Sammanfattning Studiens syfte var att undersöka hur pedagoger resonerar kring sitt arbete med tvÄsprÄkiga barns sprÄkutveckling i svenska och i modersmÄlet samt hur de ser pÄ miljöns betydelse för dessa barns sprÄkutveckling. För att fÄ en djupare förstÄelse för pedagogernas resonemang valde jag att anvÀnda mig av en kvalitativ metod. Tre intervjuer med förskollÀrare som arbetar i tre olika förskolor som ligger i olika geografiska omrÄden i Malmö genomfördes. Jag har Àven genomfört observationer pÄ samma förskolor vid tre olika tillfÀllen. Undersökningens frÄgestÀllningar var: Hur arbetar pedagogerna för att frÀmja tvÄsprÄkiga barns lÀrande? GÄr det att iaktta variation nÀr det gÀller antalet tvÄsprÄkiga barn avseende förskolans arbetssÀtt? Hur resonerar pedagogerna kring miljöns betydelse för tvÄsprÄkiga barns sprÄkutveckling i svenska och modersmÄlet? Undersökningens utgÄngspunkten har varit sociokulturella teorier.

BakgrundI leken utvecklas bland annat sprÄket och tÀnkandet, samspelet och den sociala förmÄgan. I lekens vÀrld Äterskapar barnen sina tidigare erfarenheter och leken ses som uttryck för att kunna sÀtta samman erfarenheter pÄ ett nytt sÀtt. NÀr yngre barn lÀr, gör de det med hela sin kropp och med alla sina sinnen. Barnens ska ha möjlighet att pÄverka sin vardag och dÀr skafinnas utrymme för barnens egna initiativ till lek och allehanda aktiviteter. Den fysiska miljön har stor betydelse för hur barns lÀrande stimuleras och utmanas.

Denna studie undersöker hur smÄ barn anvÀnder sina sinnen för att utforska smÄkryp, vilken instÀllning pedagoger i förskolan har till smÄkryp samt hur barnens intresse för smÄkryp tas tillvara pÄ i förskoleverksamheten.Studien skedde genom observationer i en förskola med barn i Äldrarna 1-2 Är (toddlare), samt genom intervjuer av tio pedagoger som alla har arbetat med de yngsta barnen i förskolan. I studien framkommer att toddlare har ett stort intresse för smÄkryp och att de utforskar djuren verbalt och med hjÀlp av sina sinnen. Pedagogernas förhÄllningssÀtt till smÄkryp Àr varierande men de försöker att i barngrupp inte visa eventuell motvilja till djuren, eftersom de alla tror att vuxnas instÀllning pÄverkar barnens intresse för och vilja till att utforska. Det framkommer ocksÄ att det Àr vanligt att för stunden ta tillvara pÄ toddlares intresse för smÄkryp, men mindre vanligt att arbeta vidare inom ÀmnesomrÄdet med ett exempelvis temainriktat arbetssÀtt..

Detta Àr ett sjÀlvstÀndigt arbete bestÄende av en uppsats och en produkt som utformats inom förskollÀrarprogrammet vid Uppsala universitet i nÀra samarbete med Museum Gustavianum. Undersökningar visar att museer och förskola/skola ofta vill samarbeta, men att detta samarbete ofta uteblir trots den goda viljan. I detta examensarbete har vi valt att titta nÀrmre pÄ vilka trösklar som finns och utvecklat en produkt för att frÀmja anvÀndandet av museum som arena för lÀrande.Som ett led i produktutvecklingen har vi i förarbetet gjort en omvÀrldsanalys. I denna ingÄr en enkÀtundersökning, tvÄ observationer av guidade visningar, ett besök pÄ museet med en barngrupp samt inlÀsning av tidigare forskning pÄ omrÄdet.Produkten Àr ett förberedelsematerial för förskolan i form av en berÀttelse, tÀnkt att kunna anvÀndas av pedagoger och barn inför ett besök pÄ Museum Gustavianum. Ambitionen Àr att materialet ska vÀcka upptÀckarlust och ge en introduktion och förkunskaper genom text och bild.

En av de viktigaste nycklarna till en lÀrande organisation, Àr teamlÀrande. Samarbetar och arbetar de anstÀllda tillsammans sÄ överstiger det den enskildes kunnande. Facilitatorer arbetar med förÀndringsprocesser dÀr de anstÀllda utmanas och coachas mot att samverka aktivt för att tillsammans bilda en lÀrande organisation, dÀr ett mÄl med processen Àr att leda organisationer mot att fortlöpande vilja efterstrÀva förbÀttringar med andra ord bli en lÀrande organisation. Det har visat att det finns en viss problematik kring att skapa grupper som frambringar förutsÀttningar för lÀrande och utveckling. Vi kÀnde dÄ att vi kunde bidra till den pedagogiska vetenskapen i anknytning till detta problem genom vÄr studie som riktar sig mot facilitatorns upplevelser av hur de pÄverkar förutsÀttningarna för utveckling och lÀrande i/hos arbetsgrupper.

