ABSTRACTTitle:The town's largest employers, is there a need to exchange?Level:Final assignment for Bachelor Degree in Business AdministrationAuthor:Emmelie Eriksson, Malin StrömSupervisor:Lars EkstrandDate:2012 ? JuneAim:?Gain a deeper understanding of the topic corporate culture?Get an understanding as to how corporate culture influences the daily operations?Possibly be able to help with any concrete to help the investigated company toimprove its corporate cultureMethod:Data collected through both quantitative and qualitative surveys in the form of aquestionnaire answered by 71 people, three interviews with the employees with leading rolesat the investigated company and an observation. The material is analyzed with a hermeneuticsapproach, which means that we have assumed facts and then built our work on trying to findan understanding and to draw our own conclusions based on the perspective that we found.Result & Conclusions:The results of this study show that the company needs to work on itscorporate culture. We have found a few points we would like to improve in the company weexamined. We believe that it is the company's reputation and it begins already in thecompany's own recruitment process it is the main finding from our study.Suggestions for future research:Interesting would be to seek employment with thecompany you want to investigate to see how the whole recruitment process goes on toperform deeper analysis, another idea would be to ask the employees that enjoy to work thereagainst those who does not enjoy to work at the company to find the basic building blocks ofcorporate culture to this particular company.

Bakgrund: Det har visat sig att bandet mellan mÀnniska och djur kan vara lika starkt som mellan tvÄ mÀnniskor och förlusten av ett djur kan inverka negativt pÄ en mÀnniskas hÀlsa och vÀlbefinnande. Djur i terapeutiska sammanhang har anvÀnts för att assistera mÀnniskan i flera hundra Är och pÄ 1970-talet utvecklades djurterapi dÄ de första pilotstudierna pÄ kvantitativa data gjordes. Tidigare studier har presenterat ett ökat socialt samspel mellan personer med demenssjukdomar dÄ djur anvÀnts i vÄrdandet. Djurs nÀra förhÄllande till mÀnniskan vÀckte intresse av att nÀrmare studera deras inverkan pÄ hÀlsa och vÀlbefinnande. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sÀllskapsdjurs inverkan pÄ hÀlsa och vÀlbefinnande hos Àldre mÀnniskor pÄ sÀrskilt boende.

Syftet med studien Àr att skapa en fördjupad insyn i pedagogers upplevelser av huruvida och pÄ vilka sÀtt pedagoger i förskolan arbetar med sprÄket som verktyg för inkludering i en förskola för alla barn. Vi har fokuserat pÄ att synliggöra faktorer som pÄverkar barns sprÄkutveckling, hur pedagoger arbetar för att frÀmja och stÀrka barns sprÄkutveckling samt hur pedagogers visioner ser ut gÀllande alla barns rÀtt att utveckla sitt sprÄk. Den metod som anvÀnts i studien Àr kvalitativa intervjustudier med verksamma pedagoger pÄ olika förskolor. Resultatet visar pÄ betydelsen av att ha mindre antal barn i barngrupp för att kunna arbeta pÄ ett positivt sÀtt samt vikten av att skapa trygghet i syfte att se och gynna alla barns sprÄkutveckling. Studien belyser möjligheter samt dilemman gÀllande hur en inkludering kan genomföras med hjÀlp av sprÄket som verktyg.

Examensarbetets syfte Àr att belysa hur pedagoger arbetar med att stödja barns utveckling av den empatiska förmÄgan, samt hur pedagogerna uppfattar barns utveckling av empati hos det lilla barnet i förskolan. Syftet Àr Àven att synliggöra vilka konsekvenser som kan uppstÄ av att inte stödja barn i deras utveckling av empatisk förmÄga. Metoden som valts för detta examensarbete Àr av formen kvalitativ intervjustudie dÀr den semistrukturerade intervjustrukturen har anvÀnts. De som har blivit intervjuade Àr förskollÀrare som har lÄng erfarenhet att arbeta med barn i förskolan. Antalet förskollÀrare som har intervjuats Àr tre stycken och alla har intervjuats var för sig om Àmnet barns empatiska förmÄga i förskolan.

