De grafiska formerna pÄ bokstÀver och siffror Àr lika varandra, men dessa symboler har ÀndÄ helt skilda betydelser och anvÀndningsomrÄden. Arbetet i barngrupper stÀrker uppfattningen om att barn ganska tidigt vet om ?krumeluren? Àr en bokstav eller en siffra. Och detta innan de har förstÄelse för bokstÀvers och siffrors anvÀndningsomrÄde.Hur gör 6-Äringen för att skilja symbolerna Ät? Studiens syfte var att undersöka hur stor del av en förskoleklass som kan skilja pÄ bokstÀver och siffror, men Àven att studera hur 6-Äringar gör för att skilja pÄ de grafiska symbolerna.

Bakgrund: Det har visat sig att bandet mellan mÀnniska och djur kan vara lika starkt som mellan tvÄ mÀnniskor och förlusten av ett djur kan inverka negativt pÄ en mÀnniskas hÀlsa och vÀlbefinnande. Djur i terapeutiska sammanhang har anvÀnts för att assistera mÀnniskan i flera hundra Är och pÄ 1970-talet utvecklades djurterapi dÄ de första pilotstudierna pÄ kvantitativa data gjordes. Tidigare studier har presenterat ett ökat socialt samspel mellan personer med demenssjukdomar dÄ djur anvÀnts i vÄrdandet. Djurs nÀra förhÄllande till mÀnniskan vÀckte intresse av att nÀrmare studera deras inverkan pÄ hÀlsa och vÀlbefinnande. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sÀllskapsdjurs inverkan pÄ hÀlsa och vÀlbefinnande hos Àldre mÀnniskor pÄ sÀrskilt boende.

Studiens syfte Àr att belysa det sociala samspelet mellan vikarier och ordinarie personal inom vÄrd och omsorg i kommunen. Hur upplever vikarien sin roll och hur upplever de att de blir mottagna pÄ arbetsplatsen? Vi speglar Àven den ordinarie personalens tankar och kÀnslor kring att ofta arbeta med vikarier. Hur pÄverkas de av att en ny medlem kommer in i gruppen? Hur ser de pÄ vikarien och hur förÀndras deras arbetssituation?.

Det Àr en stÀndigt pÄgÄende debatt i media gÀllande genus och datorspel, den handlar bland annat om problematiken att spelets spelbara karaktÀrer inte Àr genusneutrala nog. VÄrt syfte Àr att studera hur genus konstrueras i World of Warcraft med de spelbara karaktÀrerna som medierande redskap samt hur spelet uttrycker genustypifiering genom icke-spelbara karaktÀrer. Syftet Àr Àven att studera pÄ vilka sÀtt identitetskapande hos spelaren sker genom det sociala samspelet.  Vi har observerat hur icke spelbara karaktÀrer och spelbara karaktÀrer uttrycker genus genom deras utseende och utrustning. Vi har Àven observerat vilka förutsÀttningar som ges för att kunna konstruera genus pÄ sin karaktÀr. Observationerna innefattade Àven hur det sociala samspelet konstruerar genus genom anvÀndande av redskap som samlades in med utgÄngspunkt i tvÄ olika observationsscheman.  Observationsschemat för utseende kopplat till genus innehÄller olika rubriker som gör det möjligt för oss att studera enskilda bitar var för sig, till exempel frisyrer eller vilket vapen karaktÀren har pÄ sig.

Denna uppsats analyserar och prövar den ledningsteori som Àr framlagd av Martin vanCreveld i boken ?Ledning i krig?. Prövningen tar sin utgÄngspunkt i Poppers metod omteoriprövning. Van Crevelds slutsatser testas först internt och sen överses teoribilningenslogiska form. Slutligen jÀmförs slutsatserna med andra teorier om ledning ochorganisation.

Syftet med denna studie var att fÄ en djupare förstÄelse för hur idrottslÀrare uppfattar hÀlsobegreppet samt hur de utformar undervisningen för att frÀmja elevernas hÀlsa. Som metod för studien anvÀndes den kvalitativa intervjun. Resultaten som framkommer visar att idrottslÀrarna tycker att hÀlsa Àr ett samspel mellan fysiska, psykiska och sociala aspekter. Vidare framkommer det att skolans undervisning i hÀlsa bör baseras pÄ fysisk aktivitet, för att utifrÄn denna plattform förgrena sig i hÀlsobegreppets och kursplanens övriga bestÄndsdelar..

Följande studie fokuserar pÄ barns sprÄk-, lÀs-, och skrivutveckling i förskolan. Syftet med föreliggande studie Àr att med utgÄngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv undersöka hur personal i förskolan beskriver att de skapar möjligheter för barn att samspela i förhÄllande till olika aspekter som kan skapa förutsÀttningar för barns sprÄk-, lÀs-, och skrivutveckling. Studiens frÄgestÀllning Àr: Hur beskriver personal i förskolan att de arbetar med samspel för att skapa förutsÀttningar för barns sprÄk-, lÀs-, och skrivutveckling i förskolan? För att besvara studiens frÄgestÀllningar har vi analyserat insamlad empiri med utgÄngspunkt ur ett sociokulturellt perspektiv. Tidigare forskning tyder bland annat pÄ att pedagogerna Àr dem som skapar förutsÀttningar för att utveckla barns lÀs och skrivförmÄga.

Syftet med arbetet har varit att undersöka hur aktiva lÀrare tolkar begreppet elevinflytande och vilka möjligheter och begrÀnsningar de anser de har för att förverkliga elevinflytande i sin verksamhet i förhÄllande till elevernas lÀroprocesser i förskola och i grundskola. Vi har genomfört en kvalitativ studie dÀr vi har anvÀnt oss av personliga semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att trots att begreppet elevinflytande Àr omfattande och mÄngsidig fanns det enighet om gynnande och begrÀnsande faktorer bland lÀrarna vi intervjuade. Ett tydligt dilemma som framkom i vÄr studie var att tillmötesgÄ gruppens och individens behov och intressen i undervisningssituationen..

