This study is based on a statistical analysis of fundamental key ratios on the Stockholm Stock Exchange during the period 2004-2012. In total 35 financial ratios of 90 companies were tested, ultimately five ratios remained within the 5% significance level. These ratios were ROA, P/B, Total Yield, EV/EBIT and Operating Margin. A custom made investment model was created based on the purpose to achieve a risk-adjusted excess return. The results in general did not show any significant difference in return between the model's portfolio and index.

Sammanfattning Föreliggande studie syftar till att ur ett pedagogiskt undervisningsdidaktiskt perspektiv skapa en utökad förstÄelse för tvÄ studiegruppers dynamik och individens lÀrpotential inom IT-stödd distansundervisning via en elektronisk lÀrplattform. GrundlÀggande faktorer som belyses i studien avser interaktion, gruppdynamik och individens lÀrpotential, med tonvikt pÄ dialog och kommunikation. Respons och Äterkoppling frÄn sÀndare och mottagare Àr det som utgör den aktiverande principen dÄ den ligger till grund för förstÄelse i dialogen. Metoden som Àr en fallstudie, inspirerad av en etnografisk ansats, har baserats pÄ en textanalys av arkiverat dokument, ur en realistiskt IT-miljö med direktinsyn i den aktuella lÀrplattformen dÀr kursen har bedrivits. Dialog och kommunikation studeras tillsammans med den pedagogiska idén; det problembaserade lÀrandet (PBL).

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur nÄgra pedagoger i barngruppen arbetar med tvillingars individuella utveckling. Om de arbetar enligt ett sÀrskilt arbetssÀtt och i sÄ fall hur de gör det. Syftet innefattar Àven att ta reda pÄ förÀldrars syn pÄ hur förskolan arbetar med att stÀrka deras tvillingars individuella utveckling. Syftet inbegriper Àven att ta reda pÄ hur tvillingar utvecklas gentemot varandra och sina jÀmnÄriga kamrater.Intervjuer med fem pedagoger som har tvillingar i sin barngrupp och sex förÀldrar som har sina tvillingar placerade i denna verksamhet, har genomförts. Utöver detta har observationer i dessa barngrupper genomförts.

Arbetet syftar till att ta reda pÄ vad rektorer och lÀrare har för tankar kring huruvida dagens skola Àr i behov av hÄrdare disciplin, samt vad hÄrdare disciplin skulle fÄ för effekter pÄ elevernas lÀrande. Undersökningen Àr genomförd med enkÀt som distribuerades via internet, dÀr de besvarande kunde lÀmna sina tankar och Äsikter kring vÄra frÄgor. Slutsatsen som dras i arbetet Àr att de besvarande lÀrarna och rektorerna förvisso anser att skolan Àr i behov av ordning i klassrummet för att undervisningen ska bli effektiv, men att detta dock inte kan eller bör uppnÄs genom hÄrdare disciplin och bestraffningar. De besvarande efterstrÀvar bÀttre ledarskap i form tydlighet hos pedagogerna, dÀr samspel, kommunikation och struktur Àr det viktigaste för att skapa en ordnad miljö i klassrummet..

I dagens lÀge finns det lÀrarutbildningar som inte erbjuder utbildning inom musik, trots att musik enligt lÀroplanen för förskolan ska vara en del av alla förskolors verksamhet. Forskning tyder pÄ att mÄnga pedagoger uppvisar en osÀkerhet gentemot utövande av musik i barngrupp. Denna osÀkerhet tycks i mÄnga fall grunda sig pÄ bristen av musik i lÀrarutbildningen. Syftet med detta arbete Àr att fÄ en inblick i hur verksamheten kan se ut pÄ en musikförskola. Metoderna som anvÀnds Àr intervjuer och observationer och fyra pedagoger pÄ musikförskolan intervjuas.

