Finns det böcker bara för flickor och bara för pojkar? Den frÄgan har stÀllts till en barngrupp för att deras Äsikter ska synliggöras i en debatt om könsroller som bara förs av vuxna. Genom samtal har barnen fÄtt berÀtta sina tankar om skönlitteratur relaterat till pojkar och flickor. Gruppen har varit enig i sin Äsikt om att det inte finns pojk- respektive flickböcker. De menar att var och en sjÀlv bestÀmmer vad den vill lÀsa om.

Barns lek i styrd lek och fri lek Àr intressant för alla som arbetar med barn eller bara Àr intresserade av barns utveckling. Leken Àr de smÄ barnens sÀtt att upptÀcka och utforska sin vÀrld. PÄ förskolan fÄr barn möjlighet till att utveckla alla sina sinnen och med hjÀlp av pedagoger som fyller pÄ deras lekar fÄr barnen en bra start i sin utveckling. Lek Àr viktigt.Syftet med undersökningen Àr att förstÄ hur barnen lÀr sig och hur de anvÀnder sina erfarenheter. Jag har anvÀnt mig av kvalitativ metod med observationer som redskap.

Syftet med studien Àr att undersöka förskollÀrarnas syn pÄ flersprÄkiga barns sprÄkutveckling i yngre Äldrar i förskolan. I studien har vi utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar: Vilken syn förskollÀrare har om strategier som anvÀnds vid flersprÄkiga barns sprÄkutveckling? Hur anvÀnder förskollÀrare miljön för att utveckla flersprÄkiga barns sprÄk? I studien har kvalitativa intervjuer gjorts med sex förskollÀrare i en medelstor kommun. Anledningen att vi valde anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer var att uppnÄ vÄrt syfte och fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar. Denna metod lÀmpar sig för vÄr studie dÄ vi vill undersöka förskollÀrarnas syn pÄ vÄrt syfte.

BrÄk och konflikter Àr nÄgot som förekommer dagligen mellan barn i förskolan. Handlingar som hindrar samspelet innebÀr för oss att man gör nÄgot som fÄr negativa konsekvenser för det sociala samspelet och/eller negativa konsekvenser för nÄgon annan. Det kan bland annat handla om samspelssvÄrigheter, krÀnkningar, fysiskt och psykiskt vÄld. VÄrt syfte med studien har varit att undersöka hur barn handlar mot varandra i sociala samspel. VÄrt fokus har varit handlingar som hindrar och fÄr negativa konsekvenser för samspelet mellan barn, i vilka situationer dessa handlingar förekommer och om det finns nÄgon koppling mellan utförandet av handlingarna och positionen/statusen barnet har i gruppen.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers uppfattningar om hur de anvÀnder vardagliga och icke-planerade samtal för att frÀmja barns sprÄkutveckling, samt vilken potential detta arbete kan ha.Undersökningen utgick ifrÄn en kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer som genomfördes med sex aktiva förskolepedagoger. De genomförda intervjuerna transkriberades och bearbetades för att kunna sammanstÀllas till ett tydligt resultat.Resultatet av studien har bland annat visat att pedagogerna Àr vÀl medvetna om att barn utvecklar sitt sprÄk i samspel och har dÀrför tÀnkt till angÄende hur de vill stötta dem i denna utveckling och hur de kan vara en sprÄklig förebild. Pedagogerna skiljer sig i sina beskrivningar av om och hur de anvÀnder sig av de vardagliga och icke-planerade samtalen som en sprÄkutvecklande metod i förskolan.En viktig slutsats som dragits av studien Àr att vissa av pedagogerna Àr vÀl medvetna om vad de önskar att uppnÄ med de vardagliga och icke-planerade samtalen och har tillsammans med sitt arbetslag lyft detta som en medveten metod för sprÄkutveckling, medan andra inte alls lyft det i arbetslaget.Genom denna studie hoppas jag kunna inspirera förskolepedagoger och andra som jobbar med eller pÄ annat sÀtt samtalar med barn att fÄnga upp och ta tillvara pÄ de vardagliga och icke-planerade samtalen. De har stor potential ? glöm inte bort att ta vara pÄ dem..

