Syftet med vÄr uppsats Àr att fÄ kunskap om hur BVC sköterskor arbetar med att frÀmja samspelet mellan barn och förÀldrar samt hur specialpedagogens kompetens kan anvÀndas i detta arbete..

Syftet med studien har varit att introducera den kognitiva receptionsteorin om textvÀrldar (Text World Theory) samt undersöka utifrÄn vilka textvÀrldar barnen pÄ en förskola i Mellansverige interagerar med upplÀsta texter.Studien har genomförts pÄ avancerad nivÄ inom Högskolan Dalarnas lÀrarprogram dÀr huvudomrÄdet varit pedagogiskt arbete. Detta Àr en kvalitativ studie i vilken tvÄ observationer samt tvÄ samtal med barngrupp med Äldersintervallen tre till sex Är har dokumenterats och dÀrefter analyserats i relation till ovan nÀmnda teori.Av analyser framkommer att öppna frÄgor i större utstrÀckning leder till ett byggande av förestÀllningsvÀrldar och Àven en mer avancerad dialog med den diskurs författaren utgÄr frÄn, Àn dÄ givna ingÄngar Àr utgÄngspunkten. Studien visar Àven pÄ att barnen redan tidigt har en avancerad förmÄga till textrörlighet samt att de Àr multimodala i sitt tolkande av texter beroende pÄ vilka textvÀrldar de relaterar till..

En av de viktigaste nycklarna till en lÀrande organisation, Àr teamlÀrande. Samarbetar och arbetar de anstÀllda tillsammans sÄ överstiger det den enskildes kunnande. Facilitatorer arbetar med förÀndringsprocesser dÀr de anstÀllda utmanas och coachas mot att samverka aktivt för att tillsammans bilda en lÀrande organisation, dÀr ett mÄl med processen Àr att leda organisationer mot att fortlöpande vilja efterstrÀva förbÀttringar med andra ord bli en lÀrande organisation. Det har visat att det finns en viss problematik kring att skapa grupper som frambringar förutsÀttningar för lÀrande och utveckling. Vi kÀnde dÄ att vi kunde bidra till den pedagogiska vetenskapen i anknytning till detta problem genom vÄr studie som riktar sig mot facilitatorns upplevelser av hur de pÄverkar förutsÀttningarna för utveckling och lÀrande i/hos arbetsgrupper.

Med denna uppsats undersöker jag med kvalitativ metod om, pÄ vilket sÀtt och i vilken utstrÀckning som en svensk dagstidnings text, bild och i viss mÄn Àven omgivande komponenter samspelar. Undersökningsmaterialet bestÄr av fem nyhetsartiklar publicerade i Sydsvenska Dagbladet mellan Är 2005 och 2007. Artiklarna behandlar Àmnet hemlösa personer. Resultatet visar att bild och text ofta har en liknande form om man jÀmför bildkomposition och textdisposition. De hemlösa skildras nÄgot oftare som objekt och upplevare, bÄde i text och i bild, medan de icke-hemlösa framstÀlls som subjekt i bild och har i texten frÀmst funktion som agent.

Den pedagogiska miljöns utformning har betydelse för barns lÀrande pÄ förskolan. Genom att interagera med omgivningen erövrar barnen vÀrlden omkring dem. VÄrt syfte med studien Àr att förstÄ hur personalen pÄ förskolan resonerar kring utformningen av förskolans fysiska inomhusmiljö pÄ deras avdelning med fokus pÄ barns delaktighet, inflytande, samspel och samlÀrande. Vi valde utifrÄn vÄrt syfte att anvÀnda oss av fokusgruppsintervjuer. I fokusgruppsintervjuerna fick personalen diskutera sin inomhusmiljö utifrÄn vÄra frÄgestÀllningar.

Syftet med studien var att undersöka uppfattningar om kvaliteter och brister, för barn och personal, i Äldershomogen förskoleverksamhet. Vilka möjligheter fanns det med att arbeta med en grupp dÀr alla barn Àr ungefÀr lika gamla? Vilka hinder kunde det medföra? Kunde det sociala klimatet pÄverkas i nÄgon riktning p.g.a. Äldersindelningen? I sÄ fall, vilken? Studien genomfördes med hjÀlp av litteraturstudier och kvalitativa intervjuer.

