Syftet med detta examensarbete har varit att bidra med kunskap och förstÄelse om hur pedagoger gÄr till vÀga för att inkludera barn med Downs Syndrom i barngruppen. Vidare undersöktes pedagogernas Äsikter angÄende betydelsen av den fysiska miljön och barngruppens sammansÀttning och storlek samt lekens betydelse för barn med Downs Syndrom. I denna studie anvÀnder vi oss av kvalitativa intervjuer för att fÄ fram sÄ konkreta och detaljerade svar av informanterna. Vidare tillÀmpar vi tvÄ teorier; Piagets kognitiva teori och Vygotskijs sociokulturella teori. Vi kommer ocksÄ nÀmna tvÄ vanligt förekommande specialpedagogiska perspektiv; det relationella perspektivet samt det kategoriska perspektivet.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersökaoch fÄ en fördjupad förstÄelse för hur förskollÀrare ser pÄ förskolans fysiska miljö och dessbetydelse förbarns utveckling och lÀrande. FrÄgestÀllningarna studien utgÄr ifrÄn Àr följande: Hur utformas förskolans fysiska miljö?och Hur uppfattar förskollÀrare den fysiska miljöns betydelse för barns utveckling och lÀrande?I studien intervjuades sex förskollÀrare frÄn sex olika förskolor inom samma kommun. Resultatet av studien visar att samtliga förskollÀrare har en uppfattning att förskolans fysiska miljö Àr av betydelse för barns utveckling och lÀrande. Det förskollÀrarna framhÄller som betydelsefullt Àr att den fysiska miljön bÄde kan frÀmja och hÀmma barns utveckling och lÀrandeexempelvis genomförskollÀrares syn pÄ lokaler och deras syn pÄ tillgÀngligheten av material.

VÄrt syfte med denna studie var att ta reda pÄ hur nÄgra förskollÀrare tÀnker kring anvÀndningen av TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation) för att frÀmja barns sprÄkutveckling och kommunikation. UtifrÄn detta syfte formulerade vi följande frÄgestÀllningar: ?Hur ser nÄgra förskollÀrare pÄ anvÀndningen av TAKK?? och ?Hur anser nÄgra förskollÀrare att TAKK gynnar sprÄkutvecklingen och kommunikationen hos barn??. Genom en kvalitativ hermeneutisk studie och halvstrukturerade intervjuer har vi fÄtt ett resultat som tyder pÄ att TAKK Àr ett extra verktyg och en sprÄkförstÀrkare som vÀcker barns nyfikenhet att utforska sprÄkets mÄngsidighet. Men för att kunna arbeta med TAKK pÄ ett effektivt sÀtt Àr utbildning nödvÀndig för att skapa en grund att utgÄ ifrÄn.

Bakgrund: Att vÄrdas hemma vid livets slut blir allt vanligare. De senaste 10-15 Ären har behovet av avancerade vÄrdinsatser i hemmet alltjÀmt ökat och möjligheterna att vÄrda patienter med komplicerade sjukdomstillstÄnd har blivit mer möjliga. Detta har medfört att kraven pÄ de sÄvÀl medicinska som de specifikt omvÄrdnadsmÀssiga ÄtgÀrderna har vÀxt. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa ASIH- sjuksköterskors upplevelse av att vÄrda patienter i hemmet vid livets slut. Metod: Studien har en kvalitativ och deskriptiv ansats.

this paper is a study on children's social interactions in role-play. The aim is to try to highlight how children with other develop social skills and how to further motivate children tosee, understand and manage their reality in role-play by highlighting the characteristics of afunctioning role-play. I would also highlight the importance of pedagogueÂŽs role in relation tochildren's social skills in role-play. The purpose flows into these issues, what distinguishes afunctioning role-play? Can the children in role-play influence their thinking to developunderstanding of others and the environment and if so, how? What significance does pedagogueÂŽs role in children's role-play? I used out of a qualitative methodology to carry out this investigation.

