Denna uppsats syftar till att undersöka vad som har föranlett nÄgra lÀrare i grund- och gymnasieskolan att tillÀmpa Flipped Classroom i undervisningen och vilka möjligheter, utmaningar och nackdelar de anser detta sÀtt att utnyttja IKT i undervisningen innebÀr..

Detta Àr en kvalitativ studie som belyser om den visuella pedagogiska miljön bidrar till en förskola och skola för alla. Den frÄgestÀllning som ligger till grund för uppsatsen Àr; Kan den visuella pedagogiska miljön bidra till en förskola och skola för alla?Uppsatsens litteraturgenomgÄng har sex huvudrubriker dÀr vi teoretiskt beskriver de grundlÀggande begreppen för vÄr frÄgestÀllning. Dessa begrepp Àr; en förskola och skola för alla, inkludering och integrering, delaktighet, kommunikation, visuell pedagogisk miljö samt funktionsnedsÀttning. Den empiriska undersökningen har skett triangulÀrt genom kvalitativa deltagandeobservationer, via intervju med pedagoger samt samtal eller samspel med barnen.

Den fysiska aktiviteten i vÀstvÀrlden har minskat under de senaste decennierna. Vi tillbringar mer tid inomhus framför TV, dator eller nÄgot annat medialt redskap. En av de frÀmsta anledningarna till att vi blivit mer fysiskt inaktiva pÄ senare tid tros vara att forskningen hela tiden gÄr framÄt, dÀr vi uppfinner hjÀlpmedel som gör att vi rör pÄ oss sÄ lite som möjligt. Forskning visar att det finns indirekta bevis pÄ att fysisk aktivitet Àr en positiv hÀlsofaktor som minskar risken för sjukdomar. Fysisk aktivitet har visat sig ha ett samband med högre nivÄer av personligt vÀlbefinnande, sÄ som bÀttre humör, mer tillfredstÀllelse med livet och högre livskvalitet.

Syftet för den hÀr undersökningen Àr att försöka se och belysa vad som utmÀrker verksamheten i en barngrupp pÄ en mÄngkulturell förskola. Detta syfte har delats in i tre frÄgestÀllningar-     Vad har pedagogerna för pedagogiska tankar kring sin verksamhet?-     Hur arbetar pedagogerna med sprÄk?-     Hur ser samarbetet mellan förskola och hem ut?Undersökningsmetoden för arbetet har varit kvalitativa intervjuer med fem pedagoger som arbetar med mÄngkulturella barngrupper.Resultaten jag har fÄtt fram kring vad som utmÀrker sig under de olika frÄgestÀllningsrubrikerna visar att pedagogerna menar att de;-     arbetar mer konkret Àn i icke mÄngkulturella förskolor, och att de försöker vara mer nÀrvarande i barnens lek, för att hjÀlpa barnen med sin tvÄsprÄkighet;-     upplever att personal med annat modersmÄl Àn svenska Àr en stor tillgÄng i verksamheten, likvÀl som resursen modersmÄlspedagog, som finns i de rektorsomrÄden jag gjort min undersökning i. De uppger Àven att de uppmuntrar barnen att anvÀnda olika sprÄk i förskolan;-     tycker att samarbetet mellan förskolan och förÀldrarna fungerar bra, och att förÀldrarna Àr delaktiga i verksamheten. De poÀngterar Àven att kontakten med förÀldrarna Àr viktig, och att man mÄste vara tydlig, dÄ det kan vara sprÄkförbistringar..

Syftet med detta arbete Àr att synliggöra nÄgra förskolepedagogers förhÄllningssÀtt och vÄr förhoppning Àr att detta ska kunna vara till nytta för alla som arbetar med barn genom att de uppmÀrksammas pÄ dess betydelse. VÄra frÄgestÀllningar utgÄr ifrÄn det som vi har valt att titta pÄ i vÄr undersökning; Vygotskijs teorier, det salutogena lösningsinriktade tankesÀttet, lÀroplanen för förskolan och dess syn pÄ demokrati samt vikten av att se mer Àn det som syns, detta kan bland annat förklaras med att se saker ur olika perspektiv. De metoder som vi har valt att anvÀnda oss av i vÄr undersökning Àr observationer och intervjuer. Vi inledde vÄr undersökning med tvÄ dagars observation i en barngrupp pÄ en förskola i Malmö kommun. Efter observationerna intervjuade vi de tvÄ förskollÀrarna som arbetar med barngruppen.