Syftet för den hÀr undersökningen Àr att försöka se och belysa vad som utmÀrker verksamheten i en barngrupp pÄ en mÄngkulturell förskola. Detta syfte har delats in i tre frÄgestÀllningar-     Vad har pedagogerna för pedagogiska tankar kring sin verksamhet?-     Hur arbetar pedagogerna med sprÄk?-     Hur ser samarbetet mellan förskola och hem ut?Undersökningsmetoden för arbetet har varit kvalitativa intervjuer med fem pedagoger som arbetar med mÄngkulturella barngrupper.Resultaten jag har fÄtt fram kring vad som utmÀrker sig under de olika frÄgestÀllningsrubrikerna visar att pedagogerna menar att de;-     arbetar mer konkret Àn i icke mÄngkulturella förskolor, och att de försöker vara mer nÀrvarande i barnens lek, för att hjÀlpa barnen med sin tvÄsprÄkighet;-     upplever att personal med annat modersmÄl Àn svenska Àr en stor tillgÄng i verksamheten, likvÀl som resursen modersmÄlspedagog, som finns i de rektorsomrÄden jag gjort min undersökning i. De uppger Àven att de uppmuntrar barnen att anvÀnda olika sprÄk i förskolan;-     tycker att samarbetet mellan förskolan och förÀldrarna fungerar bra, och att förÀldrarna Àr delaktiga i verksamheten. De poÀngterar Àven att kontakten med förÀldrarna Àr viktig, och att man mÄste vara tydlig, dÄ det kan vara sprÄkförbistringar..

Johansson, Nina & MÄrtensson, Anna (2009) Utomhuspedagogikens betydelse för barns sprÄkutveckling Malmö: LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. VÄrt syfte Àr att undersöka hur tre utomhusförskolor tar tillvara pÄ situationer som utvecklar barns sprÄk. Vi har utgÄtt frÄn tre frÄgestÀllningar som innefattar vilken syn pedagoger har och vilket arbetssÀtt de anvÀnder som redskap för barns sprÄkutveckling. Barns anvÀndning av sprÄket vid oplanerade situationer i utemiljön undersöktes ocksÄ. Vi kontaktade olika utomhusförskolor i SkÄne dÀr tre stycken visade intresse av att delta.

I förskolans lÀroplan stÄr att utemiljön ska engagera och inspirera alla barn till att undersöka sin nÀrmiljö. Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur barnens lekar och aktiviteter skiljer sig mellan förskolegÄrdens miljö och skogsmiljön. Arbetet Àr baserat pÄ intervjuer av barn och pedagoger samt platsobservationer pÄ förskolegÄrden och i skogen. Studien Àr gjord pÄ en förskola, dÀr en mindre barngrupp i femÄrsÄldern ingick. FörskolegÄrden Àr anlagd med markfasta lekstÀllningar och en nÀrbelÀgen skogsmiljö anvÀnds ofta i den pedagogiska verksamheten.Intervjuer och platsobservationer visar att barnen hellre leker konstruktionslekar i skogen Àn pÄ gÄrden, mycket för att förutsÀttningarna för konstruktionsbygge Àr olika i de skilda miljöerna.

Abstract Kokot, Maria. & LjunghÀger, Marie. (2007). Lekmiljön i förskolan ? möjlighet eller hinder? (Playground-environment in preschool ? possibility or obstacle?).

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka höglÀsningens funktion i förskolan. Genom intervjuer med förskollÀrare och observationer av förskollÀrare höglÀsning i barngrupp vill jag skapa förstÄelse för hur höglÀsning kan anvÀndas som ett pedagogiskt redskap i förskolan. Mina frÄgestÀllningar Àr: 1. Hur gestaltas höglÀsningen i förskolans praktik? 2.