Syftet med föreliggande studie var att vinna kunskap om och ge en bild av hur sex pedagoger inom förskolan upplever att det Àr att arbeta integrerat med asylbarn i den allmÀnna förskolan och att ge en bild av vad pedagogerna berÀttar om hur detta arbete organiseras.  För att fÄ svar pÄ studiens frÄgor har en kvalitativ forskningsintervju anvÀnts. TvÄ forskningsfrÄgor skapades frÄn vilka intervjufrÄgorna huvudsakligen formades. ForskningsfrÄgorna var: Vilka förutsÀttningar för arbetet med asylbarn ger pedagogerna uttryck för och pÄ vilket sÀtt organiseras den allmÀnna förskolan för asylbarn. Som analysredskap i studien har den sociokulturella och den interkulturella teorin anvÀnts. Studiens resultat visar att integreringen av asylbarn i den allmÀnna förskolan innebÀr att pedagogerna har att förhÄlla sig till att arbeta med asylbarn och deras förÀldrar utan att dela sprÄk eller kÀnna till mycket om deras bakgrund.

Syftet med det sjÀlvstÀndiga arbetet Àr att bidra med nÄgra nya kunskaper kring hur lÀromiljöns utformning pÄverkar elevers texter. I föreliggande arbete vill vi pröva om och i sÄ fall hur lÀromiljöer pÄverkar elevtexter. Arbetet Àr framtaget i samband med ett intresse för lÀromiljöns utformning och pÄverkan. UtgÄngspunkten för arbetet Àr: Om och i sÄ fall hur en lÀromiljö med utgÄngspunkt i att lÀra genom samspel, kommunikation, sinnen och erfarenheter kan pÄverka elevers texter? I tidigare forskning framkommer det hur det sociala samspelet anvÀnds i undervisningen samt hur elevers individuella erfarenheter kan tas tillvara pÄ.

Syfte: Syftet med studien Àr att ta reda pÄ förskollÀrarnas syn pÄ behov, anvÀndning och relevans av specialpedagogiska kunskaper och specialpedagoger i förskolan samt hur förskol-lÀrare tar tillvara pÄ specialpedagogisk kunskap i nuet. ? Under vilka former ges det specialpedagogiska stödet?? Hur ser förskollÀrarna pÄ behovet av specialpedagogisk kunskap i förskolan?? PÄ vilket sÀtt anser förskollÀrarna att den specialpedagogiska kunskapen tas tillvara pÄ i förskolan?? Hur hanterar förskollÀrarna svÄrigheter som barn uppvisar. Teori: Studiens teori kommer att ses utifrÄn ett systemteoretiskt helhetsperspektiv. Gruppen, i gÀllande studien, pedagogerna, specialpedagog och barngrupp, ska ses utifrÄn ett öppet system.

Syftet med denna uppsats Àr att göra en metodutvÀrdering av metoden, Reading to Learn. UtvÀrderingen kommer visa om metoden har nÄgra begrÀnsningar, för- och nackdelar och om den passar i olika skolÀmnen. För att komma fram till ett resultat anvÀnds aktionsforskning vilket innebÀr observationer, intervjuer och eget utförande. Genom observationer och intervjuer ficks en bra inblick i metoden och utifrÄn det insamlade materialet kunde metoden utvÀrderas. Resultatet visar att metoden Àr anvÀndbar enligt olika perspektiv hos lÀrare.

This is qualitative study of, four teacherÂŽs views on the use of iPad in teaching and learning. In addition, I will examine the disadvantages and advantages of iPad use as a teaching tool in preschools.My questions are:What is the practical use of tablets in preschools today?Are preschool teachers using the tablet as a teaching tool? If so, how?Is the use of tablets in preschools contributing to childrenÂŽs social interaction, as well as between children and teachers` social interaction?The purpose of this study was to find out how the four teachers uses the iPad as a teaching tool in the interaction between children in preschool. I have chosen to use Vygotsky?s and John DeweyÂŽs theories.

