Inom den svenska förskolan har antalet barn ökat i barngrupperna samtidigt som resurserna har minskat. I det ökade barngrupperna skapas det en större oro bland barnen. Pedagogerna inom den svenska förskolan upplever att det blir mycket spring och konflikter. Detta gör att pedagogerna strÀvar efter att hitta nya arbetssÀtt som minskar oron och konflikterna bland barnen. Mitt syfte i denna studie Àr att undersöka hur en förskola genomförde en förÀndringsprocess kring sin innemiljö, det vill sÀga rum, möblering och material.

Den hÀr rapporten tittar pÄ innehÄllet i de lÀroplaner som funnits i den svenska grundskolan, frÄn den första som kom 1962 till dagens som infördes 2011.Den behandlar ocksÄ Àmnet geografi, hur Àmnets innehÄll sett ut och förÀndrats över den hÀr tiden samt intervjuer med verksamma lÀrare.Man kan se att lÀroplanerna inte förÀndras direkt mycket i sin allmÀnna del, men att kursplanen förÀndrats en hel del med förskjutning frÄn kartografi och fokus pÄ nÀrmiljön till en mer teknisk undervisning med fokus pÄ samspel mellan mÀnniska natur, vilket Àven framkommer i de svaren lÀrarna ger..

Syftet med vÄr studie var att undersöka fem förskollÀrares genusmedvetenhet samt deras förhÄllningssÀtt gentemot könsstereotypa förestÀllningar i sitt val av barnlitteratur. Undersökningen grundar sig i de tre barnböcker som vi ber varje förskollÀrare vÀlja ut och som de föredrar att lÀsa i respektive barngrupp. För att uppnÄ vÄrt syfte har vi anvÀnt oss av metoden kvalitativa intervjuer, vilket Àr en lÀmplig metod för att fÄ reda pÄ förskollÀrarnas genusmedvetenhet och förhÄllningssÀtt. FörskollÀrarna fick först vÀlja ut tre barnböcker som de föredrar att lÀsa i barngruppen för att sedan i intervjun svara utifrÄn sina tre valda barnböcker. Fem förskollÀrare intervjuades och resultatet visade att genusaspekten inte var sÄ framtrÀdande i den övervÀgande delen av förskollÀrarnas val av barnlitteratur.

Syftet med denna studie Àr att förstÄ vad en sprÄkstörning kan vara samt att ta reda pÄ vilka metoder man anvÀnder sig av pÄ en specifik sprÄkförskola och skola för att hjÀlpa barnen framÄt i sprÄk ? lÀs - och skrivutveckling. Jag anser det viktigt att belysa och sprida kunskap om detta, för att lÀttare kunna bemöta och individanpassa metoder för elever med sprÄkstörning. I denna empiriska undersökning har jag anvÀnt mig av intervjuer och observationer som metoder. Jag har intervjuat fyra pedagoger, tvÄ specialpedagoger och en logoped.De nio observationerna har utförts pÄ en sprÄkförskola, en Ärskurs ett, en Ärskurs tre samt i specialundervisning för elever med sprÄkstörning.

Syftet med utvecklingsarbetet var att utveckla ett lustfyllt arbetssĂ€tt med hjĂ€lp av leken. Detta utvecklingsarbete genomfördes i en skola med en År 1 klass. Eleverna har under utvecklingsarbetet visat nyfikenhet, motivation och varit engagerade i de aktiviteter som vi arbetat med. Resultatet visade att om eleverna tycker det Ă€r lustfyllt och roligt finns motivationen och nyfikenheten dĂ€r att vilja fortsĂ€tta arbeta med det de gör. Att eleverna fick vara fysiskt aktiva genom exempelvis att springa, spela, göra olika aktiviteter ansĂ„g vi bidrog till att elevernas motivation ökade..

