Abstract: Syftet med undersökningen var att beskriva hur barn tÀnker om lek samt fÄ en ökad kunskap och förstÄelse om barns lek. Anledningen till mitt val av undersökning var att jag anser att barn i leken inhÀmtar kunskap och hela tiden utvecklas. Jag menar vidare att det Àr viktigt att ta tillvara pÄ leken i undervisningen, dÀr barnen sjÀlva Àr aktiva tillsammans med lÀraren. Vidare har jag tittat nÀrmare pÄ skillnader i pojkar och flickors lek, sÄsom t ex val av lekar. De frÄgestÀllningar som jag utgick ifrÄn, och genom barnen fÄtt svar pÄ var: Hur ser kommunikation och samspel i barns lek ut? Hur ser förutsÀttningar för lek i skolan ut? Finns det tid för lek samt lekredskap som inbjuder till lek? Vad tÀnker barn om lek och lekkamrater? Jag följde en klass med totalt 21 barn, i Äldrarna 8-10 Är, under rasterna genom att observera dem i deras lek, informella samtal med dem pÄ skolgÄrden, samt via intervjuer med sex av barnen, vilka valdes ut tillsammans med lÀraren.

Abstract Titel: ?Det Àr roligt med matte, för dÄ fÄr vi jobba mycket? - En studie om lÀrares tillvÀgagÄngssÀtt i undervisningen. Författare Anna Johansson & Anneli Nilsson Johansson, A & Nilsson, A (2006). ?Det Àr roligt med matte, för dÄ fÄr vi jobba mycket? Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö högskola. Under vÄr lÀrarutbildning pÄ Malmö högskola har vi fÄtt uppleva olika typer av tillvÀgagÄngssÀtt för vÄr inlÀrning av kunskap. Det finns mÄnga olika pedagoger och forskare som var och en har sin uppfattning om hur undervisningen i skolan bör genomföras.

Den hÀr studien syftar till att ge exempel pÄ hur emotionell kommunikation kan se ut och fungera mellan lÀrare och elever i sÀrskolan som anvÀnder alternativ och kompletterande kommunikation. Emotionell kommunikation utgör en stor del av vÄr dagliga kommunikation och det Àr emotionerna som ger vÄra liv mening och sammanhang. Den forskning som har gjorts inom detta omrÄde har ofta fokus pÄ samspel mellan elever/barn och lÀrare/vuxna och visar att lÀrarna inte alltid Àr medvetna om sina kommunikativa handlingar samt att det ofta sker kommunikation som inte Àr verbal hos barn med alternativ och kompletterande kommunikation. Studien vilar pÄ ett sociokulturellt perspektiv och ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv dÀr kommunikation och sprÄkanvÀnding anses vara en betydande faktor i individens utveckling. Det insamlade materialet har bestÄtt av videoinspelningar av tvÄ elever och tre lÀrare som har granskats och analyserats utifrÄn hur emotioner uttrycks och organiseras i interaktionen.

Syftet med studien Àr att undersöka hur barns uppfattningar kring aggregationsformer som fenomen förÀndras genom nÄgra enkla aktiviteter med is (fast form), vatten (flytande form) och vattenÄnga (gasform) samt hur barnen skapar mening kring aggregationsformerna. Denna studie Àr gjord ur ett utvecklingspedagogiskt perspektiv, en gren ur fenomenografin. Metoden som anvÀnts Àr kvalitativa observationer i barngrupp och data har samlats in genom fÀltanteckningar. Barnen har observerats under tvÄ aktiviter; experimentet FrÄn is till Änga och leken Molekylleken. Experimentetet genomfördes tvÄ gÄnger, en gÄng innan och en gÄng efter leken.