Denna undersökning handlar om hur pedagoger hanterar och löser konflikter mellan barn i förskolan. Vi har fokuserat pÄ pedagogernas ingripande, metoder de anvÀnder vid hanteringen, agerandet i konflikthanteringen, hur barnen agerar och om barnen fÄr möjlighet att försöka lösa konflikter sjÀlva. VÄrt tillvÀgagÄngssÀtt har varit intervjuer med pedagoger och observationer i verksamheten med pedagoger och barngrupp. Vi har Àven anvÀnt oss av videoobservationer nÀr möjligheten fanns. Teorin i arbetet Àr Vygotskij och ett flertal forskares perspektiv pÄ konflikt, konflikthantering och kommunikation. Dessa tre ord Àr viktiga begrepp i vÄrt arbete. I vÄrt resultat kan man lÀsa om pedagogers anledningar till att ingripa, vilka metoder de praktiserar i hanteringen, hur de gÄr tillvÀga och om att de lÄter barnen fÄ möjlighet att lösa konflikter, till och med uppmuntrar barnen att lösa konflikter sjÀlva. Det stÄr Àven om förebyggande arbete, hur viktigt det Àr med kunskaper i konflikthantering och om att vistelse utomhus har en pÄverkan vid konflikter. VÄr slutsats Àr att konflikthantering och kommunikation Àr viktiga kompetenser som behöver trÀnas upp bÄde hos pedagoger och barn.

Denna uppsats handlar om att beskriva vilka leksaker flickor respektive pojkar lekte med pÄ en förskola och hur de lekte med dessa, samt genom ett pÄverkansförsök ge en förstÄelse för hur vi som pedagoger kunde pÄverka barnen till könsöverskridande val av leksaker. I arbetets bakgrund anvÀnde vi oss av forskningslitteratur som behandlade syftets olika delar. Som metod för att uppnÄ vÄrt syfte, har vi anvÀnt oss av ostrukturerade observationer som vi utfört i en barngrupp pÄ en förskola inom LuleÄ kommun. Observationerna har utförts vid sexton olika tillfÀllen under en femveckors period, och har pÄgÄtt i femton minuter vardera. I vÄr undersökning kom det fram att det fanns skillnader mellan flickor och pojkars val av leksaker.

En kartlÀggning pÄ Electrolux externa transporter Àr gjord för att undersöka vilka faktorer som pÄverkar lastbilstransporter i dagslÀget. Electrolux produktion och lager Àr uppbyggt efter TPS och kanban vilket betyder att allt som Àr slöseri skall elimineras och material/komponenter/artiklar endast blir försedda i produktionen vid behov. Idag anvÀnder sig Electrolux av slingbilar, som Àr ett transportsystem dÀr en lastbil kör samma rutt kontinuerligt under Äret. Rutten utformas efter företagets leverantörer och antal dagar slingbilen ska köras sÀtts efter företagets behov av material/komponenter/artiklar. För att en slingbil ska vara prisvÀrd ska den antingen ha ett samspel med utgÄende gods eller ha tillrÀckligt hög fyllnadsgrad för att utesluta andra transportmöjligheter. En kartlÀggning pÄ tre slingbilar Àr gjort och den gav oss den totala fyllnadsgraden pÄ de tre slingbilarna. De tre olika slingorna vi har analyserat Àr SkÄneslingan, Hovaslingan och Nordöstra SkÄneslingan.

Bakgrunden till den hÀr studien har grundats i ett allmÀngiltigt intresse kring det samspel som uppstÄr i klassrummet. Vi har funderat över det maktförhÄllande som uppkommer dÄ lÀrare och elev interagerar med varandra och hur det kan komma att pÄverka elevers progression inom skolan, bÄde för det kunskapsmÀssiga och emotionella utvecklandet. Syftet har varit att se vilka förutsÀttningar lÀrare skapar i samspelet med elever i klassrummet utifrÄn tre olika perspektiv: demokrati, normer och flerstÀmmighet. Fokus har lagts pÄ lÀraren och hur man i sin lÀrarroll kan agera i olika situationer. Arbetet bygger pÄ kvalitativa studier med utgÄngspunkt i direkt observation genomförda i tvÄ klassrum fördelat pÄ tvÄ olika skolor och fokusgrupper genomförda pÄ tvÄ olika skolor med tre lÀrare i varje grupp.

Syftet med studien Àr att undersöka hur förskollÀrare talar om förÀldrasamverkan samt hur de förhÄller sig till sitt sÀrskilda ansvar enligt styrdokumenten som behandlar förskola och hem. Undersökningen utgÄr ifrÄn följande frÄgor: Vilka olika samverkansformer finns det och anvÀnds i förskollÀrarens arbete? Hur beskriver förskollÀrare sitt arbete/uppdrag kring förÀldrasamverkan? Hur talar förskollÀraren om sitt sÀrskilda ansvar? Det sociokulturella perspektivet Àr uppsatsens teoretiska utgÄngspunkt, dÀr tyngdpunkten ligger pÄ samspel och kommunikation mellan mÀnniskor. Kommunikationen och samspelet blir tvÄ betydande faktorer dÄ uppsatsen handlar om samverkan mellan hem och förskola. Vidare i litteraturkapitlet presenteras tidigare forskning om förÀldrasamverkan.