Syftet med vÄr studie har varit att undersöka hur rolleken pÄverkas i samband med ett dramapedagogiskt arbetssÀtt. För att fÄ mer kÀnnedom har vi under hösten 2006 genomfört en undersökning dÀr vi inspirerats av Lindqvist (1996) arbetssÀtt med drama. Under arbetets gÄng har vi genomfört observationer och strukturerat dessa utifrÄn Knutsdotter-Olofsson (2003) tre lekregler; turtagande, samspel och ömsesidighet. För att fÄ mer kunskap om vad det innebÀr att arbeta med drama och pÄ vilket sÀtt det kan pÄverka leken har vi studerat olika forskares(Vygotskij, Lindqvist, Knutsdotter- Olofsson) erfarenheter i lek och dramapedagogik. VÄrt resultat pekar pÄ att ett dramapedagogiskt arbetssÀtt hjÀlper barnen att lÀra sig de tre sociala lekreglerna och dÄ ökar rollekandet hos barnen pÄ förskolan..

Studien handlar om hur jÀmstÀlldhetsarbete bedrivs inom förskolans verksamhet ? utifrÄn ett genusperspektiv. Studien har utförts via kvalitativa intervjuer med fem pedagoger pÄ olika orter i Sverige, dÀr informanterna redogör för sitt jÀmstÀlldhetsarbete samt vilka resultat de anser att jÀmstÀlldhetsarbetet gett. Resultatet visar att informanterna anvÀnder olika arbetsmetoder och tillvÀgagÄngssÀtt i syfte att befrÀmja jÀmstÀlldhet. Samtal Àr dock en form som samtliga informanter lyfter fram som en fungerande arbetsmetod.

Syftet med studien Àr att fÄ större insikt i hur pedagoger kan hjÀlpa sina elever att fÄ motivation till eget musicerande och spelglÀdje. Med en fenomenografisk utgÄngspunkt och genom kvalitativa intervjuer dÀr fyra trÀblÄslÀrare vid olika musik- och kulturskolor deltog, undersöktes deras syn pÄ hur de ser pÄ sina elevers motivation och hur de undervisar för att inspirera sina elever till fortsatt musicerande.Av intervjusvaren framgÄr tydligt att viktiga kÀllor till motivation Àr mÄl, samspel, grupptillhörighet och jag-kan kÀnsla. I resultatdelen har jag kategoriserat och analyserat intervjusvaren och avslutningsvis förs en diskussion kring resultaten i förhÄllande till begreppen motivation och didaktik..

VÄrt informationstÀta samhÀlle, som Àr fullt av texter och bilder, stÀller krav pÄ oss medborgare bÄde i vÄrt privatliv och i vÄrt arbetsliv. Dessa samhÀlleliga krav innebÀr bland annat att det inte lÀngre Àr tillrÀckligt att kunna lÀsa och skriva olika texter. Begreppet ?text? har fÄtt en vidgad betydelse och omfattar idag exempelvis Àven bilder av olika slag.I förskolan och de tidigare Ären i skolan, samt vid specialundervisning som exempelvis lÀs- och skrivsvÄrigheter anvÀnds ett vidgat textbegrepp i undervisningen. I de lÀgre Äldrarna Àr barns bilder en accepterad del av deras sprÄk.

Studiens syfte var att belysa individualiseringsbegreppets innebörd med fokus pÄ det sociala samspelets betydelse i lÀrandet. Intentionen Àr att föra resonemang kring metodval, sjÀlvstÀndigt arbete och dess konsekvenser för att ge upphov till ett nyanserat tÀnkande om individanpassad undervisning. En kvalitativ forskningsmetod har nyttjats med ostrukturerade enkÀter samt en blandning av ostrukturerade och deltagande observationer. Studien genomfördes med 4 lÀrare pÄ tvÄ olika skolor som var verksamma i Är 1-4. Resultatet visar att en individualisering Àr ett tillgodoseende av elevens behov och förutsÀttningar.

