Enligt skolverkets statistik har gruppstorleken i förskolan ökat samtidigt som personaltÀtheten minskat.  Syftet med denna studie Àr att undersöka förskollÀrares syn pÄ hur gruppstorlek och personaltÀthet pÄverkar barns lÀrande och utveckling. I undersökningen intervjuades fyra förskollÀrare med olika lÄng erfarenhet av yrket. I Lpfö 98 stÄr det att personalens uppdrag Àr att tillgodose alla barns behov och lÀgga grunden för ett livslÄngt lÀrande, dÀr samspel, samtal och lek ska uppmuntras. Enligt den sociokulturella lÀrandeteorin lÀr barn i samspel, kommunikation och lek med varandra.

I den hÀr studien har vi granskat skriftliga omdömen och individuella utvecklingsplaner (IUP) i Ärskurs tvÄ och fyra samt gjort intervjuer med respektive klassförestÄndare för att belysa vikten av att formulera sig pÄ ett professionellt och korrekt sÀtt enligt Skolverkets anvisningar. Eftersom dokumenten Àr en allmÀn handling kan negativa vÀrderingar av personens egenskaper pÄverka elevens framtid. Vi har Àven studerat hur processen ser ut som helhet, frÄn planering till fÀrdigstÀlld IUP. De frÄgestÀllningar vi har utgÄtt ifrÄn Àr: Hur formulerar pedagogerna vad som skrivs i de individuella utvecklingsplanerna och de skriftliga omdömena? och Vilka likheter/skillnader gÄr det att utlÀsa mellan de olika pedagogernas arbetssÀtt med de individuella utvecklingsplanerna, de skriftliga omdömena och utvecklingssamtalen? I analysen inspireras vi av Vygotskijs teorier om att lÀrande sker i samspel med andra.

Vi vill ta reda pĂ„ hur kvinnliga pedagoger i förskolan fördelar talutrymmet och hur kommunikation/samspel ser ut mellan pedagog, flickor och pojkar. De frĂ„gestĂ€llningar som ligger till grund för vĂ„r studie Ă€r:· Skiljer det sig i flickors och pojkars tilldelade talutrymme/uppmĂ€rksamhet i samling pĂ„ förskolan. Är det sĂ„ att pojkar fĂ„r större talutrymme/uppmĂ€rksamhet?· Finns det en medvetenhet hos pedagogen i hennes förhĂ„llningssĂ€tt/kommunikation/samspel/interaktion?· Finns det skillnader i pedagogens uttryckssĂ€tt till flickor och pojkar vid tillsĂ€gelser och bekrĂ€ftelse?· AnvĂ€nder pedagoger lika/olika ordval, röstlĂ€ge, tonfall, kroppssprĂ„k gentemot flickor och pojkar?I vĂ„r fallstudie har vi observerat pedagoger och barn genom videoinspelning och intervjuat pedagogerna angĂ„ende genus och jĂ€mstĂ€lldhet. Intervjuerna dokumenterades genom ljudupptagning.

Inledning: Det finns idag en brist nÀr det gÀller forskning kring privata HVB-institutioner. Denna studie Àmnar undersöka miljöterapeutiskt behandlingsarbete pÄ HVB-institution. Författaren Àr intresserad av hur ett anknytningsbaserat behandlingsarbete kan se ut.FrÄgestÀllning: Hur skapar behandlingspersonalen förutsÀttningar för ungdomarnas möjlighet till anknytning?Metod: Genom att göra djupintervjuer med fem behandlingshemsterapeuter om deras arbete i den ostrukturerade miljöterapin, Àmnar författaren att bidra till förstÄelsen och innebörden av anknytningsbaserat arbete pÄ institution. Intervjuerna har analyserats med hjÀlp av förutbestÀmda dimensioner tagna frÄn anknytningsteorin.