Debatten och intresset för bolagsstyrning har aldrig varit större Àn nu bÄde i Sverige och internationellt och diskussionen om en sund bolagsstyrning har lett till ett ökat intresse kring internrevision. Banksektorn Àr i dag en av de branscher i Sverige som ligger lÀngst fram i utvecklingen av internrevision eftersom det Àr en sektor som alltid har haft stora internrevisionsavdelningar, sÀrskilda förvÀntningar finns dÀrför pÄ dessa företag. Revisionsutskottet framhÄlls som ett en viktig del i bolagsstyrningen med dess granskningsfunktion och insyn i bolagen. För att bolagsstyrningen ska fungera pÄ ett bra sÀtt Àr det viktigt med ett vÀl fungerade samspel mellan internrevisionen och revisionsutskottet, men Àven mellan övriga bolagsorgan. Syftet med denna uppsats Àr att öka förstÄelsen för bolagsstyrning genom att se pÄ hur samspelet mellan internrevisionen och revisionsutskottet fungerar inom bankverksamheten.

Sammanfattning I Barns inflytande över material i förskolans inomhusmiljö, författad av EmeliĂ© Holmgren och Josefine Möller, studeras barns inflytande och delaktighet kring material i en förskolas inomhusmiljö. Åldern pĂ„ barnen Ă€r tre-fem Ă„r. Syftet med denna studie Ă€r att förstĂ„ arbetet med barns delaktighet och inflytande över förskolans material ur ett demokratiskt synsĂ€tt, samt att vi Ă€ven Ă€r intresserade över hur pedagogerna ser pĂ„ detta. Intervjuer och observationer har legat till grund för denna studie. VĂ„ra teoretiska begrepp Ă€r delaktighet, inflytande och makt. Under arbetets gĂ„ng har vi förstĂ„tt det som att man som pedagog kan ha en vision om hur man vill att arbetet kring verksamheten och barngruppen ska utföras men att det Ă€r mycket runt omkring som avgör hur arbetet utförs.

Storleken pÄ barngrupperna vÀcker debatt i media. Vi har funderat pÄ hur antalet barn i barngrupperna förÀndrats över tid och vi har frÄgat oss hur omsorgen pÄverkas av den utveckling som sker. Begreppet omsorg finns i lÀroplanen utan att det förklaras och lÀmnar dÀrmed tolkningsfrihet för de som lÀser den. Omsorg Àr viktigt att lyfta fram eftersom det handlar om barnens vÀlbefinnande. Syftet med vÄrt examensarbete var att ta del av nÄgra förskollÀrares syn pÄ omsorgen och de stora barngrupperna samt hur de arbetar med omsorg.

Detta examensarbete behandlar pedagogers sÀtt att arbeta med genus och jÀmstÀlldhet i en förskola i förhÄllande till lÀroplanen. Studiens syfte Àr att beskriva hur pedagoger verksamma pÄ en förskoleavdelning organiserar genusuppdraget i relation till lÀroplanen. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Arbetar pedagogerna med genuspedagogik och i sÄ fall hur? Vad anser pedagogerna vara en jÀmstÀlld/jÀmlik barngrupp? Anser pedagogerna att flickor och pojkar pÄ avdelningen behandlas lika? Hur arbetar pedagogerna för att motverka traditionella könsroller och könsmönster? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor har vi gjort en gruppintervju samt observationer pÄ en förskola. Kapitlet tidigare forskning presenterar olika relevanta begrepp, olika förvÀntningar pÄ flickor och pojkar, hur viktigt pedagogens medvetenhet Àr för ett lyckat arbete med genus samt förskolors svÄrighet att nÄ mÄlen gÀllande genus i lÀroplanen.

AbstractUr ett elevperspektiv belyser uppsatsen frÄgan vad en ?bra? lÀrare Àr. Elevers Äsikter placeras in i tre större teman; pedagogisk förmÄga, social förmÄga samt ledarskap. Korrelation mellanvad elever anser viktigt och vad elever anser möta utforskas ocksÄ. Detta görs via en kvantitativ enkÀtundersökning.

