I detta utvecklingsarbete har vi valt att fokusera pÄ sprÄkstimulering i förskolan. VÄrt mÄl var att barnen skulle utveckla medvetenhet om sprÄkets form genom att anvÀnda oss av rim och ramsor. Arbetet med rim i varierande former Àr bra enligt tidigare forskning, dÄ det bidrar till ett lustfyllt lÀrande och utvecklat den sprÄkliga medvetenheten. Vi har genomgÄende i detta arbete valt att göra aktiviteterna konkret genom att anvÀnda oss av bilder och föremÄl, dÄ barngruppen har varit flersprÄkig. Vi genomförde Ätta aktiviteter tillsammans med en grupp pÄ tio barn, och alla aktiviteter observerades genom videofilmning.

AbstractMeningsskiljaktigheter och konflikter Àr en del av vardagen i förskolan. VÄrt syfte med denna rapport Àr att fÄ en insikt i fyra-femÄriga barns tankar och kÀnslor kring eventuella konflikter pÄ förskolan samt deras hantering av dessa. I vÄrt intresse finns Àven ett visst genusperspektiv; som hÀr innefattas av att eventuellt upptÀcka skillnader i flickors respektive pojkars konflikthanteringsmetoder.Rapporten bestÄr av en forskningsbakgrund dÀr författare och forskare, specialiserade inom omrÄdet, ger sin uppfattning kring Àmnet. Med tanke pÄ betydelsen av sampel mellan barn och fokus pÄ barns kÀnslor och tankar i denna rapport, Àr det sociokulturella perspektivet lÀmpligt som utgÄngspunkt. Vi tar i forskningsbakgrunden bland annat upp barns utveckling av den empatiska förmÄgan, förmÄga till samspel samt konflikter och utanförskap.

Med bakgrund av att elevers resultat i matematik har sjunkit sedan 1990-talet och att vianser att Àmnet Àr svÄrt att undervisa om, har vi stÀllt oss frÄgan hur vi ska undervisa imatematik för att alla elever ska kunna fÄ förstÄelse. Detta leder oss vidare mot studiens syfte, som Àr att undersöka hur nÄgra behöriga matematiklÀrare i Ärskurs 1-3 sÀger sig undervisa i matematik för att alla elever ska kunna fÄ en förstÄelse för Àmnet. DefrÄgestÀllningar som vi anvÀnt oss av i studien Àr, hur sÀger sig nÄgra lÀrare att de undervisar i matematik? Hur sÀger sig lÀrarna att de individanpassar undervisningen i matematik?I studiens tidigare forskning har vi frÀmst anvÀnt oss av svensk matematikforskning.Datainsamlingen har skett genom kvalitativa intervjuer med verksamma lÀrare inom Àmnet matematik. Som stöd i vÄrt analysarbete har vi anvÀnt begreppen, samtal,samspel och redskap som vi anser Àr av vikt i ett sociokulturellt perspektiv.

Syftet med denna studie Àr att genom observationer av miljön, materialet och barnen, undersöka hur tvÄ förskoleavdelningar organiserar den pedagogiska miljön samt att se hur barnen anvÀnder miljön och materialet. Detta för att se om miljön och materialet skapar hinder eller möjligheter till meningsskapande aktiviteter. Mina frÄgestÀllningar Àr: Hur organiseras den pedagogiska miljön pÄ tvÄ olika förskoleavdelningar? Hur anvÀnder barnen den pedagogiska miljön och materialet? och pÄ vilka sÀtt skapar detta hinder eller möjligheter för barns möjlighet till meningsskapande aktiviteter? Genom ett postmodernt och social-konstruktionistiskt perspektiv har jag sett att kunskap och meningsskapande sker i samspel med andra dÄ barnen leker tillsammans. Resultatet visade att barnen drogs till den skapade hörnan pÄ de bÄda förskoleavdelningarna och som jag i resultatet valt att analysera.