Syftet med studien Àr att fÄ ökad kunskap om relationen mellan fotbollsspelare och fotbollsledare. Detta ska göras med följande frÄgestÀllningar: Vilken betydelse har spelar- och ledarrelationen för flickors och pojkars fotbollsspelande i Äldrarna 13 och 16 Är? - Hur ser spelar- och ledarrelationen ut? - Vilka krav stÀller spelare pÄ ledare? - Vilka krav stÀller ledare pÄ spelare? - Vilka vÀrden har stor betydelse för spelare och ledare inom fotbollen? Det gjordes sammanlagt nitton intervjuer med flickor och pojkar mellan 13 och 16 Är, och deras ledare i tvÄ breddföreningar i Helsingborg och Lund, i SkÄne. Materialet analyseras utifrÄn teorier om mÀnniskors samspel som symbolisk interaktion och utbytesteori. Ytterligare analyser görs utifrÄn Sport Enjoyment-modellen och utbildningsmÄlet som Àr ungdomars motiv till idrottsdeltagande.

Syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ hur nÄgra lÀrare bemöter och resonerar kring elevernas populÀrkultur i skolan och pÄ vilket sÀtt den kommer till uttryck i undervisningen i grundskolans tidigare Är. Jag ville fÄ en inblick i hur lÀrarna ser pÄ elevernas populÀrkultur och om de anvÀnder sig av denna som redskap för samspel och lÀrande. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med fem olika lÀrare har jag försökt besvara de problemformuleringar som jag tagit fram för detta arbete.PopulÀrkulturen Àr en viktig del i barns och ungas liv och tillhandahÄller bÄde förebilder och vÀrderingar. SamhÀllets förÀndring har bidragit till att populÀrkulturen tar allt större plats i barns och ungas liv och bidrar till att de vÀrderar denna kunskap högre Àn den som ges i skolan. Skolan har dÀrför förlorat sitt monopol som kunskapsförmedlare.

VÄrt examensarbetes syfte Àr att fördjupa oss i vad förskollÀrare har för relation till begreppen inkludering, integrering och exkludering. Förskolans lÀroplan och Skollagen nÀmner inte begreppen en enda gÄng och vi vill skapa oss en förstÄelse om varför det talas sÄ mycket om just dessa begrepp och att man ska arbeta för en verksamhet som inkluderar alla barn.Vi har utfört kvalitativa intervjuer med sju förskollÀrare i vÀstra Sverige.I vÄrt resultat framkom det att de flesta pedagoger vi intervjuat har en viss relation till begreppen och kan koppla dem till sin verksamhet. Framförallt kopplar de inkludering till ?en skola/förskola för alla?.Studien visar pÄ att ett fÄtal av de pedagoger vi intervjuat inte kunde koppla begreppen till verksamheten dÀr de arbetade, vilket vi fann mycket intressant. Vi har bÄda gjort vÄr slutpraktik pÄ ett stÀlle dÀr vi anser att de arbetar mycket med inkludering, sÄ som vi tolkar deras arbetssÀtt.

Syftet med detta examensarbete Àr att studera tvÄsprÄkiga barns fysiska reaktioner pÄ förskollÀrarens försök till kommunikation. Det vill sÀga hur lÀrarens ord och kroppsuttryck mottas och bemöts av det tvÄsprÄkiga barnet. Arbetets frÄgestÀllning lyder: Hur reagerar tvÄsprÄkiga, nyligen inskolade barn till synes pÄ förskollÀrarnas försök till kommunikation?  Genom videodokumentation av en mÄngkulturell barngrupp har jag samlat ett material som sedan skrivits ner och sammanstÀllts i form av kortare sekvenser. Dessa sekvenser visar olika varianter pÄ hur en förskollÀrare tilltalar ett tvÄsprÄkigt barn och hur detta barn  responderar respektive inte responderar pÄ detta försök till kommunikation.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka förskolepersonalens tankar om leksakers betydelseför konstruktion av barns könsidentitet. Syftet Àr ocksÄ att undersöka förskolans uppdragatt arbeta för ökad jÀmstÀlldhet samt att motverka traditionella könsmönster ochkönsroller. Vi valde att genomföra en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuersom metod. Studien genomfördes med tio personliga intervjuer av anstÀllda inomförskolan. I resultatet kom vi fram till att samtliga tio respondenter anser att vuxnasförhÄllningssÀtt och bemötande Àr viktigt i arbetet för att motverka traditionellakönsmönster och könsroller.

