BAKGRUND: Skapande aktiviteter sker dagligen i förskolans verksamhet. SÀrskilt i dennatid dÄ mÄnga förskolor vÀljer att satsa pÄ en öppen skapande miljö dÀr barnen tillÄts skapa nÀrhelst deras lust faller pÄ. Redan frÄn förskolans uppkomst pÄ 1800-talet har vikten av barnsskapande pÄpekats. Vare sig skapandet sker i form av barns egna initiativ eller i aktiviteterledda av pedagoger Àr barnens inspiration beroende av hur pedagoger utformar verksamheten.SYFTE: Syftet med denna uppsats Àr att se hur pedagoger till synes och genom berÀttandenkan ses inspirera barn till kreativitet i skapande bildaktiviteter.METOD: För att uppfylla studiens syfte har empiri samlats in genom observationer ochintervjuer med pedagoger inom i förskolors verksamhet. Uppsatsens teoretiska kapitel valdesmed samspel som utgÄngspunkt.

Syftet med min studie Àr att bilda kunskap kring hur barns matematiska aktiviteter kan synliggöras nÀr de leker vid en stockstÀllning i en utomhusförskola. Studien grundar sig pÄ följande frÄgestÀllningar; NÀr framtrÀder matematiska aktiviteter i barns lek? Hur visar barn sina matematiska aktiviteter?.

Bakgrund: Besparingar i förskolan har resulterat i större barngrupper och minskad personaltÀthet. De flesta förskolor idag Àr byggda för mindre barngrupper och det ger pedagogerna begrÀnsade möjligheter att utveckla lekmiljön pÄ ett tillfredstÀllande sÀtt (Björklid, 2005). En kreativ lekmiljö ger nÀring till leken. DÀrför Àr det betydelsefullt att finna former för att öka medvetenheten om miljöns betydelse för barns lÀrande och utveckling. Engdahl, Hallström- Welén och Rindsjö (1998) visar i sin kartlÀggningsstudie av den fysiska miljön att de flesta pedagoger inte förÀndrar i den inre miljön.

Syftet med Denna studie Àr att fÄ kunskap om lÀsinlÀrningen utifrÄn teorier och praktiken i skolans tidigare Är. Jag har valt att undersöka hur tre lÀrare resonerar kring sitt arbete med elevers initiala lÀsinlÀrning. Jag har Àven observerat fyra lÀrare för att kunna fÄ en tydligare bild av undersökningsomrÄdet. FrÄgestÀllningar i min undersökning Àr: PÄ vilket sÀtt lÀsinlÀrning sker utifrÄn forskningen? Vilka arbetssÀtt anvÀnder lÀrarna i praktiken i skolans tidiga Är? UtifrÄn teorierna kring lÀsinlÀrningen och intervjuer, observationer i tvÄ skolor upptÀckte jag att det finns en stor mÀngd av olika arbetssÀtt inom detta omrÄde och lÀrarna anvÀnder de arbetssÀtt som passar det barngrupp de arbetar med.

Föreliggande kandidatuppsats handlar om att söka beskriva samverkan och konflikt i samband med naturresurshantering. Undersökningens forskningsobjekt Àr ett försök till lokal samförvaltning som togs av lokala invÄnare i Tivedsbygden, en skogsbygd i grÀnslandet mellan VÀstergötland och NÀrke. Visionen om detta hÄllbara naturresursarrangemang lyckades dock aldrig nÄs. Initiativet togs i samband med ett landsbygdsutvecklingsprojekt pÄgick under Ären 2009-2011. Min tolkning Àr att detta försök prÀglades av samverkan och konflikt.

SAMMANFATTNINGAnette ErikssonBarns delaktighet i förskolan ? Àr den villkorad av de vuxna?- FörskollÀrares uppfattningar om barns delaktighet i förskolans vardag.VÄrterminen 2007 Antal sidor 59Syftet med denna studie var att undersöka, analysera och beskriva hur förskollÀrare uppfattar delaktighet i förskolans vardag. En litteratursökning visade att det fanns fÄ studier avseende förskollÀrares uppfattningar om barns delaktighet i förskolan. Studien Àr kvalitativ med en innehÄllsanalys och har en metodtriangulerad design. Studien inleds med en undersökning av en öppen forskningsfrÄga, vidare har 20 intervjuer genomförts med förskollÀrare.

Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur surfplattan anvÀnds som redskap i undervisningen inom gymnasiesÀrskolans individuella program.Centrala frÄgestÀllningar Àr: ? I vilka sammanhang anvÀnds surfplattor?? Vad leder anvÀndandet till?? AnvÀnds surfplattan som ett redskap för att nÄ mÄlen i den övergripande lÀroplanen samt mÄlen inom ÀmnesomrÄdet SprÄk och kommunikation? I sÄ fall hur?? Vilka möjligheter och hinder beskrivs?Teori: Studien behandlar frÄgestÀllningar gÀllande lÀrande i en pedagogisk skolpraktik dÀr jag undersöker hur elever och pedagoger samspelar med det externa redskapet surfplatta. Studien utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet vars grundlÀggande teori stödjer uppfattningen av att lÀrande och utveckling sker i samspel mellan individer och miljö genom de olika intellektuella och fysiska redskap vi besitter i den kontext vi befinner oss i. Det sociokulturella perspektivet har sitt ursprung i Vygotskijs teorier om tÀnkande och sprÄk och har utvecklats vidare av olika forskare, dÀribland SÀljö som lyfter fram samspelet mellan individer och dess olika redskap, artefakter som anvÀnds för lÀrande, tÀnkande och handlande. I denna studie lÀggs fokus pÄ pedagogers och elevers anvÀndande av surfplattan som digitalt redskap, under hela skoldagen.Metod: Studien Àr utförd med kvalitativ inriktning som metod med inspiration av den etnografiska ansatsen i komprimerad form.

SAMMANFATTNINGUppsatsens syfte Àr att övergripande göra en kartlÀggning över hur kommunikationen ser ut i ett gymnasieklassrum med döva elever. PÄ sÄ sÀtt önskar vi fÄ en uppfattning om hur kommunikationen ter sig i ett sÄdant klassrum och vad som försvÄrar respektive underlÀttar kommunikationen.Genom litteratur som vi funnit relevant för vi ett resonemang kring det komplexa begreppet kommunikation samt dess olika uttryckssÀtt. För att som lÀsare kunna följa tankegÄngen med metodvalet i C-uppsatsen beskrivs etnografisk ansats och utifrÄn den Àven deltagande observation. Genom analys av fÀltstudien har följande teman utvecklats: Klassrummets miljö och lektionernas gÄng och Parallella kommunikationsprocesser. I vÄr analys försöker vi visa pÄ de hinder samt möjligheter för kommunikation som studerats i klassrummet för att vidare knyta ihop pÄsen med en diskussion dÀr de erhÄllna resultaten knyts an till den tidigare forskning som presenterats, i förhÄllande till det identifierade problemet.I studien framkommer vid ett flertal tillfÀllen att parallella konversationer sÄsom videomobilsamtal förekommer och tillÄts, att sen ankomst sker i stor utstrÀckning, att personer utestÀngs ur kommunikationer till följd av talsprÄksanvÀndande, att grupparbeten inte existerar, att kulturkompetens Àr betydelsefullt och att en visuellt orienterad praktik har unika kommunikationsmöjligheter.

BakgrundBarn kommunicerar dagligen med varandra pÄ förskolan och samspelet mellan barnen utgör en stor del av deras vardag. PÄ förskolorna idag finns det ocksÄ mÄnga barn som inte behÀrskar det svenska sprÄket. Det har fascinerat oss under hela utbildningen dÄ vi stött pÄ barn i sÄdana situationer under vÄra praktikperioder. Den hÀr undersökningen Àr viktig för att belysa hur barnen samspelar nÀr de inte talar samma verbala sprÄk. Idag finns det inte speciellt mycket forskning kring det hÀr.SyfteVÄrt syfte med den hÀr undersökningen Àr att se hur barn samspelar och kommunicerar med varandra i leken nÀr de inte talar samma verbala sprÄk.MetodStudien har genomförts med en kvalitativ metod, dÄ vi anvÀnt observationer som redskap.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur barn uttrycker genus pÄ skolgÄrden, genom grupperingar och val av aktiviteter pÄ rasten. Vi har under en veckas tid observerat barnen pÄ en avdelning av en skola, med totalt 28 informanter i Äldrarna 6-9 Är, dÀr vi anvÀnt oss av observationskartor för att se hur de disponerar skolgÄrden. Vi har Àven intervjuat 14 barn indelade i fem grupper, dÀr vi stÀllde frÄgor om hur de sÄg pÄ aktiviteterna pÄ skolgÄrden. Det vi fann var att flickor och pojkar ofta leker uppdelat efter kön, vÀljer olika typer av lekar och grupperar sig olika..