Studiens syfte Àr att öka kunskapen om hur pedagogerna arbetar för att frÀmja barnens samspel och gemensamma lek samt se hur de bemöter barnen vid konflikter i leksituationer. Jag gör ocksÄ en jÀmförande analys om det som sÀgs i intervjuerna praktiseras i vardagen. Studien Àr baserad pÄ fem intervjuer med pedagoger frÄn en förskola samt observationer av pedagogerna i deras arbete pÄ en 3-5-Ärs avdelning. Resultatet visar tydliga skillnader i hur pedagogerna tror/anser att de arbetar och hur de faktiskt gör..

The purpose of my study is to contribute with knowledge about three teachers? view on the possibilities and difficulties to support students with intellectual disabilities insocial interaction.to get answers to my research questions in the analysis I have in my qualitative study used the theory of Fleck's model about thinking styles rooted in a socio-cultural perspective. In the study, I have used semi-structured interviews. My study shows that teacher?s way of thinking affect students' opportunities to practice social interaction. An important finding in the study was that the school management?s attitude, is of great importance for educator?s opportunities to support the students with intellectual disability in social interactions.

DÄ positiva hÀlsoeffekter av utevistelse pÄvisats inom forskning Àr det angelÀget att det skapas möjligheter för de Àldre att pÄ olika sÀtt dra nytta av sin utemiljö. Möjlighet till utevistelse vid Àldreboende Àr beroende av strukturer i den fysiska, sociala och kulturella miljön. Syftet med detta arbete Àr att undersöka vilka möjligheter och hinder som finns, för att de boende ska tillgodogöra sig utomhusmiljön. Teoretiska utgÄngspunkter har varit miljöerbjudanden och kÀnsla av sammanhang. Ett Àldreboende med salutogen omsorgsprofil och tillgÄng till ute-miljö med mÄnga möjligheter har studerats.

BAKGRUND:Uterummet ska ses som en möjlighet för att upptÀcka och uppleva olika kÀnslor som nyfikenhet, trygghet, upp-tÀckarlust och inspiration. Detta tar de olika lÀroplanerna fasta pÄ. FöresprÄkare för utomhuspedagogik har under Ärhundrade sett att barn behöver bÄde teori och praktik för att tillÀgna sig ett lÀrande. Barn lÀr sig matematik lÀttast om de fÄr lÀra sig i ett samspel, sammanhang och genom samtal med varandra och med vuxna. För att barn lÀttare ska kunna tillgodogöra sig ett lÀrande bör de fÄ anvÀnda sina sinnen och sin kropp.

DÄ antagonismen mellan öst och vÀst forstÀtter att eskalera i vÄrt postindustriella samhÀlle Àr det viktigt att ta reda pÄ de bidragande faktorer som leder till en fortsatt motsÀttning. Det Àr min uppfattning att Hollywood Àr en bidragande faktor till denna antagonism. Det Àr Àven min Äsikt att Hollywood blir pÄverkade av USA:s Mellanösternpolitik i utformandet av de filmer dÀr mÀnniskor frÄn Mellanöstern och islam portrÀtteras. Syftet med studien Àr att utifrÄn teorier sÄsom orientalism, stereotypering, representation och common-sense antaganden analysera nio utvalda Hollywoodfilmer. Tre frÄn 1960-talet, tre frÄn 1990-talet och tre frÄn 2000-talet för att klarlÀgga hur mÀnniskor frÄn Mellanöstern framstÀlls och hur islam representeras. Syftet Àr Àven att med hjÀlp av Faircloughs kritiska diskursanalys belysa hur samhÀllet pÄverkar Hollywoods produktioner och hur dessa i sin tur pÄverkar samhÀllet. Mot bakgrund av detta Àr Faircloughs trestegsmodell lÀmplig för att tydligöra det dialektiska samspel som existerar mellan samhÀlle och produktionen av film. UtifrÄn de teorier och metod som har presenterats har jag funnit att de nio utvalda filmerna framstÀller mÀnniskor frÄn Mellanöstern och islam pÄ ett negativt sÀtt.