Denna studie syftar till att undersöka och diskutera vilka aspekter av flickors och pojkars handlande och samspel i skolan som skulle kunna utgöra en förklaringsgrund för pojkars sjunkande resultat.Studien Àr utförd pÄ en medelstor skola i en Ärskurs 4 i Halmstad kommun.Detta Àr en etnografisk studie med ett kombinerat genus- och sociokulturellt perspektiv, dÀr vi har studerat hur pojkar respektive flickor handlar och samspelar i homo- och heterogena grupper.Studien visade att kampen om hierarkin i klassrummet hade en negativ inverkan pÄ pojkars skolarbete. Vi kunde se tendenser som pekade pÄ att pojkar hade lÀttare att fokusera pÄ skolarbete i grupper dÀr de var ensamma pojkar i heterogena grupper med en majoritet av flickor..

Syftet med denna studie Àr att beskriva vilka natursyner som förmedlas i barnfilmerna Happy Feet (2006) och Wall-e (2008). Detta för att undersöka om de kan anvÀndas inom utbildning för hÄllbar utveckling i förskolan. Det har utförts en ekokritisk studie av materialet med ett idé- och ideologikritiskt perspektiv. Denna studie har utförts i strÀvan efter att bidra med ny forskning för omrÄdet utbildning för hÄllbar utveckling inom förskolan, dÄ det Àr ett tunt utforskat omrÄde.Resultatet av studien Àr att den antropocentriska natursynen dominerat i bÄda filmerna, men att de samtidigt ifrÄgasÀtts mellan raderna. Slutsatsen av studien Àr att innehÄllet i filmerna gÄr att anvÀnda som underlag för undervisning, till exempel för att kunna föra en diskussion i barngrupp om natursyner..

Syftet med föreliggande studie Àr att beskriva och synliggöra de lÀrsituationer som uppstÄr genom trÀnarens samspel med sin omgivning inom en ishockeyförenings praktik. Studieobjektet utgjorde en trÀnare i en av ishockeyföreningarna frÄn urvalet. Forskning pÄ ledares lÀrande i vardagen var sÀllsynt i allmÀnhet, men inom idrottsomrÄdet var sÄdan forskning nÀrmast obefintlig. Min studie Àr dÀrmed ett bidrag till den idrottspedagogiska forskningen i synliggörandet av det vardagliga lÀrandet i trÀnarens praktik. Studiens empiri inhÀmtades med hjÀlp av en etnografiskt inspirerad metod som kombinerade skuggning med spontana samtal.

Is the Swedish author Stig Dagerman an existentialist? This work takes a close look at Dagerman?s novel Island of the Doomed to see if it is possible to consider it an expression of existentialist thinking and to see if it interacts with any specific existentialist tradition. Dagerman?s novel was compared with select works of five existentialist thinkers ? SĂžren Kierkegaard, Martin Heidegger, Jean-Paul Sartre, Albert Camus and Karl Jaspers, all read in the light of the four categories of existentialistic thinking identified by the Swedish scholar Lennart Koskinen. All the four categories appeared to be central themes within the novel and a few subcategories were identified.

Denna fallstudie Àr en undersökning om lÀrande vid arbetsplatsförlagd undervisning i den yrkesförberedande gymnasieskolan. Undersökningens syfte vara att studera hur samspelet mellan handledare och elev pÄverkar elevens lÀrande, vad handledaren ser som viktigt att bedöma och vilken betydelse elevens egen drivkraft och intresse har för utfallet. Informationen samlades in via systematiska observationer, anteckningar, samtal, ostrukturerade intervjuer, analys av bÄde muntliga och skriftliga omdömen samt elevers loggböcker. Undersökningens slutsatser handlar i stort om att ett bra samspel mellan handledare och elev Àr en absolut avgörande faktor för att ett lÀrande ska ske och att handledaren formulerar ett omdöme. Vidare handlar det om att utformandet av och innehÄllet i omdömet stÄr i relation till bÄde elevens och handledarens egen drivkraft och intresse för vald yrkesinriktning..

Syftet med denna studie Àr att beskriva vilka natursyner som förmedlas i barnfilmerna Happy Feet (2006) och Wall-e (2008). Detta för att undersöka om de kan anvÀndas inom utbildning för hÄllbar utveckling i förskolan. Det har utförts en ekokritisk studie av materialet med ett idé- och ideologikritiskt perspektiv. Denna studie har utförts i strÀvan efter att bidra med ny forskning för omrÄdet utbildning för hÄllbar utveckling inom förskolan, dÄ det Àr ett tunt utforskat omrÄde.Resultatet av studien Àr att den antropocentriska natursynen dominerat i bÄda filmerna, men att de samtidigt ifrÄgasÀtts mellan raderna. Slutsatsen av studien Àr att innehÄllet i filmerna gÄr att anvÀnda som underlag för undervisning, till exempel för att kunna föra en diskussion i barngrupp om natursyner..