Syftet med examensarbetet har varit att, utifrÄn kvalitativt inriktade intervjuer, undersöka hur verksamma pedagoger ser pÄ sin professionella yrkesroll i musikaliska sammanhang. Med det sociokulturella perspektivet som teoretisk utgÄngspunkt. Resultatet pÄvisar att respondenterna ser sÄng och musik som ett betydelsefullt verktyg i förskoleverksamheten. Genom den musikaliska kontexten kan de bÄde frÀmja och stimulera ett flertal delar av det enskilda barnets utveckling. Samtliga deltagare i undersökningen anser sÄledes att deras roll i sammanhang av det hÀr slaget Àr av stor vikt.Hur respondenterna ser pÄ sin roll och syftet bakom sÄngen och musiken i förskolan skiljer sig till viss del beroende pÄ om arbetet sker i en smÄbarnsgrupp eller storbarnsgrupp.

Lundgren, Johanna & Pant, Elisabeth (2009): Inskolning förr och nu. Examensarbete i didaktik. LÀrarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i GÀvle. SammanfattningFörskolans ursprung byggdes pÄ en teori om utveckling dÀr barnets aktiva handlande var drivkraften i lÀroprocessen.

De tekniska lösningarna inom spelgrafik har utvecklats till den grad att de numera kan förmedla sociala och kÀnslomÀssiga budskap till spelaren genom relativt realistisk grafik och animation (Fiorito, 2000). NÀstan alla spel görs i fÀrg, vilket gör fÀrg till en stÀndigt nÀrvarande faktor i spelet och spelkaraktÀrers uttryck. FÀrg kan ge psykologiska associationer, till exempel att blÄtt kan förstÀrka intrycket av lugn, att rött kan associeras till ilska och grönt med harmoni och natur (Panton, 1997). Detta gör att fÀrg kan ses som ett verktyg som bland annat kan förmedla information om en spelkaraktÀr till spelaren. Genom att anvÀnda fÀrgers associationsfaktorer inom generella fÀrgkodningssystem kan en spelutvecklare ge spelaren ett intryck av en spelkaraktÀr innan spelaren hunnit interagera med den.

Syftet med vÄr undersökning Àr att se vilka mÄl pedagogerna pÄ en I Ur och Skur skola har med sin utomhusundervisning, samt att se vad eleverna i skolans Är 3 uttrycker att de lÀr sig. Vi intervjuar fyra pedagoger och fem elever pÄ en I Ur och Skur skola vars svar vi analyserar och diskuterar utifrÄn I Ur och Skurs pedagogik samt lÀrandeteorier. Studiens resultat visar att pedagogerna förutom förtrogenhet till naturen, vÀljer att poÀngtera de mÄl med undervisningen som innefattar fÀrdigheter som t.ex. socialt samspel. Eleverna nÀmner detta kunnande mer som ett bonus, och framhÄller istÀllet de teoretiska Àmnenas vikt..

Abstrakt: DemensvÄrd Àr och har historiskt i vÄrt land varit starkt medicinskt orienterat, dock har en viss förskjutning skett. FörhÄllningssÀtt och bemötande Àr begrepp som inte Àr traditionellt medicinska, dock har de blivit allt viktigare i det praktiska arbetet kring demenssjuka. Syftet med denna forskning Àr att förstÄ och skapa förstÄelse för hur ett (special)pedagogiskt perspektiv inom demensvÄrden kan leda till större delaktighet och livskvalitet. Tre kvalitativa intervjuer har genomförts vid ett demensboende i en mellansvensk smÄstad. Den teoretiska verktygslÄdan innehÄller diskursanalys samt en reflexiv tolkning i pragmatisk anda.