Föreliggande litteraturstudie handlar om hur spÀda och smÄ barn utvecklar en fÀrdighet i att samspela med andra mÀnniskor, hur barns samspelsupplevelser leder vidare till en förstÄelse av att man sjÀlv och andra har en inre mental förestÀllningsvÀrld samt hur den teoretiska kunskapen om dessa processer anvÀnds i behandlingsarbete. Begrepp som beskrivs Àr ?högerhjÀrnsystemet/the right mind? (Allan Schore), reflektiv funktion och mentaliseringsförmÄga (Peter Fonagy) och ?det intersubjektiva mÄlet? i relationen mellan barn och förÀldrar (Daniel Stern). Artiklar av dessa tre författare har valts ut för att beskriva utvecklingen ur neurobiologiskt, anknytnings- respektive sjÀlvutvecklings-perspektiv med intersubjektivt fokus. Alla dessa författare betonar att samspels-utvecklingen startar i det emotionella samspelet mellan spÀdbarn och deras vÄrdare.

MÄnga individer Àr inte accepterade i samhÀllet pÄ grund av att de avviker. Detta Àr ett stort problem dÄ de riskerar utanförskap och sÀmre livskvalitet. Vad jag dÀrmed kommer att studera i denna uppsats Àr hur avvikande individer bemöts i samhÀllet och hur de svarar pÄ detta bemötande. De filmer som jag kommer att utgÄ ifrÄn i analysen Àr The Elephant Man (1980) av David Lynch och Mask (1985) av Peter Bogdanovich. Jag kommer sedan att anvÀnda mig av socialpsykologin som teori för att kunna analysera hur och varför detta sker.

Studien syftar till att bidra med kunskap kring hur pedagoger anvÀnder inomhusmiljön för att frÀmja barns lÀrande och delaktighet, samt pÄ vilka sÀtt inomhusmiljön Àr tillgÀnglig för barnen. Detta har gjorts genom en kvalitativ undersökning med en hermeneutisk ansats. FrÄgestÀllningarna har varit hur pedagogerna anvÀnder sig av inomhusmiljön i det pedagogiska arbetet för att frÀmja barns lÀrande och delaktighet men Àven hur tillgÀnglig miljön Àr för barnen. Detta sett utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv som grundades av Lev S.Vygotskij, dÀr lÀrande sker i samspel med andra. För att uppnÄ syftet med denna undersökning har vi valt att observera och intervjua tio pedagoger, pÄ fyra olika kommunala förskolor i tvÄ skilda kommuner, en större och en mindre.

Syftet med den hÀr studien Àr att ta reda pÄ vilka faktorer pedagogerna anser Àr möjliga och viktiga att arbeta med för att skapa ett fungerande klassrumsklimat. Studien undersöker Àven varför och för vem klassrumsklimatet skall fungera enligt pedagogerna. Undersökningen har genomförts pÄ grund av vÄra skilda upplevelser av klassrumsklimat under vÄr verksamhetsförlagda tid. Varför Àr det oroligt i ett klassrum medan det inte Àr det i ett annat klassrum? Varför fungerar samarbetet och klassrumsklimatet i vissa klassrum medan det inte gör det i andra klassrum? Detta har vi diskuterat och funderat över vad det kan bero pÄ.

AbstractThis text deals with one of the preschool everyday routine chores, and the phenomenon I have chosen to investigate is the hallway situation. The purpose of the study was to see if the hallway situation offers good communicative interactions between children and teachers, and investigate if the teachers use special strategies to make the hallway situation work. The method of this study was survey, qualitative interviews and observations. The three methods have deliberately been selected to best suite and reply to the different issues.Today?s groups of children in preschool are very big, and some of the preschools are not adapted to these large groups of children that we have today.