Syfte: Det övergripande syftet med arbetet var att undersöka hur kvinnliga förskollÀrare resonerar kring smÄbarns förmÄga att uttrycka empati i förskolan. Mina frÄgestÀllningar var: Hur resonerar förskollÀrarna kring smÄ barns förmÄga att uttrycka empati? Hur beskriver förskollÀrarna skillnader och likheter i flickor och pojkars förmÄga att uttrycka empati?Teori: Empati Àr en medfödd förmÄga som utvecklas i samspel med andra i den omgivande miljön. Barn som vÀxer upp i en miljö som prÀglas av en god empatisk förmÄga utvecklar en bÀttre empatisk förmÄga Àn barn som vÀxer upp i en miljö som prÀglas av en dÄlig empatisk förmÄga. Genus handlar om hur mÀnniskor agerar i grupper och sociala relationer.

Malmö högskolaLÀrarutbildningenSkolutveckling och ledarskapSpecialpedagogisk pÄbyggnadsutbildningVÄrterminen 2006-05-06Kihlberg, Elisabet. (2006). Bemötande ? pedagogens redskap att styra problembeteenden i vardagen. (Treatment ? the teacher?s everyday tool to control problem behaviour.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med mitt arbete var att undersöka pedagogers, Är F ? 3, medvetenhet om betydelsen av deras egna bemötande, för hur barn med problembeteenden fungerar i klassrum och fritidshem.

Syfte:Syftet med studien Àr att studera hur pedagoger i tvÄ förskoleklasser arbetar för att skapa förutsÀttningar för sprÄkutveckling. Undersökningen riktar sig till klasser dÀr det finns elever med sprÄkstörning.Teori:Studien har en sociokulturell ansats och Àr kvalitativ. Den har en teoretisk del som kort behandlar vad styrdokumenten sÀger om skolans ansvar kring arbete med sprÄkutveckling. HÀr beskrivs Àven det sociokulturella perspektivet kort. OmrÄdet sprÄkstörning och de svÄrigheter det innebÀr förtydligas.

Tidigare forskning kring utomhuspedagogik studerar i stor utstrÀckning fördelar och nackdelar. I denna studie lyfts frÄgor om hur förskollÀrare nyttjar tiden och miljön i utomhusvistelsen. Studien jÀmför hur mycket tid det lÀggs pÄ planerade pedagogiska aktiviteter utomhus jÀmfört med hur mycket total utomhusvistelse förskolorna har. VÄr upplevelse Àr att nÀstan all tid man vistas utomhus Àr förlagd till fri lek och orsakerna till detta Àr nÄgot vi undersöker i denna studie. Fyra förskolor medverkar i studien och enskilda intervjuer har gjorts med Ätta utbildade förskollÀrare.Studien visar att miljön har betydelse för hur mycket lÀrandetid det Àr som lÀggs utomhus.

Genom en empirisk studie undersöker denna uppsats pÄ vilka sÀtt och i vilken utstrÀcking man i en svensk högstadieskola efterföljer lÀroplanen vad gÀller elevers rÀttigheter till inflytande över undervisningen. Undersökningen baseras pÄ intervjuer med bÄde elever och deras lÀrare. Resultaten av intervjuerna jÀmförs med varandra, och mot lÀroplanerna Lgr11 och Lpo94. Eleverna upplever sina möjligheter till inflytande som begrÀnsade, medan lÀrarna ger en lite mer positiv bild av deras samspel i den hÀr frÄgan. Det framkommer Àven att man arbetar mycket med att öka elevinflytandet pÄ skolan, men att man har en lÄng vÀg att vandra innan man lever upp till lÀroplanernas paragrafer..

