Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka barn och stress i förskolan. Vi har inriktat oss pÄ att se hur strukturen i förskolan pÄverkar barns stress. Det intresserar oss att se om man kan undersöka om barn i förskolan Àr stressade och ifall det har nÄgon koppling till hur förskolan struktureras upp. En undersökning om hur förskolan Àr organiserad nÀr det kommer till miljö, aktiviteter, hur uppdelningen av barn och personal ser ut samt hur dagarna planeras upp i förskolan kommer Àven att presenteras. Vi har med hjÀlp av observationer pÄ fyra förskolor samt intervjuer med fyra förskollÀrare försökt undersöka hur förskolans struktur ser ut och hur den pÄverkar barnen.

SammanfattningI dagens samhÀlle har kunskap blivit alltmer anvÀndbart och viktigt för organisationer. Kunskap anses idag vara en vÀrdefull ekonomisk resurs för att organisationen ska kunna utvecklas och konkurrera med andra. Företag idag möter mÄnga utmaningar och dÀrmed ökar behovet av kompetenta och motiverade medarbetare. Allt fler uppgifter utförs av grupper istÀllet för individer och samarbete blir ett viktigt inslag. Kunskapsöverföring Àr avgörande för kunskapsuppbyggnad, organisationens lÀrande och resultat.

Företag upplever idag en allt hĂ„rdare internationell konkurrens och dĂ€rmed ökande krav pĂ„ att skapa sig konkurrensfördelar för att överleva. DĂ„ Sverige och mĂ„nga andra industrialiserade lĂ€nder till följd av bland annat höga lönekostnader inte kan konkurrera med hjĂ€lp av pris, har tillgĂ„ng till kunskap och kompetensutveckling blivit avgörande för Sveriges möjligheter att kunna hĂ€vda sig i den internationella konkurrensen. Även staten Ă€r beroende av ett framgĂ„ngsrikt nĂ€ringsliv som genererar skatteintĂ€kter vilket Ă€r en förutsĂ€ttning för fortsatt vĂ€lfĂ€rd. Den internationella konkurrensen utgör sĂ„ledes ett hot inte bara för det svenska nĂ€ringslivet utan Ă€ven för samhĂ€llet, vĂ€lfĂ€rden och staten. Inför detta hot har stat och marknad ett ömsesidigt intresse och behov av att hjĂ€lpas Ă„t och dĂ€rför har staten utarbetat strategier för att uppmĂ€rksamma företag och organisationer pĂ„ vikten av kunskap och kompetensutveckling.

Syftet med föreliggande studie Àr att studera hur höglÀsning sker i fyra olika lÀssituationer i förskolan. UtifrÄn höglÀsningsaktiviteten vill vi sedan diskutera hur barnets sprÄkliga utveckling kan möjliggöras respektive hindras genom deltagande i sÄdana praktiker. Den teoretiska utgÄngspunkten i vÄr studie Àr det sociokulturella perspektivet som innebÀr att lÀrandet Àr en social och kommunikativ process dÀr sprÄket Àr ett viktigt redskap för lÀrande. InstÀllningen Àr ocksÄ att samspel och aktivitet utgör centrala aspekter för utvecklingen av barnets sprÄk. Dessa begrepp löper dÀrmed som en röd trÄd genom uppsatsens alla delar.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att fÄ en större förstÄelse för hur barn utvecklar empati och hur lÀrare kan stötta barn i den utvecklingen. Vi har valt detta Àmne dÄ vi varit ute i skolor och förskolor dÀr lÀrare och förskolelÀrare har uttryckt ett stort behov av empati utvecklande arbetsÀtt/metoder. Vi har anvÀnt oss av aktionsforskning i detta arbete för att det Àr en forskningsdesign som syftar till att utveckla och förÀndra praktiken. Aktionsforskningen genomfördes pÄ tvÄ olika verksamheter en förskola och en grundskola Ärskurs 6. Resultatet visar pÄ att det krÀvs ett genomsyrande arbetssÀtt och medvetenhet frÄn lÀrarnas sida.