Andersson, L. Karlsson, B-M. & Leek, M. (2011). Hur anvÀnder barn bild- och formskapande material utan instruktioner? Examensarbete i Pedagogik 15 hp.

BakgrundPortfolio anvÀnds för att synliggöra barns lÀrande och utveckling för barn, förskollÀrare och förÀldrar. Portfolion Àr ett hjÀlpmedel för att kunna följa barns lÀrandeprocess. Genom samspel med förskollÀraren kan barnet genom reflektioner kring portfolion fÄ syn pÄ sitt eget lÀrande och sin egen utveckling. Samspelet mellan barn och vuxen samt mellan barn och barn ligger till grund för att lÀrande ska ske. I bakgrunden har de didaktiska frÄgorna vad, hur och varför samt hur portfolion kom till Sverige bearbetats.

Syftet med studien Àr att redogöra för hur nÄgra förskollÀrare arbetar med och resonerar kring den mÄngkulturella förskolan samt hur de tar tillvara pÄ mÄngfalden i verksamheten. Genom att genomföra fem kvalitativa intervjuer pÄ fem olika förskolor, en med en förskolechef samt fyra intervjuer med sex förskollÀrare, har förstÄelsen ökat för hur arbetet i förskolor kan ta sig uttryck. Respondenternas tankar om vad som kÀnnetecknar en mÄngkulturell förskola har ocksÄ bidraget till en ökad förstÄelse.Resultatet av studien visar pÄ att majoriteten av vÄra respondenter inte upplever sigarbeta pÄ en mÄngkulturell förskola trots att det finns barn med annan etnicitet Ànsvensk. MÄngfald kan ses ur ett etniskt perspektiv men kan Àven omfattas av kulturella, religiösa och sprÄkliga perspektiv. En tolkning kan dÄ vara att alla förskolor Àr mÄngkulturella.

Syftet med studien var att observera hur förskolebarn kommunicerar och samspelar vid datorn, bÄde verbalt och icke-verbalt. Syftet var Àven att belysa pedagogers uppfattningar om barns kommunikation och samspel och hur de organiserar datoranvÀndandet i verksamheten.Studien Àr av kvalitativ karaktÀr dÀr videoobservationer och intervjuer anvÀndes. Totalt observerades 7 barn i 4-5 Ärs Älder och 4 pedagoger intervjuades.Resultatet visade att barnen kommunicerade pÄ olika sÀtt, detta delades in i 6 skilda kategorier: kommunikation om planering, emotionell kommunikation, icke-datorrelaterad kommunikation, kommunikation med spelets auditiva funktioner, kommunikation med datorn som person och kommunikation om spelet. Som mest höll sig kommunikationen om spelet som barnen spelade. KroppssprÄket bestod till störst del av gester i form av pekningar och vi mÀrkte att gesterna hjÀlpte till dÀr sprÄket fattades.

Syftet med undersökningen Ă€r att beskriva och försöka skapa bĂ€ttre förstĂ„else för av vad hĂ€sten betyder för elever pĂ„ Naturbruksgymnasiets hĂ€stinriktning i relation till deras skolframgĂ„ng, motivation och emotionella utveckling. DĂ€r min intention Ă€ven har varit att undersöka om det finns nĂ„got samspel mellan hĂ€sten och elevers utveckling till ansvarstagande mĂ€nniskor och om det finns nĂ„got i samvaron med hĂ€starna och i stallmiljön som bidrar till att ungdomar utvecklar en förmĂ„ga att göra och uttrycka medvetna etiska stĂ€llningstaganden. Uppsatsen knyter an till tidigare forskning och teori, bĂ„de pedagogisk forskning och forskning kring interaktion hĂ€st- mĂ€nniska.HĂ€sten kan vara ett fantastiskt stöd för eleverna i deras emotionella utveckling och genom relationen kan mĂ„nga olika behov, vĂ€rden, motiv och attityder existera och fĂ„ utlopp. Informanterna anser dock inte att de har den relation till skolhĂ€sten som krĂ€vs för att kunna utveckla ett fungerande samspel, eftersom de upplever att det i skolans undervisning saknas grundlĂ€ggande kunskaper om hĂ€stens perception och kognitiva egenskaper samt ett holistiskt synsĂ€tt pĂ„ lĂ€rande. Även brister i kommunikationen lĂ€rare emellan och mellan elever och lĂ€rare gör att eleverna tappar motivationen.