BakgrundVÄrt intresse kring barns könskonstruerande i förskolan har motiverat oss till att genomföra denna studie. VÄr bakgrund kommer dÀrför att belysa forskning kring könsskapande, könsteorier samt lek och lekmiljön.SyfteSyftet med vÄr undersökning Àr att undersöka hur kön konstrueras i smÄ barns fria inomhuslek pÄ förskolan i samspel med andra barn och i samspel med pedagoger.MetodVi har valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metod i vÄr studie. Som undersökningsverktyghar vi anvÀnt observationer. Observationerna har utförts pÄ en smÄbarnsavdelning pÄ en förskola.ResultatVÄrt resultat visar att barn konstruerar kön genom att anvÀnda materialet som finns pÄ förskolan.Studien visar att pedagogerna pÄ förskolan, spelar en stor roll i barnens könskonstruerande dÄ barnen identifierar sig med vuxna i sin omgivning. Vi ser dÀrför att yttre faktorer, sÄsom miljön, andra barn samt pedagogerna, har en avgörande roll i hur barn konstruerar kön..

Syftet med denna studie Àr att beskriva vilka natursyner som förmedlas i barnfilmerna Happy Feet (2006) och Wall-e (2008). Detta för att undersöka om de kan anvÀndas inom utbildning för hÄllbar utveckling i förskolan. Det har utförts en ekokritisk studie av materialet med ett idé- och ideologikritiskt perspektiv. Denna studie har utförts i strÀvan efter att bidra med ny forskning för omrÄdet utbildning för hÄllbar utveckling inom förskolan, dÄ det Àr ett tunt utforskat omrÄde.Resultatet av studien Àr att den antropocentriska natursynen dominerat i bÄda filmerna, men att de samtidigt ifrÄgasÀtts mellan raderna. Slutsatsen av studien Àr att innehÄllet i filmerna gÄr att anvÀnda som underlag för undervisning, till exempel för att kunna föra en diskussion i barngrupp om natursyner..

Syftet med vÄr studie var att nÄ förstÄelse av vad som avses med pedagogiska verktyg i lÀrares arbete med elever i socioemotionella svÄrigheter.För att kunna nÄ en förstÄelse anvÀnde vi oss av kvalitativ intervju. Vi intervjuade fyra lÀrare i skolÄr 1-3 om hur de vÀljer och motiverar arbetssÀtt och innehÄll i arbetet med elever i socioemotionella svÄrigheter.VÄrt resultat visar att kommunikationen Àr ett viktigt pedagogiskt verktyg i samverkan med kollegor och förÀldrar i arbetet med elever i socioemotionella svÄrigheter. LÀrarna i vÄr studie ansÄg ocksÄ att förmÄgan till samspel Àr av stor betydelse för att kunna skapa bra förutsÀttningar för dessa elever. Resultatet visar ocksÄ att nÄgra lÀrare upplever att de saknar pedagogiska verktyg efter avslutad lÀrarutbildning. Andra upplever att de har verktyg men saknar ?mandat? för att anvÀnda dem..

Fransson, Pernilla & FÀldt, Charlotta (2011) Pedagogers tankar om utomhuspedagogik Malmö: LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Huvudsyftet med vÄrt examensarbete Àr att ta reda pÄ hur och om utomhuspedagogiken anvÀnds ur ett pedagogiskt syfte, i förskolan. Vi vill bidra med ökade kunskaper om utomhuspedagogiken och ge en bild av hur den anvÀnds i daglig verksamhet. Detta har vi tagit reda pÄ genom intervjuer med förskollÀrare. VÄrt arbete har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar Hur utnyttjar pedagogerna pÄ förskolan utemiljön, för barns lÀrande? Hur arbetar pedagogerna pÄ förskolan med utomhuspedagogik för barns sociala utveckling? Hur tar pedagogerna tillvara pÄ barnens nyfikenhet i utemiljön? Studiens centrala begrepp Àr: kunskap, sociala sammanhang, samspel, kommunikation, motorik, rörelse, fysisk aktivitet, miljö, utomhuspedagogik och lÀrande.

Vad som Àr en god relation till eleverna och hur det skapas via kommunikation Àr en kunskapsom lÀrare hanterar dagligen i sin yrkesroll. Vi ser ett problem i relationen kring lÀrare elevrelationen om vi lÀrare inte möter upp vÄra elever via IKT. Dagens ungdomar har vÀxt upp i envÀrld dÀr mobiltelefoner, datorer och internet ger stÀndiga möjligheter till att kommunicera.Samspel och relation Àr den viktigaste faktorn för att föra kunskap vidare till nÀsta generation,nu finns det Àven en ny arena för denna kunskapsöverföring och det Àr IKT. VÄrt syfte Àr att sevilka erfarenheter eleverna har av olika kommunikationsformer via IKT med sina lÀrare. Samtelevens erfarenhet av relationen nÀr kommunikationen via IKT sker mellan lÀrare elev ur ettelevperspektiv.