Syftet med detta arbete Àr att synliggöra nÄgra förskolepedagogers förhÄllningssÀtt och vÄr förhoppning Àr att detta ska kunna vara till nytta för alla som arbetar med barn genom att de uppmÀrksammas pÄ dess betydelse. VÄra frÄgestÀllningar utgÄr ifrÄn det som vi har valt att titta pÄ i vÄr undersökning; Vygotskijs teorier, det salutogena lösningsinriktade tankesÀttet, lÀroplanen för förskolan och dess syn pÄ demokrati samt vikten av att se mer Àn det som syns, detta kan bland annat förklaras med att se saker ur olika perspektiv. De metoder som vi har valt att anvÀnda oss av i vÄr undersökning Àr observationer och intervjuer. Vi inledde vÄr undersökning med tvÄ dagars observation i en barngrupp pÄ en förskola i Malmö kommun. Efter observationerna intervjuade vi de tvÄ förskollÀrarna som arbetar med barngruppen.

Denna studie undersöker hur smÄ barn anvÀnder sina sinnen för att utforska smÄkryp, vilken instÀllning pedagoger i förskolan har till smÄkryp samt hur barnens intresse för smÄkryp tas tillvara pÄ i förskoleverksamheten.Studien skedde genom observationer i en förskola med barn i Äldrarna 1-2 Är (toddlare), samt genom intervjuer av tio pedagoger som alla har arbetat med de yngsta barnen i förskolan. I studien framkommer att toddlare har ett stort intresse för smÄkryp och att de utforskar djuren verbalt och med hjÀlp av sina sinnen. Pedagogernas förhÄllningssÀtt till smÄkryp Àr varierande men de försöker att i barngrupp inte visa eventuell motvilja till djuren, eftersom de alla tror att vuxnas instÀllning pÄverkar barnens intresse för och vilja till att utforska. Det framkommer ocksÄ att det Àr vanligt att för stunden ta tillvara pÄ toddlares intresse för smÄkryp, men mindre vanligt att arbeta vidare inom ÀmnesomrÄdet med ett exempelvis temainriktat arbetssÀtt..

Abstract Förskoleklass - lek, skola eller bÄde och? En studie av pedagogers syn pÄ förskoleklassen. Gabrielle Aldenhov och Mariana Rosvall Aldenhov, G och Rosvall, M (2009). Förskoleklass - lek, skola eller bÄde och? Pedagogers syn pÄ förskoleklassen. Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö högskola. Det hÀr Àr en kvalitativ studie som Àr baserad pÄ intervjuer med tvÄ förskollÀrare, tvÄ lÀrare och en utvecklingssamordnare frÄn skolkontoret som har en förskollÀrarexamen i grunden och deras syn pÄ förskoleklassens verksamhet. Vi har valt att kalla vÄrt examensarbete för Förskoleklass - lek, skola eller bÄde och? Pedagogers syn pÄ förskoleklassen.

Bakgrund: Mat och mÄltiden belyses ofta ur ett nÀringsfysiologiskt perspektiv. Ett regelbundet intag av nÀring Àr nödvÀndigt för det fysiska vÀlbefinnandet, sÀrskilt efter en skada eller sjukdom dÄ nÀring hjÀlper kroppen att lÀka. DÄ vÀlbefinnande Àr ett fenomen relaterat till hela mÀnniskan, sÄ vÀl till det psykiska som till det fysiska, talar litteraturen för att mÄltidens pÄverkan pÄ det fysiska vÀlbefinnandet Àven speglas i det psykiska vÀlbefinnandet. Syfte: Att skapa en överblick över hur relevant forskning beskriver vad mÄltiden har för betydelse för vÀlbefinnandet hos en patient i behov av omvÄrdnad. Metod: En litteraturöversikt baserad pÄ tio vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ ansats.