Denna studies syfte ?r att unders?ka f?rskoll?rares arbete med genus och k?nsnormer genom b?cker och boksamtal, och eventuella skillnader i det arbetet i ett m?ngkulturellt respektive ett monokulturellt omr?de. Detta var av intresse f?r att se hur v?rdegrunden efterf?ljs och om de olika utmaningar de tv? omr?dena har p?verkar det normkritiska genusarbetet. Fr?gest?llningarna som var studiens utg?ngspunkt syftade till att f?nga in hur genus och k?nsnormer uppm?rksammas i arbete genom barnb?cker och boksamtal, hur arbetet skiljer sig inom olika omr?den och vilka utmaningar samt m?jligheter som kan tr?da fram i arbetet med genus och k?nsnormer inom f?rskolan.

Studien belyser förskolans utveckling över tid i ett sociokulturellt perspektiv, med fokus frÄn 1970-talet fram tills idag (2009). Syftet med studien Àr att analysera och diskutera vilka betydelsefulla aspekter av förskolans verksamhet som lÀrarna uttrycker i sina utsagor samt identifiera om och hur lÀrare anger nÄgra skillnader i verksamheten, i daghemmet förr och i förskolan nu. Studien Àr gjord efter kvalitativ metod med samtalet som grund. I lÀrarnas utsagor beskrivs skillnader som ocksÄ framtrÀder i de teoretiska perspektiven, pedagogiska idéer och i en historisk tillbakablick. Den bild som framtrÀder tydligast Àr att förskolan idag har en annan syn pÄ barnet.

Syftet med studien Àr att undersöka fritidspedagogers och lÀrares uppfattningar om lekens betydelse för barns sociala kompetens samt hur de ser pÄ sin roll i elevers leksituationer. Metoden som anvÀndes var en kvalitativ intervju dÀr intervjuer gjordes med tre lÀrare och tre fritidspedagoger frÄn fyra olika grundskolor. Ljudinspelning anvÀndes vid alla intervjutillfÀllen för att underlÀtta vid bearbetningen av resultatet. Resultaten av intervjuerna visar att leken anses vara betydelsefull för barns sociala utveckling oavsett yrkeskategori. Pedagogerna anser att barn trÀnar socialt samspel i den fria leken.

Syftet med fallstudien var att ta reda pĂ„ hur sju pedagoger synliggör, stimulerar och skapar en miljö för matematisk stimulering och utveckling. Undersökningen gjordes med bĂ„de observationer och intervjuer. Det som jag observerade och intervjuade var hur pedagogerna synliggör matematiken i barnens vardag, dĂ„ i bland annat samlingen och i leken. Även miljön observerades, och pedagogerna blev Ă€ven intervjuade om deras syn pĂ„ miljöns betydelse för matematisk stimulering. Resultatet visades att pedagogerna Ă€r med och stimulerar matematik under hela dagen pĂ„ förskolan.

Individual lessons in singing and different instruments are a big part of music education. The teacher and the pupil are meeting each other face-to-face in this kind of lessons. The interaction between these two individuals, in singing lessons, is the main subject of this thesis. The identity and acting of the singing teacher has a central part and advises are given for successful teaching.The study is based on literature on the subject and interviews with teachers and pupils..

Syftet med studien Àr att skapa en fördjupad insyn i pedagogers upplevelser av huruvida och pÄ vilka sÀtt pedagoger i förskolan arbetar med sprÄket som verktyg för inkludering i en förskola för alla barn. Vi har fokuserat pÄ att synliggöra faktorer som pÄverkar barns sprÄkutveckling, hur pedagoger arbetar för att frÀmja och stÀrka barns sprÄkutveckling samt hur pedagogers visioner ser ut gÀllande alla barns rÀtt att utveckla sitt sprÄk. Den metod som anvÀnts i studien Àr kvalitativa intervjustudier med verksamma pedagoger pÄ olika förskolor. Resultatet visar pÄ betydelsen av att ha mindre antal barn i barngrupp för att kunna arbeta pÄ ett positivt sÀtt samt vikten av att skapa trygghet i syfte att se och gynna alla barns sprÄkutveckling. Studien belyser möjligheter samt dilemman gÀllande hur en inkludering kan genomföras med hjÀlp av sprÄket som verktyg.

