Den hÀr studien utgÄr frÄn en fenomenografisk ansats. Vi avser att fÄnga skilda uppfattningar om arbetsplatslÀrande och studera hur uppfattningarna pÄverkar medarbetarnas arbetstillfredsstÀllelse. Vi utgick frÄn tvÄ frÄgestÀllningar: vilka uppfattningar har medarbetare av hur de lÀr pÄ sin arbetsplats, och finns det skillnader i medarbetarnas uppfattningar av vad de lÀr? Resultatet visar att deltagarnas uppfattningar om fenomenet skiljer sig Ät. Tolkningen av resultatet visar att deltagarna lÀr pÄ olika sÀtt och anvÀnder kunskapen olika i deras yrkesutförande.

Syftet med denna studie Àr att med fokus pÄ miljöbeskrivningar undersöka den fantastiska berÀttelsens samspel med verkligheten utanför romanen. Den fantastiska berÀttelse som stÄr i centrum för texttolkning och nÀrlÀsning Àr Harry Potter och De vises sten skriven av J. K. Rowling (2001).Studien visar att Rowling bland annat anvÀnder sig av den realistiska verkligheten som inspiration dÀr en realistisk verklighet ofta förÀndras genom fantastiska inslag. Vid ett flertal tillfÀllen i romanen Àr samspelet sÄ intimt att mÄnga ting och detaljer i miljöskildringar likvÀl skulle kunna ha skildrats i en realistisk verklighet utanför romanen..

Studien handlar om samspel mellan pedagog och barn i förskolan. Fokus ligger pÄ konflikter. Syftet med studien Àr att söka förstÄelse för hur samspelet mellan pedagog och barn i förskolan fungerar och vad som hÀnder vid uppkomst av konflikter. Rolltagande och pedagogernas engagemang Àr ocksÄ nÄgot som kommer att undersökas. Metoder som anvÀnds Àr observationer av samspel i vissa rum och situationer (hall, matsituation och samling) dÀr jag studerat vilka slags konflikter som uppstÄr och om det Àr samma typ av konflikter som uppkommer i alla tre situationer.

Det övergripande syftet med detta utvecklingsarbete Àr att utveckla den fysiska miljön pÄ en avdelning för de yngsta barnen i förskolan.  NÀrmare bestÀmt vill vi studera och beskriva barnens rörelselek före och efter det att delar av innemiljön har gjorts om. Uppsatsen presenterar en beskrivning av barns grovmotoriska lek före och efter det att delar av innemiljön har gjorts om.  Utvecklingsarbetet genomfördes pÄ en nybyggd förskola (Är 2008) med sÄ kallade hemvister. PÄ förskolan fanns endast grundpaketet för nystartade förskolor. DÄ barnen hoppade och klÀttrade pÄ sÄdant som ej lÀmpade sig för den typen av aktivitet, beslutades att avsÀtta ett rum pÄ hemvisten för att bygga upp en stimulerande och utmanande miljö. Resultatet visade att med hjÀlp av de lekanordningar som tillverkades sÄ minskade klÀttrandet pÄ olÀmpliga föremÄl och barnens samspel frÀmjades och utvecklades..

Det hÀr arbetet handlar om vad sex pedagoger pÄ en förskola anser om sin delaktighet i lekenoch vad de bygger sitt stÀllningstagande pÄ. Det tar Àven kortfattat upp vad barns lek Àr.Syftet med arbetet Àr att belysa pedagogernas tankar kring sin delaktighet i förskolebarns lekoch att genom observationer se om de omsÀtter sina stÀllningstaganden i praktiken.Undersökningen har utförts dels genom intervjuer med pedagoger och dels genomobservationer av pedagogerna i barngrupp. Resultatet som har framkommit visar pÄ att deflesta pedagogerna ser sin roll som att vara nÀrvarande och tillgÀnglig i leken och de byggersina Äsikter pÄ teorier, egna erfarenheter och egenskaper hos barnen. Observationerna harvisat att pedagogerna pÄ den berörda förskolan Àr delaktiga i barnens lek och att de omsÀttersina Äsikter i praktiken..