De internationellt adopterade har ett biologiskt samt ett etniskt ursprung som skiljer sig frÄn majoriteten i det land de Àr adopterade i. De internationellt adopterade har tvÄ uppsÀttningar förÀldrar, de biologiska förÀldrarna och adoptivförÀldrarna. Den symboliska interaktionismen menar att en mÀnniskas identitet utvecklas i samspel med andra mÀnniskor som Àr viktiga för individen. Studiens syfte Àr att undersöka fem internationellt adopterades upplevelser av att leva i Sverige och hur de konstruerar sig en adekvat identitet. DÄ studien har sin grundlÀggande utgÄngspunkt frÄn den symboliska interaktionismen granskar den i sin helhet den betydelse som interaktionen har för de adopterades identitetsutveckling.

Syftet: Syftet var att belysa hur patienter med cancer upplevde livskvalitet i den palliativa vÄrden. Bakgrund: I Sverige dör cirka 20 000 personer av cancer Ärligen. Den palliativa vÄrden inkluderar vÄrd av alla patienter vid livets slut, dÀr syftet Àr att tillgodose patientens fysiska, psykiska och existentiella behov för att upprÀtthÄlla hög livskvalitet. Metod: En allmÀn litteraturstudie ur ett patientperspektiv genomfördes ikombination med en induktiv innehÄllsanalys. Resultat: Studien visade att patienterna upplevde att fysiska och psykiska symtom pÄverkade deras livskvalitet i den palliativa vÄrden.

The purpuse of this study was to develop knowledge about learning condition that are to be in a context of interaction with persons that have Autism Spectrum Disorder diagnosis are included. The pre-understanding has evidence in that the public very often has a lack of knowledge in understanding persons with this kind of disabilities that can put the social interplay in disharmony. The phenomenological approach was used to reach the essence of the learning influence processes. Seen from the respondents experiences of interaction as a help for the informal learning in a working context. The purpose was to see the result of interplay and the effect of learning condition and to see what help those respondents acctually have experienced.

Uppsatsens syfte ligger i att undersöka huruvida filmteoretikern David Bordwells tvÄ inflytelserika berÀttarmodeller frÄn 1980-talet fortfarande Äterfinns inom samtida filmproduktion. Jag fördjupar mig i det klassiska- respektive konstfilmsberÀttandet och jÀmför vidare de typiska elementen frÄn de tvÄ berÀttarmodellerna med formatet slow cinema. I definitionen av slow cinema utgÄr jag ifrÄn filmvetaren Matthew Flanagans utredning av vad formatet innebÀr samt de tre byggstenarna han anser vara mest vÀsentliga. Dessa Àr lÄnga tagningar, en ickeberÀttande struktur och skildringar av realistiska, vardagliga skeenden. Med en utgÄngspunkt i detta utför jag en nÀrlÀsning av Alfonso Cuaróns film Gravity (2013).

Hellström, Staffan. Tystnaden i ljudfilm - En studie i Jacques Tatis ?Mon Uncle?. C-uppsats. Falun: Institutionen för kultur & medier, Högskolan Dalarna.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur pedagoger uppfattar stress hos barn. Mina frÄgestÀllningar blir dÀrav: Hur uppfattar pedagogerna negativ stress hos barn? Hur försöker pedagogerna hjÀlpa stressade barn och hur arbetar de stressförebyggande? För att svara pÄ dessa frÄgor har jag valt att genomföra intervjuer med tre pedagoger som arbetar i förskolan. Jag har stÀllt fasta frÄgor och vid nÄgra tillfÀllen stÀllt följdfrÄgor för att fÄ sÄ detaljrika svar som möjligt. Resultatet visar pÄ att alla pedagogerna hade reflekterat kring stressade barn, dock i olika omfattning.