IKT tar större och större plats pÄ förskolorna och datorer, smartboards och surfplattor blir allt mer vanliga inslag i barnens vardag. Denna uppsats handlar om surfplattan och dess spelappar. Syftet med undersökningen var att synliggöra vad som skedde i interaktionen mellan barn i Äldern ett till fem nÀr de fÄr tillgÄng till en surfplatta. FrÄgorna som stÀlldes var: Hur samspelar barn i Älder ett till fem med varandra runt en surfplatta? PÄ vilket sÀtt anvÀnds spelapparna och hur blir surfplattan en del av den pedagogiska miljön? Vad hÀnder i mötet mellan barn och surfplattan som signalstarkt material? Hur ser skillnaderna ut i anvÀndningen av surfplattan nÀr det gÀller Älder? Metoden som anvÀndes var kvalitativ via filmobservationer och minnesanteckningar.

Barns utveckling och vÀlmÄende kan pÄverkas av hur deras sociala relationer ser ut. Eftersom barn spenderar mycket tid pÄ förskolan blir det pedagogernas ansvar att stötta utveckling av barns sociala relationer. Studiens syfte Àr att identifiera och beskriva diskurser som framkommer i samtal mellan pedagoger om deras arbete med barns sociala relationer. UtifrÄn detta belyser studien vilka diskurser som pedagoger uttrycker kring sitt arbete med barns sociala relationer. UtifrÄn tidigare forskning presenteras teman som innefattar hur pedagoger kan agera för att möjliggöra goda relationer mellan barn samt vad som kan pÄverka barns sociala relationer och vilka följder som kan uppkomma. Det lyfts Àven fram om sprÄkets betydelse i sociala samspel med andra.

Syftet med denna undersökning Àr samspelet och kommunikationen mellan elever och personal i skolans tidiga Ärskurser. Vi har anvÀnt oss av litteraturstudier och intervjuer i den hÀr undersökningen. Det har visat sig att det finns brister i samspelet och kommunikationen pÄ de skolor vi undersökt. Den största bristen visade sig vara kommunikationen mellan rektorer och lÀrare. Den litteratur som vi har lÀst i Àmnet har belyst hur viktigt det Àr med samspelet och kommunikationen för en vÀl fungerande relation mÀnniskor emellan.

Bakgrund: Regleringen av hur immateriella tillgÄngar ska redovisas lÀmnar stort utrymme för individuella tolkningar. Hur sÄdana tolkningar görs pÄverkar de finansiella rapporter som nÄr intressenter. Det saknas undersökningar som berör det samspel som sker mellan revisor och klient. Ett samspel som Àr det sista som sker i den process frÄn att ett regelförslag fram till att informationen publiceras. Vem Àr det egentligen som bestÀmmer och vilka Àr faktorerna som pÄverkar de maktpositionerna parterna har i samspelet?Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att karaktÀrisera samspelet mellan klient och revisor genom att undersöka vilka faktorer som pÄverkar maktpositionerna i samspelet.Metod: Uppsatsen bestÄr av tvÄ delstudier, vilket gör det möjligt att basera uppsatsen pÄ samspelets bÄda parter och dÀrmed ta hÀnsyn till bÄda parternas perspektiv pÄ samspelet.

Inkludering av elever med funktionshinder kan ses som ett samspel mellan den inkluderade, pedagogen och klasskamraterna. Klasskamraternas upplevelser av inkluderingen kan menas ha getts en underordnad betydelse i den tidigare forskningen. I denna uppsats lÀggs fokus pÄ klasskamraternas syn pÄ hur inkluderingen pÄverkat sÄvÀl deras egen som den inkluderades skolgÄng. De förmedlar sin bild av inkluderingen kan förbÀttras och Àven hur denna förmedlar förstÄelse för varandras individuella förutsÀttningar och begrÀnsningar i vardagen..

