malmö högskola. Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga och belysa barns lÀrande pÄ fritidshem. Studien har tagit utgÄngspunkt i frÄgestÀllningarna: Hur kan barns lÀrande pÄ fritidshem ta sig uttryck? och Vad upplever barn att de lÀr sig pÄ fritidshemmet? Det har inte forskats mycket kring fritidshemmet överhuvudtaget och dÀrför finns det inte heller mycket kring just barns lÀrande pÄ fritidshemmet.

The topic of this paper is puppets as an educational tool in preschool. The purpose of this paper is to examine the puppets potential as a tool for creating pleasurable learning in preschool. The method of collecting material for the essay has been qualitative research interviews with four informants. The prerequties for writing this essay has been good. There has been some literature on puppets and basis for my investigation, there have been informants with experience of puppets.

Detta arbete handlar om pedagogiskt förhÄllningssÀtt mot barn i förskolan. Studien bygger pÄ sju intervjuer med pedagoger som har olika erfarenhet frÄn förskoleverksamhet. Syftet med studien Àr att undersöka vad ett pedagogiskt förhÄllningssÀtt mot barn innebÀr för en förskol-lÀrare. Studien visar hur pedagoger uppfattar pedagogiskt förhÄllningssÀtt. Teoridelen belyser förskoleverksamhet genom tiderna samt barnsyn förr jÀmfört med nu med syfte att kunna ge en insikt i hur pedagogisk förhÄllningsÀtt har sett ut förr och hur den har förÀndrats.

Denna enk?tstudie unders?ker vad f?rskolepersonal har f?r kunskap och erfarenhet av diagnosen selektiv mutism (SM) och tal?ngslan, samt om personalen anser att ytterligare utbildning beh?vs. Studien tar utg?ngspunkt i en brist p? forskning som fokuseras p? selektiv mutism i f?rskolan. Selektiv mutism ?r en ?ngestrelaterad diagnos som vanligtvis debuterar i f?rskole?ldern.

SammanfattningStudiens syfte var att undersöka förskollÀrares syn pÄ fostran och lÀrande i förskolan idag. Förskolans styrdokument har gÄtt frÄn rekommendationer till klart uppsatta mÄl att följa. Med större fokus pÄ lÀrande för de smÄ barnen Àn tidigare i historien började förskollÀrare att diskutera var skillnaden mellan fostran och lÀrande gÄr. En helhetssyn pÄ omsorg, fostran och lÀrande ska prÀgla den pedagogiska verksamheten i förskolan (Lpfö98). Varje barns lÀrande ska dokumenteras och den nya lÀroplanens pedagogiska mÄl ska nÄs genom gott samspel mellan vuxen och barn men ocksÄ betonas vikten av att barnen ges möjlighet att lÀra av varandra. Hur har förskollÀrarens arbete pÄverkats av styrdokumentets utformning frÄn rÄdgivande till styrande mÄl? GÄr det att göra sina inarbetade rutiner till medvetna handlingar för att uppnÄ en förÀndring i verksamheten för att möta de nya kraven pÄ pedagogiskt arbetsÀtt i förskolan?Intervju anvÀndes som datainsamlingsmetod.

Abstract Titel: Inkludering i förskolan - Pedagogers tankar om möjligheter och svĂ„righeter Inclusion in pre-school ? Teachers? thoughts about actabilities and difficulties. Författare: Petra Bauer och Petra Johansson Typ av arbete: C-uppsats 15 högskolepoĂ€ng Handledare: Kristian Lutz, Examinator: Marie Leijon Kurs: förberedande kurs i specialpedagogik, Malmö högskola Datum: 29 mars, 2011 Syfte Vi vill med vĂ„r undersökning fĂ„ en bild av pĂ„ vilket sĂ€tt pedagoger i förskolan arbetar mot en ?förskola för alla? . Hur lyckas man skapa inkluderande miljöer? Är förskolan anpassad för att möta alla barn? Inkludering, exkludering utesluter det ena begreppet det andra eller gĂ„r det att kombinera dem? Metod Vi valde att lĂ„ta vĂ„r studie anta ett kvalitativt perspektiv med en hermeneutisk inriktning. Vi anvĂ€nde oss av kvalitativa intervjuer och enkĂ€ter.

Denna studie har som syfte att analysera de diskussioner som uppkommer kring en skönlitterÀr text som handlar om orkanen Katrinas framfart i New Orleans. Eleverna i undersökningen fick lÀsa en skönlitterÀr text och dÀrefter stÀlldes en öppen frÄga för att fÄ igÄng gruppdiskussioner. Dessa diskussioner spelades in pÄ band och analyserades. För att fÄ en bild av elevernas uppfattningar om att lÀra genom en skönlitterÀr text, samt vad de ansÄg om att diskutera texten tillsammans, gjordes intervjuer med fyra av eleverna. Resultaten visar att de flesta av eleverna utvecklades genom varandra i gruppdiskussionerna.

Syftet med uppsatsen Àr att studera den subjektiva upplevelsen av upphörandeprocessen frÄn kriminalitet hos unga vuxna som vid upprepade tillfÀllen begÄtt brott under sin barndom och ungdomstid. FrÄgestÀllningarna berör bÄde yttre och inre faktorer som pÄverkat upphörandet samt faktorer som upprÀtthÄller en ickekriminell livsstil. I studien ingick Ätta personer, sex mÀn och tvÄ kvinnor, som upphört med kriminalitet före 25 Ärs Älder. Hur lÀnge sedan det var personerna slutade begÄ brott varierade mellan nÄgra veckor och Ätta Är. Studiens genomförande var kvalitativa semistrukturerade intervjuer varav fem utfördes vid personliga möten och tre över telefon.