Studiens syfte Àr att undersöka pedagogers instÀllning till vad leken och leksakerna har för roll för pojkar och flickors utveckling av sin könsroll samt vad pojkar och flickor leker för lekar och vilka leksaker de anvÀnder sig av. I uppsatsen finns envetenskaplig bakgrund dÀr olika begrepp som Àr centrala för studien kommer att belysas med hjÀlp av olika teorier. Vi har intervjuat nio pedagoger dÀr Ätta var kvinnor och en var man för att ta reda pÄ pedagogernas instÀllning till vilken roll leken och leksakerna har för pojkar och flickors utveckling av sin könsroll, det har ocksÄ observerats en barngrupp för att kunna se vad pojkar och flickor leker med för leksaker och lekar. Dessa metoder anvÀndes för att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna som Àr; Hur resonerar pedagoger kring leken och leksakernas roll för pojkar och flickors utveckling av sin könsroll? samt Vilka typer av lekar och leksaker leker pojkar och flickor Ät utomhus? Sammanfattningsvis visar studien pÄ att pedagogernas förhÄllningssÀtt och hur de introducerar leksaker pÄverkar hur och vad barnen vÀljer att leka med för leksak eller vilken lek de leker.

I vÄr studie har vi fokuserat pÄ ett arbetslag i en förskoleklass. VÄrt syfte Àr att uppmÀrksamma pedagogernas sÀtt att beskriva och förstÄ konflikter mellan barn, dels att utröna om denna förstÄelse ses som utgÄngspunkt för hinder alternativt möjlighet till utveckling och lÀrande. I vÄr studie har vi haft ett antal olika teoretiska perspektiv som vi diskuterar resultatet utifrÄn. Vi har studerat tre olika kommunikationsteorier: Kognitiva ?, Sociala ?, och interaktionistiska teorin.

Syftet med denna studie Àr att undersöka lÀrplattans roll för pedagoger och barn i förskolan. Vi har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar: Hur ser pedagogerna pÄ lÀrplattan och dess anvÀndning? Hur ser barnen pÄ lÀrplattan och dess anvÀndning? Hur samspelar barnen kring lÀrplattan? VÄr studie Àr gjord pÄ tvÄ förskolor i NordvÀstra SkÄne dÀr vi har intervjuat Ätta pedagoger och 20 barn. Vi gjorde Àven barnobservationer. Teoretisk inspiration och analysverktyg har vi hÀmtat frÄn Ljung-DjÀrf (2004) som forskat kring barns relation till datorer.

VÄr C-uppsats handlar om hur de anstÀllda pÄ Transports avdelning Y upplever sin arbetsplats och hur dem anser att deras arbetsmiljö Àr och vad dem gör för att fÄ en god arbetsmiljö. Uppsatsen har en inriktning pÄ arbetsgruppens trygghet och trivsel samt vad det Àr arbetsgruppen gör för att fÄ en bra arbetsmiljö, hur dem upplever sin arbetsmiljö och vilka instÀllningar och upplevelser av arbetsmiljön har dem pÄ sin arbetsplats? Syftet med uppsatsen Àr att försöka förstÄ en arbetsplats arbetsmiljö som i detta fall en specifik avdelning pÄ transportmedarbetar förbundet. Vi syftar till att undersöka hur just denna arbetsplats och arbetsgrupp ska kunna utvecklas för att kunna fÄ en Ànnu bÀttre psykosocial arbetsmiljö. Men Àven för att försöka förstÄ vad det Àr som kan göra att de anstÀlld har en bra arbetsmiljö.

Syftet med denna studie Àr att skapa en större förstÄelse för individens upplevelser av förÀndringar i de vardagliga arbetsrutinerna. Med ett hermeneutiskt tolkande har vi genom semistrukturerade- och djupintervjuer arbetat fram vÄrt resultat. Resultatet i vÄr studie kategoriseras upp under fyra huvuddelar: information/kommunikation, lÀrande, social arbetsmiljö och ledarskap som tillsammans utgör grunden för en ökad förstÄelse för individens upplevelser av förÀndringar i de vardagliga arbetsrutinerna..