VÄrt arbete grundar sig i att vi har ett stort intresse för litteratur, dÄ vi har fÄtt lyssna pÄ och upptÀcka olika typer av böcker under vÄr uppvÀxt. Vi anser att arbetet med detta Àr viktigt i förskolans verksamhet, dÄ det bland annat frÀmjar barns sprÄkutveckling och gruppens sammanhÄllning. Litteratur Àr ett bra och anvÀndbart verktyg i verksamhetens olika omrÄden. Genom en enkÀt och tvÄ ostrukturerade intervjuer har vi fÄtt svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar. VÄra frÄgestÀllningar Àr; Hur ofta anvÀnds litteratur i barngrupp? Hur sker valet av den litteratur som anvÀnds? Hur arbetar pedagoger utifrÄn litteratur? Vi har fÄtt en inblick i hur pedagoger anvÀnder sig av detta.

Denna studie handlar om ny IT-teknik i förskolan. Syftet med studien var att ta reda pÄ hur surfplattan kan anvÀndas i den dagliga verksamheten pÄ en förskola. Samtidigt ville vi ta reda pÄ hur den nya tekniken uppfattats av pedagogerna och barnen. Vi genomförde en studie med observationer och intervjuer pÄ en tre till fem Ärs avdelning dÀr de integrerat surfplattor i den dagliga verksamheten. Urvalet av förskolor som arbetat in surfplattor i den dagliga verksamheten var mycket begrÀnsade men vi kunde söka oss till en förskola i Sverige.

I denna uppsats undersöker jag hur barn kommunicerar med varandra genom fysisk beröring. Jag undersöker vad beröringen har för betydelse för den som utför beröringen och den som tar emot den. Mina frÄgestÀllningar Àr: - Vilken kroppslig beröring kan observeras i en barngrupp med 1-3 Äringar? - Vilken mening fÄr kroppslig beröring i barnens möten med kamrater? Studien Àr av kvalitativ metod dÀr jag har anvÀnt mig av videoobservationer och fÀltanteckningar som jag sedan har analyserat med hjÀlp av begrepp frÄn livsvÀrldsfenomenologin och begreppet kamratkulturer. I studien analyserar jag nio olika situationer dÀr jag kategoriserar beröringen i knuffar, armdragningar och axelklappar.

Syftet med studien var att pÄ en förskoleavdelning belysa den kommunikation och interaktion som sker mellan pedagoger och barn. Studien hade sin utgÄngspunkt i det sociokulturella perspektivet dÀr dom centrala delarna i studien var att observera den miljö och kommunikation som finns pÄ avdelningen. Detta ledde till följande frÄgestÀllningar för studien: Hur arbetar pedagoger i förskolan med lÀrande utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv, Hur ser kommunikationen och interaktionen ut mellan pedagogerna och barnen, Hur anvÀnds den pedagogiska miljön i förskola ur ett sociokulturellt perspektiv? Med videoobservationer som genomförts pÄ en förskoleavdelning med totalt 18 barn och 4 vuxna sÄ har jag kunnat observera kommunikationen och interaktionen i den pedagogiska miljön pÄ en djupare nivÄ. Det visade sig att tidigare forskning om barns kommunikation och samspel med vuxna var till stor hjÀlp för att belysa de resultat som innefattas i studien.

Bakgrund: Koloskopi utförs i diagnostiskt syfte, vid uppföljningar av olika tarmsjukdomar och i behandlande syfte. I och med ökad livslĂ€ngd, fler cancerfall och utökad screeningsverksamhet kommer antalet koloskopiundersökningar att öka.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa faktorer som pĂ„verkar patientens situation vid koloskopiundersökning.Metod: I denna litteraturstudie har nio kvantitativa och en tvĂ„-fas studie granskats och analyserats. Sökningarna av artiklarna genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Även manuell sökning genomfördes.Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier och fyra underliggande subkategorier. Fysiska och psykiska faktorer; SmĂ€rta och obehag, Oro.

