Studien handlar om lek och lÀrande, hur pedagoger förhÄller sig till de tvÄ begreppen samt hur de ser pÄ deltagande i barnets lek. Vi har Àven tagit upp lekbegreppet sett ur olika lÀrandeteoretiska perspektiv, men frÀmst tÀnkt och skrivit utifrÄn Vygotskijs sociokulturella lÀrandeteori. Vi har valt en kvalitativ intervjumetod till vÄr empiriska undersökning, detta för att fÄ en djupare förstÄelse för hur verksamma pedagoger ser pÄ begreppen lek och lÀrande. Resultaten som framkommit visar att lek och lÀrande inte behöver vara tvÄ Ätskiljda begrepp utan kan ses som en samspelande helhet..

SammanfattningSyftet med detta examensarbete var att undersöka hur samt vilka sprÄkstrategier barnen anvÀnder i sina sociala interaktioner med andra barn och hur dessa sprÄkstrategier pÄverkar deras kamratrelationer. För att möjliggöra uppnÄendet av syftet studerades barnens interaktioner utifrÄn tre frÄgestÀllningar som fokuserade pÄ barnens sprÄkstrategier för att inbjuda, utesluta eller förhandla med kamrater i lek. Undersökningen bedrevs utifrÄn det sociokulturella perspektivet, dÄ det verbala sprÄket och interaktion med andra barn ses som nödvÀndigt för barns lÀrande och utveckling inom detta perspektiv. Denna studie genomfördes med deltagande observation som metod dÄ barnens handlingar och interaktioner behövde studeras i deras dagliga miljö, som Àr förskolan. Jag valde deltagande observation som metod eftersom jag ville delta och befinna mig nÀra barnen i förskolan för att undersöka och skapa mig en bild av barnens verklighet.

Olika miljöer inbjuder till vissa sÀtt att föra sig, vissa sÀtt att vÀlja sina ord och sina samtalsÀmnen. Det grundlÀggande syftet med den hÀr studien Àr att fÄ en fördjupad förstÄelse för hur en plats pÄverkar det som Àr och bildas dÀr: mÀnniskor, möten och kunskap.Undersökningen Àr en etnografisk studie som handlar om vad det Àr som utspelar sig i en bildsal, hur miljön upplevs och erövras av eleverna. Med stöd i kunskapsfilosofiska, i första hand sociokulturella och fenomenologiska teorier, försöker jag att fÄ en större insikt i förutsÀttningar för lÀrande, handling, upplevelse och hur platsen inverkar pÄ allt detta.Jag har i uppsatsen arbetat parallellt med text och gestaltning. Mitt material bestÄr av intervjuer, fÀltobservationer och visuellt i form av film, skisser och fotografi. UtgÄngspunkten i arbetet Àr att kunskap skapas i mötet och att rummet ger olika möjligheter för aktivitet och möten.Den gestaltande delen av uppsatsen Àr en undersökning av vad det Àr som Àr ett möte och vad dess förutsÀttningar Àr.

Titel: En analys av samspelet inom sĂ€ljcoaching ur ett företagsekonomiskt perspektivNivĂ„: C-uppsats i FöretagsekonomiFörfattare: Andreas Dahlström & Lars StenerydHandledare: Lars-Johan ÅgeDatum: 2013-06Syfte: SĂ€ljcoaching Ă€r idag ett vĂ€lkĂ€nt begrepp och ett viktigt verktyg som finns tillgĂ€ngligt för att förbĂ€ttra försĂ€ljningsprestationer, maximera produktivitet och uppnĂ„ ökad lönsamhet för företag. Huvudsyftet med uppsatsen Ă€r att belysa samspelet mellan sĂ€ljcoachen och personen som blir sĂ€ljcoachad med avseende pĂ„ de tre sĂ€ljcoachingkonstruktionerna - feedback, coachen som en förebild och ömsesidigt förtroende och respekt mellan dessa parter.Metod: En kvalitativ deduktiv metod med ett hermeneutiskt synsĂ€tt dĂ€r analys av empirisk data sammankopplat med teori ska skapa förutsĂ€ttningar för förstĂ„else av samspelet inom sĂ€ljcoaching. Empirisk data insamlas med hjĂ€lp av sju intervjuer som genomförts med ett företag som arbetar med att sĂ€lja tjĂ€nster, fastighets-förmedlingsföretaget FastighetsbyrĂ„n. Sedan data insamlats och transkriberats, har en passande kvalitativ analysmetod utvalts med utgĂ„ngspunkt av syftet.Resultat och slutsats: Studien visar att feedback behöver framföras pĂ„ rĂ€tt sĂ€tt, rĂ€tt frekvens (hur ofta feedback ges), vid rĂ€tt tillfĂ€lle och av rĂ€tt person, oavsett om det avser feedback för att förhöja en prestation (positiv feedback) eller för att Ă€ndra ett beteende (negativ feedback). Vikten av att lyssna innan sĂ€ndning av feedback har uteslutande framkommit i studien, sĂ„vĂ€l som ett öppet sinne för olika personlighetstyper och preferenser.