Den hÀr studien utgÄr frÄn en fenomenografisk ansats. Vi avser att fÄnga skilda uppfattningar om arbetsplatslÀrande och studera hur uppfattningarna pÄverkar medarbetarnas arbetstillfredsstÀllelse. Vi utgick frÄn tvÄ frÄgestÀllningar: vilka uppfattningar har medarbetare av hur de lÀr pÄ sin arbetsplats, och finns det skillnader i medarbetarnas uppfattningar av vad de lÀr? Resultatet visar att deltagarnas uppfattningar om fenomenet skiljer sig Ät. Tolkningen av resultatet visar att deltagarna lÀr pÄ olika sÀtt och anvÀnder kunskapen olika i deras yrkesutförande.

Syftet med studien Àr att undersöka hur förskollÀrare arbetar med att inkludera barn med autism i förskolan och hur de bidrar till social utveckling, och vilka verktyg som anvÀnds. Studien baseras pÄ kvalitativa intervjuer med sju förskollÀrare som arbetar pÄ olika förskolor. Resultatet visar att förskollÀrarna ansÄg att det var svÄrt att bygga upp ett socialt samspel mellan det autistiska barnet och de övriga barnen. Det uppkom inga leksekvenser mellan det autistiska barnet och de övriga barnen eftersom barn med autism har svÄrt med socialt samspel och att kommunicera. Det framkom att de vuxna har en betydelsefull roll för barn med autism, eftersom vuxna lÀttare förstÄr dem.

I följande studie Àr syftet att bilda kunskap om förskollÀrares upplevelser av barns spontana musicerande i förskolan. Hur beskriver förskollÀrare sina upplevelser av barns spontana musicerande och hur upplever de sin roll i detta?Detta har undersökts med hjÀlp av intervjuer. Intervjuerna genomfördes med utbildade förskollÀrare som arbetar inom förskola. Den teoretiska utgÄngspunkten i studien Àr fenomenologisk, vilket innebÀr att vi vill försöka förstÄ barns spontana musicerande utifrÄn förskollÀrarnas perspektiv.

Syftet med vÄr uppsats, Àr att ta reda pÄ hur pedagoger reflekterar och arbetar kring motivationens betydelse i elevers tidiga lÀs - och skrivutveckling. Uppsatsen inleder med att presentera samhÀllets krav pÄ elevers lÀs- och skriv förmÄga. Vi redogör Àven för vad lÀroplanen sÀger om lÀs- och skrivundervisningen i skolan, samt professor GÀrdenfors artikel om elevers motivation i lÀrandet. I det teoretiska ramverket, presenteras det sociokulturella perspektivet, samt teorier om lÀrande och motivation Àven Maslows behovshierarki bearbetas. Vidare i uppsatsen tar vi upp relevant forskningslitteratur omkring miljöns betydelse samt bemötande och samspel.

Det ha?r projektet handlar om att utveckla mitt la?tskrivande och vikten av att fa? ba?de input och output fra?n mina medmusiker och da?rigenom inspiration till att komponera och arrangera. Jag skriver la?tar i genren pop/singer-songwriter men da? jag sja?lv a?r violinist har jag valt att spela med bara stra?kinstrument och sa?ng. Bandet besta?r av mig som sjunger och spelar fiol, en cellist och en violinist som a?ven sjunger.

Denna kvalitativa studies syfte Àr att ta reda pÄ vad pedagoger i förskolan har för intentioner med regelbunden höglÀsning. Vi har undersökt hur förskollÀrarnas och barnens samspel tar sig uttryck vid denna företeelse, samt vilka faktorer som har betydelse dÄ pedagogerna vÀljer litteratur till höglÀsningsstunden efter lunch i förskolan. I studien har tvÄ förskollÀrare observerats i samband med höglÀsningsstunden under vardera tre tillfÀllen. DÀrefter har de intervjuats om sina intentioner med denna företeelse. I vÄrt resultat har vi kommit fram till att avsikten med höglÀsningen i förskolan Àr frÀmst vila och stimulering av barnens sprÄkutveckling.