I dagens samhÀlle möts barn av enorma krav frÄn olika hÄll, skolan Àr en stor del i barnens liv, och vi har i denna uppsats fokuserat pÄ hur barn upplever stress och vad som orsakar deras stress. För att ta reda pÄ detta har vi anvÀnt oss av den kvalitativa metoden i form av intervjuer med barn och en pedagog. Problemformuleringarna vi har anvÀnt oss av bestÄr av dessa frÄgor: Àr barnen medvetna om sin egen stress? Hur kÀnns det i kroppen dÄ de Àr stressade? Och vet de varför de Àr stressade? Resultatet av vÄr undersökning visar att vÄr barngrupps medvetenhet om stress inte Àr sÀrskilt stor. Barnens svar kretsar runt tid och vuxnas stress, av 11 intervjuade barn var det endast tre som kopplade stressen till sig sjÀlv och beskrev sin egen stress..

Sammanfattning:AllmÀnheten har pÄ senare tid kritiserat revisorsyrket för de granskningsinsatser som har gjorts med anledning av att revisorer inte slagit larm nÀr det gÄtt dÄligt för ett företag (Ruiz-Barbadillo et al., 2003, s. 597). Den bedömning som revisorer gör om företags fortlevnad Àr av betydelse för att företags intressenter och allmÀnheten ska fÄ rÀtt information om företagens ekonomiska tillstÄnd (Fant, 1994, s. 14). FrÄgan gÀller en framtidsbedömning om verksamhets fortsatta drift och utgör dÀrför en för revisorer svÄr uppgift (Johnsson, 2005, s.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur revideringen av förskolans lÀroplan, lpfö 98, har pÄverkat förskollÀrarens förhÄllande till Àmnet teknik. Arbetet har haft fokus pÄ ett enkelt egentillverkat teknikmaterial som nÄgra förskollÀrare fick arbeta med. Detta arbete utvÀrderderades senare med sÄvÀl enkÀter som intervjuer.Resultatet av undersökningen visar att förskollÀrarna Ànnu inte har kommit igÄng med teknikarbetet i förskolan. Orsaker till detta kan vara exempelvis pedagogernas rÀdsla och okunnighet om Àmnet samt brist pÄ förslag till hur Àmnet ska presenteras i en barngrupp. Arbetet med teknikmaterialet har gett dem en större förstÄelse för begreppet teknik och positivare attityd till teknik i förskolan..

Syftet med denna studien Àr att undersöka vad dramapedagogiska övningar kan bidra med i ett projekt om lÀsförstÄelse med en andraklass samt att undersöka hur eleverna förhÄller sig till gestaltandet med kroppen i studien. Studien undersöker Àven hur eleverna skapar förstÄelse om bokens innehÄll tillsammans. Undersökningen omfattade tolv lektioner i klassen med mig som lÀrare samt en intervju med klasslÀraren. Undervisningen i studien bestod av höglÀsning och dramatiskt berÀttande, textsamtal samt gestaltningsövningar. Dokumentationen bestod av observationsanteckningar frÄn lektionerna, ljudinspelningar frÄn intervjun och tvÄ lektioner samt videoinspelningar frÄn tio lektioner.

Det framkommer i bakgrunden att Ärligen drabbas cirka 30 000 mÀnniskor av stroke och en tredjedel av dessa fÄr afasi. Kommunikativt samspel Àr basen för ömsesidig förstÄelse inom vÄrden och det Àr detta samspel afasidrabbade har svÄrt att fÄ ta del av. Syftet med studien var att beskriva hur patienter med afasi upplever sin situation i vÄrden. Metoden som anvÀndes var en kvalitativ litteraturstudie och baserades pÄ skönlitterÀra böcker författade av personer som har överlevt stroke och drabbats av afasi. Analysen genomfördes enligt Graneheim och Lundmans tolkning av innehÄllsanalys.