SamhÀllet Àr förÀndrat vilket innebÀr att förskolans pedagogiska uppdrag stÀrkts. Det har gjorts revideringar i förskolans lÀroplan (Lpfö 98, rev 2010) som innebÀr att det bland annat gjorts förtydligande kring barns sprÄkliga och kommunikativa utveckling och förskollÀrarens ansvar. I förskolans verksamhet möter förskollÀraren barn som kommit olika lÄngt i sin utveckling av sprÄk, utvecklar sprÄk parallellt samt barn som stött pÄ hinder i sin utveckling av sprÄk. I detta sjÀlvstÀndiga arbete uppmÀrksammas förskollÀrarens uppfattning av möjligheter och hinder att utveckla barns utveckling av sprÄk. Syftet med uppsatsen Àr att belysa förskollÀrarens syn pÄ barns sprÄk och sin roll som sprÄkutvecklare i förskolan.

Resultatet av studien visar att pedagogerna har en liknade syn pÄ koncentrationssvÄrigheter. Det som pedagogerna upplever som pedagogiska svÄrigheter Àr sÄdant som de sjÀlva inte kan pÄverka, ex. barnets livssituation, gruppstorlekar, och sin egen otillrÀcklighet. Ett barn i svÄrigheter ger pedagoger en möjlighet till att tÀnka igenom sitt förhÄllningssÀtt och genom det utvecklas som pedagog. Pedagogernas förhÄllningssÀtt gentemot barnet Àr av stor betydelse.

En meningsfull tillvaroSyftet med denna studie har varit att undersöka i vilken grad en omsorgsmottagare upplever en meningsfull tillvaro utifrÄn beviljade hemtjÀnstinsatser. Studien har bedrivits genom en halvstrukturerad, kvalitativ intervjumetod med omsorgsmottagare, omsorgsgivare samt bistÄndshandlÀggare och analyser av empirin har utgÄtt frÄn symbolisk interaktionism och dramaturgisk rollteori. Vi har funnit att det som Àr centralt för den enskilde för att kÀnna meningsfullhet Àr den sociala interaktionen tillsammans med andra mÀnniskor, att boendemiljön Àr trivsam och önskvÀrd samt att den enskilde har en kÀnsla av trygghet. Trots det faktum att omsorgs- och serviceinsatser, i olika grad, pÄverkar dessa aspekter Àr studiens viktigaste slutsats att de enskilda vanligtvis inte sammankopplar beviljade insatser med kÀnslan av meningsfullhet. .

Syftet med studien var att studera pedagogernas roll under elevernas raster samt hur arbetet och organisationen kring rasterna gÄr till. Detta granskade vi genom att utföra intervjuer och observationer med pedagoger verksamma inom rastverksamheten.I vÄr undersökning sÄg vi att pedagogerna inte har nÄgra specifika direktiv för deras roll under elevernas raster, men att de kÀnner att deras frÀmsta uppgift Àr att skapa trygghet för eleverna. Respondenternas syn pÄ syftet och vikten av raster pÄ skolan Àr att ge eleverna möjlighet till fysisk aktivitet och socialt samspel samt ge dem tid för rekreation och frisk luft..

Bakgrund: Sveriges folkhĂ€lsopolitik utgĂ„r idag frĂ„n elva folkhĂ€lsomĂ„lomrĂ„den. I mĂ„len finns bland annat fysisk aktivitet, goda matvanor och barns trygga uppvĂ€xtvillkor. Övervikt och fetma Ă€r ett utbrett och ökande folkhĂ€lsoproblem i Sverige, vilket kan leda till bland annat hjĂ€rt- och kĂ€rlsjukdomar och diabetes. Bland barn och ungdomar har prevalensen för övervikt och fetma fördubblats de senaste tvĂ„ decennierna. Orsaken till övervikt och fetma Ă€r frĂ€mst en obalans i energiintag och förbrukning, men Ă€ven andra levnadsvanor kan ha en betydelse.