Syftet med mitt examensarbete a?r att underso?ka och fa? insikt i vad man som jazzmusiker kan sto?ta pa? under en studioinspelning av egna kompositioner. Vad kra?vs av en musiker/komposito?r na?r det ga?ller kommunikation med andra musiker fo?r att fa? igenom sina musikaliska intentioner?Under en dags inspelning med tva? professionella jazzmusiker spelade jag in tre egna la?tar med tre olika utga?ngspunkter. La?t ett, da?r musikerna fick allt noggrant noterat och beskrivet.

I denna studie undersöks hur sÄnglÀrare verksamma pÄ kulturskola, gymnasiets estetiska program och folkhögskola beskriver de metoder och moment de anvÀnder dÄ de bedriver sÄngundervisning i grupp. Vidare presenterar studien vilka för- och nackdelar sÄvÀl forskare som sÄnglÀrare anser finnas med gruppundervisning som undervisningsform samt vilka ramfaktorer som spelar roll för dessa upplevelser. För studien har kvalitativa intervjuer genomförts med fem sÄnglÀrare som alla har olika erfarenheter av undervisningsformen. I deras tjÀnster bedriver de olika typer av gruppundervisning och ramfaktorerna ser olika ut för lÀrarna dÄ de Àr har olika styrdokument och resurser att förhÄlla sig till. Den bild som sÄnglÀrarna ger stÀmmer till övervÀgande del överens med den litteratur och forskning som finns inom Àmnet.

Mitt syfte med arbetet var att ta reda pÄ hur elever tÀnker och lÀr nÀr de löser olika matematikuppgifter. För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag valt att anvÀnda mig av litteraturstudier och empiriska studier. Jag har valt att utgÄ frÄn elevernas resonemang i mina tolkningar av hur elever tÀnker och lÀr. Ett resultat av min undersökning Àr att elevens sociala samspel med andra elever och lÀrare har stor betydelse för elevens lÀrande. Mitt resultat har stöd i Vygotskys begrepp Žden nÀrmaste utvecklingszonenŽ..

Syftet med studien var att undersöka upplevelsen och effekten av det omorganiserade modersmÄlsstödet efter 1 juli 2014 pÄ Malmös förskolor ur ett förskollÀrar-, förÀldrar- och sprÄkutvecklarperspektiv. För att besvara syftets frÄgestÀllningar valde vi att anvÀnda oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer, dÀr Ätta intervjuer utfördes. Studiens resultat visade att majoriteten av deltagarna upplevde omorganisationen som befogad, men att det fanns ett visst missnöje med det ocksÄ. Att modersmÄlslÀrarens hjÀlp inte lÀngre fanns tillhanda upplevdes av vissa som en förlust. Samtliga förskollÀrare som deltog uttryckte att de inte kommer kunna ge stöd i samma utstrÀckning som modersmÄlslÀraren tidigare gjort.

Syftet med den hÀr essÀn Àr att synliggöra svÄrigheter i förskolans vÀrld. I förskolan Àr man omgiven av mÀnniskor med olika bakgrunder, kunskaper och erfarenheter. Jag som pedagog, ska kunna förhÄlla mig professionellt till medarbetare, förÀldrar och ledning. Men nÀr man uppfattar brister i barnsÀkerheten uppstÄr flera svÄrigheter. I essÀn undersöker jag en frÄga utifrÄn tvÄ arbetsroller.

Uppsatsen kommer att behandla socialt samspel i ett damfotbollslag med titeln ?Vinna som ett lag, förlora som ett lag?? Damfotbollen har genomgÄtt en förÀndring frÄn 1800-talets början fram till idag. Fotbollen har under mÄnga Är ansetts som en manlig sport, och Àven om det finns mÄnga kvinnliga fotbollsspelare, Àr det fortfarande en manligt betraktad idrott. Vi Àr bÄda tvÄ fotbollsspelare som har erfarenhet frÄn flick- och damfotboll. Vi har spelat för att vi har tyckt att det varit kul, men Àven för att vi som lagidrottare har en vilja av att vinna.