BakgrundFörskolan ska erbjuda barnen en arena dÀr de kan utveckla sina förmÄgor att samspela, kommunicera och relatera till andra och dÀrmed trÀnas i att hantera sina konflikter. Pedagogerna har ett stort ansvar för att dessa förmÄgor utvecklas i en positiv riktning, bÄde som förebilder och som handledare i barnens sociala utveckling. Konflikter Àr ett naturligt inslag i förskolans vardag och pedagogernas medvetna arbete kring konflikthantering, som bottnar i reflektion och diskussion i arbetslaget, bör vara lika naturlig.SyfteSyftet Àr att ta reda pÄ hur man som pedagog i förskolan kan arbeta med konflikthantering med och mellan barnen pÄ ett medvetet sÀtt, bÄde nÀr det gÀller förebyggande arbete och konfliktlösning.MetodStudien har genomförts genom empiriska undersökningar inspirerade utifrÄn den kvalitativa ansatsen etnografi som vi har valt för studien. Urvalet bestÄr av 4 olika avdelningar pÄ tvÄ olika förskolor, vi har observerat och intervjuat pedagoger som arbetar med barn i Äldrarna 3-6 Är.ResultatResultatet visar att det Àr viktigt att pedagogerna inom förskolan arbetar utifrÄn en empatisk grund i samspelet med barnen. Vi kan se att pedagogernas förhÄllningssÀtt gentemot barnen, deras kommunikationskompetens samt deras förmÄga att skapa goda relationer Àr avgörande för förebyggandet och hanterandet av konflikter..

Syftet med den hÀr studien var att ta reda pÄ hur pedagoger tÀnker om den pedagogiska inomhusmiljöns uppbyggnad och betydelse för barns utveckling samt lÀrande. Studien genomfördes pÄ tvÄ olika förskolor i SkÄne med tvÄ intervjuade pedagoger frÄn varje förskola. I studien har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer samt fÀltanteckningar. Undersökningens resultat presenteras i form av fem teman; den förÀnderliga miljön, materialets tillgÀnglighet, barns delaktighet, arbetslaget samt arkitekturen. Studien visar att samtliga informanter anser att miljön Àr betydelsefull för verksamheten samt barnens utveckling och lÀrande.

Syfte: Syftet Àr att studera vilka organisatoriska och kommunikativa strategier som skolan och pedagogerna i tvÄ sÀrskilda undervisningsgrupper anvÀnder sig av för att underlÀtta för samspel och lÀrande i mötet med eleverna. Teori: Studiens teoretiska utgÄngspunkt Àr det sociokulturella perspektivet, vilket innebÀr att mÀnniskans lÀrande sker hela tiden och överallt i samspel med andra. Kommunikation Àr en förutsÀttning för lÀrande och utveckling och handlar om vilka olika verktyg vi anvÀnder oss av i interaktionen. Det salutogena förhÄllningssÀttet och att arbeta lösningsinriktat gör att synen pÄ mÀnniskan Àr att se till det friska och positiva, och stödja det som Àr bra och fungerande. SkolsvÄrigheter tolkas och beskrivs pÄ olika sÀtt beroende pÄ vilket specialpedagogiskt perspektiv man utgÄr frÄn.

Syftet med denna studie Àr att undersöka, analysera och diskutera barns frÄgor och reflektioner under ett experiment med naturvetenskapligt innehÄll. En del av syftet Àr ocksÄ att undersöka samspelet mellan barnen under experimentet.Studien Àr kvalitativ med inspiration av fenomenografisk forskningsansats. Det sociokulturella perspektivet har varit den teoretiska utgÄngspunkten. Med hjÀlp av videoobservationer har nio barn i Äldern fyra till fem Är observerats under experiment som innehÄller momenten flyta och sjunka. Det Àr barnens verbala och icke verbala uttryck som ligger till grund för min analys.Resultatet visar pÄ att barn stÀller mÄnga frÄgor med olika fokus, Àr intresserade och vill vara delaktiga under experimentet.