Abstrakt SamhÀllets förÀnderliga struktur gör att inom förskolan mÄste vi vara flexibla och medvetna om alla barns behov för att kunna möta dessa. Vi har valt att fördjupa oss gÀllande de behov barn med koncentrationssvÄrigheter har, och deras plats i samlingen. VÄrt syfte Àr att lyfta fram hur pedagoger hanterar och stÀller sig till den problematik det innebÀr att anpassa en helsamling i förskoleverksamheten för barn i sÀrskilda behov. De frÄgestÀllningar som vi vill fÄ svar pÄ blir: ? Hur möjliggör pedagogen anpassning i helsamlingar genom bemötande? ? Hur möjliggör pedagogen anpassning genom den fysiska miljön? NÀr vi har analyserat materialet har vi haft en sociokulturell ansats och vi har tittat pÄ vikten av just samlingen och gruppgemenskapen.

Studiens inneh?ll redog?r hur f?rskoll?rare arbetar f?r att bem?ta barn i behov av s?rskilt st?d utifr?n deras individuella f?ruts?ttningar med avstamp i specialpedagogiken som teoretisk utg?ngspunkt. De fr?gest?llningar som vi har valt att utg? fr?n f?r att besvara syftet fokuserar p? hur f?rskoll?rare arbetar f?r att s?kerst?lla en likv?rdig utveckling f?r barn som ?r i behov av extra st?d, vilka f?rh?llningss?tt som f?rskoll?rare anv?nder sig av i m?tet med barn i behov av s?rskilt st?d samt hur arbetet med inkludering lyfts fram som gynnsamma f?r barn som ?r i behov av s?rskilt st?d. Studien har utg?tt fr?n en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som k?lla f?r insamling av empiri.

Uppsatsen kommer att behandla socialt samspel i ett damfotbollslag med titeln ?Vinna som ett lag, förlora som ett lag?? Damfotbollen har genomgÄtt en förÀndring frÄn 1800-talets början fram till idag. Fotbollen har under mÄnga Är ansetts som en manlig sport, och Àven om det finns mÄnga kvinnliga fotbollsspelare, Àr det fortfarande en manligt betraktad idrott. Vi Àr bÄda tvÄ fotbollsspelare som har erfarenhet frÄn flick- och damfotboll. Vi har spelat för att vi har tyckt att det varit kul, men Àven för att vi som lagidrottare har en vilja av att vinna.

VÄrt syfte med denna studie Àr att belysa förskolebarns kommunikation, samarbete, motivation och deras uppfattning om vad de lÀr sig. Detta har vi undersökt ur ett sociokulturellt perspektiv pÄ vÄr litteraturbakgrund och sedan kopplat till observationer med efterföljande intervjuer. Vi har bearbetat vÄrt insamlade material genom att kategorisera olika sÀtt att interagera. LitteraturgenomgÄngen visar att det Àr en fördel att anvÀnda datorn tillsammans med andra, vilket vi ocksÄ sett i vÄr undersökning. Barnens konstanta sprÄkande för att förklara och beskriva vad de ser pÄ datorskÀrmen stimulerar sprÄkutvecklingen och fÄr dem att reflektera över sitt eget lÀrande..

I denna studie var syftet att bidra med kunskaper om pedagogers mÄl med utevistelsen i förskolan. Studien grundar sig pÄ kvalitativa intervjuer och observationer. I studien har tvÄ respondenter deltagit i de kvalitativa intervjuerna. Under observationerna har flera arbetslag varit delaktiga. De resultat vi fick visade att kunskap, hÀlsa och delaktighet Àr tre viktiga faktorer som pÄverkar barnens lÀrande i utevistelsen.

Den hÀr litteraturstudien fördjupar sig i hur forskningen beskriver samarbete inom gymnasieskolans teaterÀmne. Genom att undersöka hur aktuell forskning diskuterar samarbete inom teaterundervisningen vill studien erbjuda en utökad förstÄelse för olika aspekter av samarbete i skolans teaterÀmne. Studien visar att forskningen huvudsakligen ser samarbete i teaterÀmnet som viktigt och anvÀndbart, och olika aspekter av samarbete utkristalliserar sig. Styrdokumenten nÀmner frekvent samarbete, men en utvecklad definition saknas. En fördjupad förstÄelse för samarbetets olika aspekter skulle ge teaterlÀrare bÄde verktyg i det praktiska arbete och underlÀtta betygsÀttning..