Syftena med denna uppsats Àr att lyfta fram och beskriva aspekter av varför nÄgra pedagoger pÄ en sÀrskola arbetar med att utveckla elevernas sociala kompetens samt beskriva hur de gÄr tillvÀga. Ett ytterligare syfte Àr att undersöka vilka sociala fÀrdigheter pedagogerna anser eleverna vara i behov av att utveckla och i vilka sammanhang de blir viktiga. FrÄgestÀllningarna fokuserar pÄ vilken innebörd pedagogerna tillskriver begreppet social kompetens och vilka sociala fÀrdigheter som kan anses vara viktiga att utveckla hos sÀrskoleeleverna samt vilka undervisningsmetoder som anvÀnds för detta ÀndamÄl. Ytterligare en frÄgestÀllning behandlar i vilka sammanhang social kompetens kan bli viktigt för eleverna.Studien Àr av kvalitativ karaktÀr dÀr intervjuer var den huvudsakliga metoden vilken kompletterades med observationer. VÄr uppsats Àr en fallstudie dÀr intentionen har varit att nÄ en djupare förstÄelse kring ett specifikt Àmne.Resultatet visar att pedagogerna tillskriver begreppet social kompetens innebörder som samspel, empati, sjÀlvhÀvdelse, sjÀlvkontroll, kommunikation och som ett mÄtt pÄ samhÀllets normer.

Projektet 00.00.00 Àr namnet pÄ en bok om löpning som tar sin utgÄngspunkt i personliga erfarenheter. Syftet med projektet har varit att finna nya sÀtt att gestalta löpning pÄ, dÀr text och bild verkar i samspel. Stora delar av designprocessen har dÀrför Àgnats Ät experimentell fotografering i olika miljöer. Bokens tre kapitel handlar om upptÀckter, smÀrta samt identitet, dÀr avgrÀnsningen för examensarbetet har legat i det förstnÀmnda. Förhoppningsvis kommer boken att inspirera andra att, genom löpning, utforska den egna relationen mellan sinne, kropp och omgivning..

I den hÀr studien fÄr ni lÀsa sex pedagogers tankar om delaktighet och inflytande i verksamhetens projekt. Ett projekt kan liknas med ett tematiskt arbete, men enligt oss ska ett projekt alltid utgÄ frÄn barns behov och intresse. Vi diskuterar huruvida pedagoger genom sitt arbete i förskolan kan frÀmja och synliggöra barns delaktighet och inflytande. Vi vill tydliggöra att studien syftar till verksamhetens projekt. VÄrt syfte med studien har varit att nÄ pedagogernas berÀttelser om hur barns Äsikter och idéer lyfts fram i förskoleverksamheten.

Forskning visar att samhÀllet efterfrÄgar att förskolan ska hÄlla en hög kvalitet och utifrÄn lÀroplanen ska verksamheten arbeta med ett systematiskt kvalitetsarbete dÀr barnens utveckling och lÀrande följs upp. Forskning visar Àven att kvalitetsbegreppet Àr komplext och uppfattas olika beroende pÄ perspektiv, upplevelser och erfarenheter.Studiens syfte Àr att skildra hur diskurser kring kvalitet i förskolan opererar i talet hos förskolechefer, pedagoger och förÀldrar samt hur de förhÄller sig till begreppet. Studien belyses utifrÄn en diskursanalytisk forskningsansats dÀr det insamlade materialet Àr baserat pÄ kvalitativa intervjuer med tre förskolechefer och sex pedagoger samt kvalitativa frÄgeformulÀr med nio förÀldrar.Resultatet visar att tvÄ samexisterade diskurser framtrÀder i talet kring kvalitet: 1) Omsorgs diskurs, dÀr barnen och förÀldrarnas trygghet, glÀdje och vÀlbefinnande Àr i fokus. 2) LÀrande diskurs, dÀr barnens lÀrprocesser mÀts i förhÄllande till lÀroplanen.Slutsatsen utifrÄn resultatet visar att det Àr viktigt att skapa en förskola för barnen och dÀrmed utgÄ frÄn barnens perspektiv pÄ verksamheten. Förskolechefer och pedagoger uttrycker att de har det yttersta ansvaret för att skapa en god kvalitet i förskolan.

i den tidiga undervisningen i grundskolan inom Àmnet svenska sÄ har inlÀrningsmiljön stor betydelse. Genom att introducera en förÀnderlig sprÄkmiljö stimuleras elever till att bli nyfikna, intresserade och aktiva. Att möblera sÄ alla ser alla, inkluderar ett tydliggörande av vilka man har tillgÄng till och möjliggör samtal med flera personer samtidigt. Rum för samtal och diskussioner Àr viktigt i lÀrandeaktiviteter. Studien syftar till att generera kunskap om hur lÀrare organiserar den fysiska klassrumsmiljön, samt motiv för densamma.