Syftet med denna studie var att fÄ en djupare förstÄelse för hur idrottslÀrare uppfattar hÀlsobegreppet samt hur de utformar undervisningen för att frÀmja elevernas hÀlsa. Som metod för studien anvÀndes den kvalitativa intervjun. Resultaten som framkommer visar att idrottslÀrarna tycker att hÀlsa Àr ett samspel mellan fysiska, psykiska och sociala aspekter. Vidare framkommer det att skolans undervisning i hÀlsa bör baseras pÄ fysisk aktivitet, för att utifrÄn denna plattform förgrena sig i hÀlsobegreppets och kursplanens övriga bestÄndsdelar..

Abstract Billing, Nanette och Reinholdsson, Madeleine (2011). Genusmedvetenhet I en förskola: en studie om pedagogers genusarbete i förhÄllande till lÀroplanen. Malmö Högskola: LÀrarutbildningen Detta examensarbete behandlar pedagogers sÀtt att arbeta med genus och jÀmstÀlldhet i en förskola i förhÄllande till lÀroplanen. Studiens syfte Àr att beskriva hur pedagoger verksamma pÄ en förskoleavdelning organiserar genusuppdraget i relation till lÀroplanen. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Arbetar pedagogerna med genuspedagogik och i sÄ fall hur? Vad anser pedagogerna vara en jÀmstÀlld/jÀmlik barngrupp? Anser pedagogerna att flickor och pojkar pÄ avdelningen behandlas lika? Hur arbetar pedagogerna för att motverka traditionella könsroller och könsmönster? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor har vi gjort en gruppintervju samt observationer pÄ en förskola.

Denna uppsats handlar om den fysiska inomhusmiljön i förskolan. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur inomhusmiljön pÄ förskolor utformas och utnyttjas. Vi har valt att göra detta genom att granska inomhusmiljön pÄ tvÄ olika förskolor, en ?traditionell? och en Reggio Emilia-inspirerad förskola. I uppsatsen Àr det bÄde pedagoger och barns uppfattning om inomhusmiljön som stÄr i fokus.

Syftet med den hÀr essÀn Àr att synliggöra svÄrigheter i förskolans vÀrld. I förskolan Àr man omgiven av mÀnniskor med olika bakgrunder, kunskaper och erfarenheter. Jag som pedagog, ska kunna förhÄlla mig professionellt till medarbetare, förÀldrar och ledning. Men nÀr man uppfattar brister i barnsÀkerheten uppstÄr flera svÄrigheter. I essÀn undersöker jag en frÄga utifrÄn tvÄ arbetsroller.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur barnen leker med fokus pÄ hur de kommunicerar med varandra och hur samspelet ser ut mellan barnen samt vilka regler de ger uttryck för. FrÄgestÀllningarna som formulerades Àr: ?Hur kommunicerar barn i leken??, ?Hur samspelar barn i leken?? samt ?Vilka regler ger barnen uttryck för i leken??. Metoden för insamling av material att studera var observation av barn i 3-5-ÄrsÄldern pÄ tvÄ olika förskolor i tvÄ kommuner. Resultatet beskriver barnens interaktioner med varandra och hur de anvÀnder bÄde verbal och icke-verbal kommunikation för att förmedla budskap.

Abstract Holmgren, Maria & Åstrand, Ingvor (2008). ?Jag bara kan!? Ett undersökande arbete om hur barn upplever sitt eget lĂ€rande och pedagogers syn pĂ„ barns lĂ€rande. Malmö: LĂ€rarutbildningen: Malmö Högskola Examensarbetet handlar om hur sex barn upplever sitt eget lĂ€rande. Arbetet handlar Ă€ven om hur fyra pedagoger ser pĂ„ barns lĂ€rande. Samtliga förskolor som informanterna befinner sig pĂ„ ligger centralt i en storstad.