Barns utveckling och vÀlmÄende kan pÄverkas av hur deras sociala relationer ser ut. Eftersom barn spenderar mycket tid pÄ förskolan blir det pedagogernas ansvar att stötta utveckling av barns sociala relationer. Studiens syfte Àr att identifiera och beskriva diskurser som framkommer i samtal mellan pedagoger om deras arbete med barns sociala relationer. UtifrÄn detta belyser studien vilka diskurser som pedagoger uttrycker kring sitt arbete med barns sociala relationer. UtifrÄn tidigare forskning presenteras teman som innefattar hur pedagoger kan agera för att möjliggöra goda relationer mellan barn samt vad som kan pÄverka barns sociala relationer och vilka följder som kan uppkomma. Det lyfts Àven fram om sprÄkets betydelse i sociala samspel med andra.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka och beskriva social kompetens ur rekryterares och arbetssökandes definition av begreppet. Syftet Àr Àven att undersöka hur rekryterare mÀter en arbetssökandes sociala kompetens och hur detta begrepp sedan bedöms i jÀmförelse med andra kompetenser och erfarenheter vid en tjÀnstetillsÀttning. I denna undersökning har jag anvÀnt mig av intervjuer med personer som arbetar som rekryterare pÄ privata företag i LuleÄ kommun samt en enkÀtundersökning med arbetssökande i LuleÄ kommun. De teoretiska utgÄngspunkterna Àr socialisering, individualiseringen, social kompetens, rekrytering och rekryteringstester. Resultaten visar pÄ att begreppet social kompetens Àr en förmÄga, vidare handlar begreppet om att individen ska kunna fungera i grupp och kunna samarbeta och möta nya mÀnniskor pÄ ett respektabelt tillvÀgagÄngssÀtt.

Malmö högskolaLÀrarutbildningenSkolutveckling och ledarskapSpecialpedagogisk pÄbyggnadsutbildningVÄrterminen 2006-05-06Kihlberg, Elisabet. (2006). Bemötande ? pedagogens redskap att styra problembeteenden i vardagen. (Treatment ? the teacher?s everyday tool to control problem behaviour.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med mitt arbete var att undersöka pedagogers, Är F ? 3, medvetenhet om betydelsen av deras egna bemötande, för hur barn med problembeteenden fungerar i klassrum och fritidshem.

Syfte: Syftet för studien var att studera vilka förhÄllningsstrategier mottagande lÀrare har i Förskoleklassen för att bemöta barn i behov av sÀrskilt stöd under deras första Är i skolans vÀrld. Som utgÄngspunkt för att komma Ät forskningsfrÄgan studerades verksamheten utifrÄn hur pedagogerna utformar sin praktik för att bemöta barn i behov av sÀrskilt stöd. Teori: Studiens teoretiska grundvalar bestod av det relationella perspektivet samt symbolisk interaktionism. Inom det relationella perspektivet ska barnets förutsÀttningar att nÄ mÄlen ses i relation till omgivningen. Om förutsÀttningarna i omgivningen Àndras, Àndras ocksÄ individens möjligheter att nÄ de krav som Àr uppsatta.

Syftet med detta arbete Àr att fÄ en uppfattning om huruvida pedagoger interagerar lika eller olika med sina elever utifrÄn ett könsperspektiv. För att uppnÄ denna fördjupade förstÄelse observeras tre pedagogers beteende i olika lÀrandesituationer, men med samma barngrupp.  Med andra ord Àr det de berörda pedagogernas beteende och bemötande gentemot eleverna som undersöks och inget fokus lÀggs pÄ eleverna. De metoder som anvÀnds under studiens gÄng Àr av etnografisk karaktÀr dÄ dessa Àr de bÀst lÀmpade metoderna för att ta reda pÄ hur verkligheten, i detta fall skolan dÀr undersökningarna görs, faktiskt ser ut. Detta sker genom observationer samt kompletterande intervjuer för att fÄ en klarare bild av hur pedagogerna i frÄga tÀnker angÄende jÀmstÀlldhet. Den kvalitativa aspekten av jÀmstÀlldhet, som Àr i fokus under detta arbete, innebÀr att kvinnor och mÀn ska ha samma rÀttigheter, skyldigheter och möjligheter nÀr det kommer till saker i vÄr vardag.