Under dagen pÄ förskolan finns mÄnga stunder för lÀrande, det sker lÀrande i omsorgssituationer, i leken och i de planerade aktiviteterna. Syftet med denna studie Àr att studera om och hur pedagoger tar vara pÄ de lÀrtillfÀllen som finns i vardagen, fokus Àr att studera detta i tamburen. Vi har gjort en kvalitativ studie, samt anvÀnt oss av tidigare forskning och gjort en fÀltstudie som bestod av observationer med efterföljande intervjuer för att fÄ en ökad förstÄelse för hur pedagoger interagerar med barnen. Resultatet vi kom fram till Àr att det sker mycket lÀrande i tamburen, vid vissa tillfÀllen mer Àn vid andra. Pedagogerna vi studerade hade ett medvetet sÀtt att förhÄlla sig till lÀrtillfÀllena och tog vara pÄ dessa i de flesta fall.

VÄrt examensarbete handlar om samspel mellan barn pÄ en förskola i Malmö. Undersökningens fokus ligger pÄ konflikter. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka konflikter mellan barn pÄ en smÄbarnsavdelning och den centrala frÄgestÀllningen i vÄr studie Àr: Vilka Àr de vanligaste orsakerna till konflikter mellan smÄ barn? DelfrÄgor som vi kommer att anvÀnda nÀr vi bearbetar och analyserar vÄra observationer Àr: Vad hÀnder under barnens konflikter? Hur ser samspelet ut vid konflikter mellan barnen? Vilka brister finns det i kommunikationen mellan barnen? Undersökningsgruppen bestÄr av 17 barn i ett - tre Ärs Älder pÄ en smÄbarnsavdelning. Den metod som anvÀnds Àr observationer med hjÀlp av en digitalvideokamera.

Syfte: Studiens syfte Ă€r att undersöka hur personalen arbetar frĂ€mjande och förebyggande med barns sprĂ„kutveckling och kommunikativa strategier i samspel och samtal i icke planerade aktiviteter. Även vilken roll specialpedagogen har i detta arbete. Hur gör personalen för att göra alla barn delaktiga i samtal och samspel? Hur bemöts barnen i samtal? Vad handlar innehĂ„llet i samtalen om? Hur utvecklas det? Hur arbetar specialpedagogen frĂ€mjande och förebyggande runt sprĂ„kutveckling och kommunikativa strategier?Teori: Studien tar utgĂ„ngspunkt frĂ„n en sociokulturell teori. I det sociokulturella perspektivet lĂ€ggs tyngdpunkten pĂ„ att lĂ€rande och utveckling sker i samspel mellan mĂ€nniskor i det sammanhang och den sociokulturella miljö dĂ€r individen ingĂ„r.

I denna undersökning stÄr pedagogers förhÄllningssÀtt till barns lek pÄ förskolans utegÄrd i centrum. Vi menar att detta Àr ett angelÀget omrÄde eftersom leken anses viktig för barnens lÀrande och utveckling. Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagogerna samspelar, agerar och förhÄller sig till barnen och barnens lek pÄ utegÄrden. Genom att undersöka pedagogernas förhÄllningssÀtt kan deras sÀtt att möjliggöra barnens lek synliggöras. Det empiriska materialet har producerats pÄ tvÄ olika förskolor och metoden som anvÀnts har varit videoinspelning.

The use of digital technology in preschool has been a question aboutif it will be used. By the new curriculum for preschool, it now is a question about how it will be used. My experience shows that many pedagogues are still afraid that the children will miss the interaction whit other children when they are using digital technology.The aim of the study is to see if it is social for the children to use digital technology in preschool.This study is made by inquiry, qualitative interviews and observations.My result shows that children are social active with each other while using digital technology. Turn taking and time determines who will play and what the conditions are. The thesis concludes that children perform social interaction when using digital technology.