Syftet med denna studie Àr att med variationsteorin som teoretisk grund undersöka undervisningen i tvÄelevgrupper i Ärskurs 1 dÀr fingertalen, beskrivna av Dagmar Neuman, introducerades. Studien belyser (i) vilkamönster av variation som presenterades i undervisningen samt, (ii) hur eleverna i de respektive gruppernaeventuellt förbÀttrade sig. Vidare fokuseras (iii) huruvida undervisningen verkade gynna de kunskapsmÀssigtsvaga eller starka eleverna.Studien Àr en kvalitativ experimentell studie inspirerad av arbetssÀttet i en learning study. Eleverna delades upp itvÄ grupper, och utifrÄn studiens lÀrandeobjekt, att förstÄ och kunna anvÀnda sig av fingertal, planerades tvÄlektioner för grupp A. UtifrÄn lektionsanalys och resultat i för- och eftertest reviderades lektionsplaneringeninför undervisningen med grupp B.DÄ eleverna redan i förtestet uppvisade goda resultat kunde endast en mindre förbÀttring av medelvÀrden i bÄdagrupperna pÄvisas.

Den hÀr rapporten tittar pÄ innehÄllet i de lÀroplaner som funnits i den svenska grundskolan, frÄn den första som kom 1962 till dagens som infördes 2011.Den behandlar ocksÄ Àmnet geografi, hur Àmnets innehÄll sett ut och förÀndrats över den hÀr tiden samt intervjuer med verksamma lÀrare.Man kan se att lÀroplanerna inte förÀndras direkt mycket i sin allmÀnna del, men att kursplanen förÀndrats en hel del med förskjutning frÄn kartografi och fokus pÄ nÀrmiljön till en mer teknisk undervisning med fokus pÄ samspel mellan mÀnniska natur, vilket Àven framkommer i de svaren lÀrarna ger..

Detta examensarbete handlar om hur pedagoger i förskolan kommunicerar med barn i den dagliga verksamheten. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva pedagogers demokratiska förhÄllningssÀtt, med fokus pÄ hur barn ges möjlighet till delaktighet och inflytande vid kommunikation.Med inspiration av en deliberativ demokratiuppfattning dÀr kommunikation bygger pÄ delaktighet, inflytande och engagemang redogörs för hur pedagogers tankar om ett demokratiskt förhÄllningssÀtt samverkar med de uttryck kommunikation mellan pedagog och barn tar vid planerade och oplanerade situationer. UtgÄngspunkt tas med hjÀlp av följande frÄgestÀllningar: -hur beskriver pedagoger, i undersökningens tvÄ förskolor, ett demokratiskt förhÄllningssÀtt vid kommunikation med barn?, -vilka möjligheter och hinder anser pedagoger att barn har att utöva delaktighet och inflytande vid kommunikation? och -hur kommunicerar pedagoger med barn under förskoledagen vid planerade respektive oplanerade situationer? Genom reflektion över betydelsen av barnsyn, samspel, kommunikation och miljö söks förstÄelse av resultatet.Kvalitativa intervjuer och observationer utgör empirin och resultatet visar att pedagoger har stora ambitioner, de anser att demokratiska vÀrden tydligt ska förmedlas men i praktiken rÄder inkonsekvens. Intervjusvaren tyder pÄ att pedagogerna Àr insatta i lÀroplanens formuleringar men att de saknar förutsÀttningar för genomförauppdraget fullt ut.

Studiens övergripande syfte Àr att undersöka sambanden mellan grundlÀggande vÀrderingar, arbetssituation och arbetstillfredsstÀllelse. De konkreta frÄgestÀllningarna Àr 1. Finns det nÄgot direkt samband mellan fem grundlÀggande vÀrderingar och arbetstillfredsstÀllelse? 2. Finns det ett samspel mellan grundlÀggande vÀrderingar, arbetssituation och arbetstillfredsstÀllelse? Undersökningens primÀra fokus Àr frÄgestÀllnigen 2.