BAKGRUND: Forskningen i vÄr bakgrund tar upp vikten av att alla barn kÀnner sig som en del av gruppgemenskapen, och ocksÄ hur angelÀget det Àr för varje barn att ha en vÀn att samspela med. I bakgrunden belyser forskningen Àven hur grundlÀggande pedagogens roll i arbetet mot utanförskap Àr.SYFTE: Vi vill med vÄrt syfte undersöka hur pedagoger agerar nÀr ett eller flera barn Àr utanför i barngruppen. För att fÄ en bredare bild av hur utanförskap i förskolan kan se ut, och hur pedagoger anser att utanförskap pÄverkar utsatta barn, har vi Àven valt att undersöka dessa tvÄ omrÄden.METOD: Studien har gjorts utifrÄn tvÄ redskap: intervjuer med sex pedagoger och observationer dÀr pedagogers agerande har studerats. Vi har Àven observerat tvÄ barngrupper för att fÄ en helhetsbild av hur utanförskap i förskolan kan se ut. Studien har genomförts kvalitativt med utgÄngspunkt i Vygotskijs och SÀljös teori om barns utveckling i samspel med andra individer.RESULTAT: Barn som pÄ nÄgot sÀtt Àr annorlunda gentemot de andra barnen i barngrupperna tenderar att lÀttare hamna utanför.

I dagen samhÀlle Àr de allra flesta medvetna om att det mÄste till en förÀndring av vÄrt beteende för att hejda den alltmer negativa miljöpÄverkan pÄ vÄr jord. I skolan har hem- och konsumentkunskapsÀmnet en stor funktion att fylla, dÄ ett av Àmnets fyra perspektiv Àr resurshushÄllning. ResurshushÄllning Àr enligt kursplanen ett samspel mellan mÀnniska, samhÀlle och natur. En förstÄelse av detta samspel krÀvs för att eleven skall kunna forma en livsstil som leder till ett hÄllbart samhÀlle. I lÀrarnas arbetsuppgifter ingÄr att tolka kursplaner som sedan skall förankras i undervisningen.

Syftet med denna studie Àr att beskriva vilka natursyner som förmedlas i barnfilmerna Happy Feet (2006) och Wall-e (2008). Detta för att undersöka om de kan anvÀndas inom utbildning för hÄllbar utveckling i förskolan. Det har utförts en ekokritisk studie av materialet med ett idé- och ideologikritiskt perspektiv. Denna studie har utförts i strÀvan efter att bidra med ny forskning för omrÄdet utbildning för hÄllbar utveckling inom förskolan, dÄ det Àr ett tunt utforskat omrÄde.Resultatet av studien Àr att den antropocentriska natursynen dominerat i bÄda filmerna, men att de samtidigt ifrÄgasÀtts mellan raderna. Slutsatsen av studien Àr att innehÄllet i filmerna gÄr att anvÀnda som underlag för undervisning, till exempel för att kunna föra en diskussion i barngrupp om natursyner..

Syftet med denna uppsats var att analysera hur samspelet sÄg ut mellan speldesigners och spelprogrammerare samt att analysera hur konflikter hanterades.Denna uppsats var av kvalitativ art och baserades pÄ fyra intervjuer med tvÄ designers och tvÄ programmerare.Det visade sig att det rÄdde bra kommunikation pÄ företaget mellan designers och programmerare, men att det Àr vissa konflikter som ÀndÄ fanns kvar. En bidragande orsak till en försÀmring av samspelet var att designers och programmerare inte kan beskriva varandras arbete.En konflikt som togs upp i arbetet var att designers och programmerare pratar tvÄ helt skilda sprÄk. Detta har inneburit att yrket teknikartist har vuxit fram för att lÀnka samman parterna. Teknikartistens intÄg i dataspelsbranschen visade sig vara relativt nytt och det kan bli betydelsefullt framöver för att stÀrka samspelet..

Syftet med studien har varit att se hur smĂ„ barn samspelar dĂ„ de saknar ett verbalt sprĂ„k. Undersökningen gick ut pĂ„ att studera barns samspel samt att hitta faktorer som pĂ„verkar vid interaktion. Med faktorer menar jag saker, personer och hĂ€ndelser. Detta för att sedan kunna hitta sĂ€tt som stödjer barnens samspel med varandra.Forskare och författare lĂ€gger mer eller mindre vikt vid samspel som en förutsĂ€ttning för social utveckling. Även förskolans lĂ€roplan trycker pĂ„ vikten av att barn fĂ„r samspela och utvecklas socialt.