I denna C-uppsats beskriver vi de organisations- och förÀndringsprocesser i vÀlfÀrdssamhÀllet som pÄverkat arbete inom vÄrd och omsorg. Genom en kvalitativ studie av ett gruppboende i Halmstad studerar vi hur förÀndringsprocesser i vÀlfÀrdssamhÀllet pÄverkar enskilda verksamheter inom den offentliga sektorn. Vi belyser förhÄllandet mellan enhetschef och anstÀllda som arbetar pÄ boendet, hur dessa i samspel med vÀlfÀrdssystemet hanterar förÀndringar som sker inom organisationer. Trots minskade hierarkiska nivÄer formas arbete inom vÄrd och omsorg fortfarande av direktiv och riktlinjer, vilka Àr utformade av ledningen för organisationen dÀr bland annat politiker och SocialnÀmnd ingÄr. Hur anstÀllda Àr pÄverkade av dessa riktlinjer samt enhetschefens arbetsledning belyser vi i studien.  .

BÄde svensk och internationell forskning har visat att diskriminerande strukturer Àr en del mÄnga universitetsstudenters vardag. Syftet med denna studie var att belysa hur kvinnliga studenter med utlÀndskt ursprung berÀttar om vardagsrasism och förhÄllningsstrategier i relation till vardagsrasism. Efter sex öppna intervjuer och en e-post intervju analyserades kvinnornas berÀttelser narrativt och utifrÄn ett intersektionellt perspektiv. Kvinnornas berÀttelser konstruerade en varierande vardagsrasism, vilken baserades pÄ ett samspel mellan kön och etnisk tillhörighet samt resulterade i förhÄllningsstrategier som humor, förminskande och distansering. Kvinnornas berÀttelser belyste vidare vardagsrasism som ett existerande problem, vilket inverkade pÄ deras förhÄllningssÀtt gentemot skilda delar av universitetsvÀrlden..

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur anstÀllningsintervjun, i egenskap av socialinteraktion, kan tolkas ur ett socialpsykologiskt perspektiv. Den frÄga som styrt arbetet Àr: ?Hur kandet sociala samspel som uppstÄr och framskrider i anstÀllningsintervjun, och dess konsekvenser,sett ur rekryterares perspektiv, förstÄs socialpsykologiskt med utgÄngspunkt isocialkonstruktionistisk teoribildning som tar fasta pÄ rollframtrÀdandets olika aspekter,intersubjektivitet, emotionellt arbete samt socialitetens olika former??Genom att anvÀnda kvalitativ metod, sprungen ur hermeneutisk vetenskapstradition, har femsemistrukturerade, temabaserade intervjuer analyserats med hjÀlp av fyra socialkonstruktionistiskateorier. Slutsatsen indikerar att bÄde anstÀllningsintervjuns syfte som rekryteringverktyg, i egenskapav social interaktion, och rekryterare och ledare som arbetar med densamma kan gagnas av ett merrelationellt perspektiv..

Musik Àr nÄgonting som de allra flesta lyssnar till, utövar eller Ätminstone har nÄgon relation till.  Musik blir ocksÄ en allt större del av barnens vardag dÄ de matas med musik frÄn mÄnga olika hÄll via media mm. Att musik Àr viktigt betonas i styrdokument frÄn förskolan dÀr det bl.a. stÄr att förskolan skall strÀva efter att barn utvecklar sin förmÄga att anvÀnda sig av olika uttrycksmedel, bl.a. sÄng och musik.

Bakgrunden till studien Àr mina egna tankar om hur de lönesÀttande samtalen inom arbetslivet egentligen fungerar nu nÀr de har blivit alltmer vanliga pÄ arbetsplatserna. Syftet med studien Àr dels att undersöka hur kommunikationen hanteras och upplevs under ett lönesÀttande samtal av medarbetare respektive ledare dels att utveckla kunskapen om vilken betydelse kommunikationens pÄverkan har för samspelet under det lönesÀttande samtalet. Studiens forskningsfrÄga har varit hur medarbetarna och ledarna upplever samspelet under samtalet, varför den sociokulturella teorin har anvÀnts tillsammans med andra kommunikativa begrepp och teorier. Studien har av den anledningen haft en fenomenologisk ansats för att fÄ fram respondenternas subjektiva upplevelser av samspelet under det lönesÀttande samtalet. Som metod anvÀndes en öppen intervju med en frÄgeguide som innehÄll ett antal olika teman som de olika respondenterna sjÀlva fick resonera kring.

Denna magisteruppsats har fokus pĂ„ hur aktörer i en kommun med ett vikande befolkningsunderlag ser pĂ„ fenomenet. Informanterna som medverkar Ă€r politiker, tjĂ€nstemĂ€n samt representanter frĂ„n nĂ€ringslivet. En kommun ingĂ„r i studien, det Ă€r FinspĂ„ngs kommun i Östergötland. Uppsatsen undersöker hur dessa ser pĂ„ frĂ„gan om ett vikande befolkningsunderlag. Hur man resonerar kring fenomenet och hur samspelet och samverkan mellan aktörerna uppfattas.