Syftet med denna studie Àr att jÀmföra förskolans gÄrd och skogen sett utifrÄn barns grovmotoriska utveckling. Syftet Àr Àven att se om det Àr av nÄgon betydelse att lÀmna förskolans gÄrd för en utflykt till skogen för att grovmotoriken ska stimuleras ytterligare.  FrÄgor som tas upp Àr vilka möjligheter och hinder för grovmotorisk utveckling som finns i varje miljö, vilka grovmotoriska grundformer barnen anvÀnder och i vilken utstrÀckning. Genom att observera barnen i den fria leken, placera stegrÀknare pÄ vissa barn och utföra platsobservationer över förskolans gÄrd och de tre olika skogsmiljöerna besvaras ovanstÄende frÄgor. Resultatet visar pÄ att den gÄrd som i studien observeras har alla möjligheter att bidra till barnens grovmotoriska utveckling medan skogsmiljöerna ger olika förutsÀttningar beroende pÄ vilken skog som besöks. Resultatet visar dock att barnen gÄr i snitt fler steg och Àgnar sig Ät fler grovmotoriska aktiviteter i skogen Àn pÄ gÄrden.

AbstractArbetets art: C- uppsatsSidantal: 44Titel: Är man ?sĂ€r? bara för att man inte kan? - En studie av hur man placerar elever i behov av sĂ€rskilt stöd i skolan. Författare: Pauline Bengtsson och Helena StrandkvistHandledare: Ann- Sofi RĂ„stamDatum: Höstterminen 2005Bakgrund: VĂ„r studie grundas pĂ„ hur och var man placerar elever i behov av sĂ€rskilt stöd. Vi har tittat pĂ„ tvĂ„ skolor i samma kommun. Den ena skolan kallar vi för skola A, dĂ€r Ă€r eleverna i behov av sĂ€rskilt stöd placerade i grundskolan.

Syfte: I en kommun i mellersta Sverige genomfördes en inkludering i klass frÄn sÀrskola till grundskola i högstadiet. Denna studie syftar till att fÄ kunskap om hur elever och lÀrare upplevde inkluderingen under ett lÀsÄr. UtifrÄn syftet Àr frÄgestÀllningarna formulerade som berör respondenternas uppfattningar av inkluderingen.Teori: Studien har en övergripande sociokulturell ansats som Àr inriktad pÄ att se hur eleverna formar sitt lÀrande och sociala samspel genom interagerande mellan elev och elev samt elev och lÀrare. Studien pekar ocksÄ pÄ vikten av kommunikation vid samspel i grupp. Dessutom beskrivs i bakgrunden framvÀxten av specialpedagogiken i Sverige liksom sÀrskolans framvÀxt.

UtgÄngspunkten i detta magisterarbete inom Àmnet Interaktionsdesign var att se varför barn i dagens skola tycker att skolarbetet blir trÄkigare ju högre upp i Ärskurserna de kommer. Vidare drog jag slutsatserna, utifrÄn litteraturgenomgÄng, att nÄgon gÄng i Ärskurs 4-6 börjar eleverna i skolan att tappa lusten för skolarbetet. Var det allt skolarbete eller bara vissa Àmnen som eleverna tyckte var trÄkigt? Varför var det trÄkigt? Kunde jag göra nÄgot Ät saken?.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur skolor och fritidshem samarbetar med Malmös kulturliv, genom att kartlÀgga vilket kulturutbud som finns i Malmö. Vi sÀtter barnperspektivet i centrum för att ta reda pÄ om kulturaktiviteter gynnar barns utveckling. Vi hoppas kunna bidra till ökad kunskap om hur skolan och fritidshemmet och Àven Malmö stads kulturverksamheter jobbar med Skolverkets rekommendationer och de riktlinjer som finns i Skollagen för barns lÀrande, utveckling och vÀlbefinnande pÄ fritidshem. Vi utgÄr ifrÄn tre frÄgestÀllningar: Hur ser kulturutbudet ut i Malmö? Hur sker samverkan mellan fritidshem och kulturinstitutioner? Vad anser barn, skolpersonal och kulturarbetare att barn fÄr ut av kulturaktiviteter? Undersökningen bestÄr mestadels av intervjuer. Intervjumaterialet bestÄr av information frÄn elva informanter varav fyra fritidspedagoger, tvÄ rektorer, en kulturutvecklare pÄ grundskoleförvaltningen, en kultursekreterare pÄ kulturförvaltningen och tre kulturarbetare pÄ olika kulturinstitutioner i Malmö.