Bakgrund:Förskolan ses som en viktig arena för barn att interagera pÄ, det Àr genom samspel med andra som barnet utvecklar sin kunskap och sitt lÀrande. I en samspelande atmosfÀr Àr vuxnas lyhördhet för barnet viktigt, Àven vuxnas nÀrvaro i barns livsvÀrldar och en avspÀndhet inför övertrÀdelse av grÀnser (Johansson 2003). Sandlund (1987) menar att de yngsta barnen behöver den vuxenledda dramaleken som stöd och stimulans i sitt sociala samspel. Jag och en pedagog dramatiserar sagan om ?De tre bockarna Bruse? i en smÄbarnsverksamhet pÄ förskolan.Syfte:Syftet med min studie Àr att undersöka vad stimulans med avseende, i form av att se en dramaförestÀllning, kan tillföra barns interaktion med hjÀlp av multimodala verktyg i förskolan.

BakgrundDenna studie behandlar pedagogers sÀtt att bemöta och skapa kontakt med barn, Àldre Àn tre Är, vid inskolning/överinskolning. Litteratur och forskning kring Àldre barns start i förskolan Àr vÀldigt sparsamt förekommande vilket ökade vÄrt intresse allt eftersom mer information hittades. Vi utgÄr frÄn Sterns teori om barns utveckling och de fem domÀner som relaterar till barnets upplevelse av sig sjÀlv; samvaro, samspel, samförstÄnd, samtal och sammanhang.SyfteVÄrt syfte Àr att undersöka pedagogers tankar kring sitt sÀtt att samspela och knyta kontakt till barn mellan tre och sex Är vid inskolning/överinskolning.MetodStudien utgÄr frÄn en kvalitativ fenomenografisk ansats dÀr verktyget self report anvÀnts för att undersöka respondenternas upplevelser kring ett fenomen. Tretton pedagoger deltog i studien.ResultatResultatet i studien visar vikten av engagerade pedagoger i samband med inskolning/ överinskolning av barn Àldre Àn tre Är och att hela arbetslaget behöver vara involverade. Vidare visar resultatet skillnader pÄ hur man skolar in ett yngre och ett Àldre barn.

Syftet med denna studie Àr att skapa en större förstÄelse för individens upplevelser av förÀndringar i de vardagliga arbetsrutinerna. Med ett hermeneutiskt tolkande har vi genom semistrukturerade- och djupintervjuer arbetat fram vÄrt resultat. Resultatet i vÄr studie kategoriseras upp under fyra huvuddelar: information/kommunikation, lÀrande, social arbetsmiljö och ledarskap som tillsammans utgör grunden för en ökad förstÄelse för individens upplevelser av förÀndringar i de vardagliga arbetsrutinerna..

SammanfattningExamensarbetets syfte Àr att undersöka barnens samspel under bildskapande tillfÀllen och forskningsfrÄgan lyder; Hur samspelar barnen med varandra dÄ de bildskapar gemensamt?Bildskapandet Àr en stor del av förskoleklassens vardag, sÄ stor att det ibland kallas för att ?jobba? och det bör dÀrför uppmÀrksammas. Tidigare forskning visar att flickor och pojkars bildskapande skiljer sig Ät och att barnens bilder kan ge indikationer för hur lÄngt barnet kommit i sin utveckling. I det hÀr examensarbetet kommer jag att bortse frÄn barnens bilder som objekt och har istÀllet valt att fokusera pÄ bildskapandet som en process.  I litteraturgenomgÄngen redogörs för det sociokulturella perspektivet. Kulturen i samhÀllet och det sociala samspelet med andra mÀnniskor Àr avgörande för hur mÀnniskan utvecklas.

Studien behandlar sociala relationers betydelse i klassrummet. Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse den sociala relationen mellan lÀrare och elev har för kunskapsutveckling. För att ta reda pÄ detta anvÀndes en kvalitativ intervjustudie som metod. HÀr undersöktes om pedagogerna ansÄg att sociala relationer pÄverkade deras lÀraruppdrag och pÄ vilket sÀtt sociala relationer pÄverkade deras val av undervisning, planering och elevers kunskapsutveckling..

Bakgrund: Sedering av respiratorbehandlade patienter Àr ofta en nödvÀndighet för komfort och för att kunna utföra optimal behandling. Trenderna inom sedering har pÄ senaste tid gÄtt frÄn djup till lÀtt sedering. Tidigare forskning indikerar att detta Àr fysiologiskt gynnsamt för patienterna och att det upplevs som positivt av bÄde patienter och anhöriga. Dock Àr det föga utforskat hur detta nya arbetssÀtt upplevs av sjuksökterskorna och hur det pÄverkar deras arbetssituation. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vÄrda lÀtt sederade patienter i respirator.

VÄrt syfte Àr att se hur lÀrare förhÄller sig till flickor och pojkar i deras bildskapande och hurkönsroller konstrueras i förskolan. Genus och jÀmstÀlldhetsfrÄgor bör ofta reflekteras iförskolan och vara en grund för den pedagogiska verksamheten. Genom en kvalitativ studievill vi ta reda pÄ eventuella skillnader som fortfarande kan vara ett hinder för pojkar ochflickor i deras personliga utveckling. Genom diskursanalytisk metod koncentrerar vi oss pÄsprÄkets innehÄll och dess betydelse. Eftersom vi Àr bekanta med och har befunnit oss i denmiljö som vi har studerat blir det en fÀltanalytisk studie dÀr kÀrnan handlar om deltagandeobservationer.