Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur de roller som vi hör under sÀndningstid i radio Àr konstruerade och om det sker en förhandling om hur dessa roller upprÀtthÄlls under programmets tid. Uppsatsen Àmnar reda ut vad som synliggörs nÀr ett dramaturgisk perspektiv anvÀnds under en observation pÄ ett radioprogram. Finns det ett samspel inom redaktionen som vi som lyssnare inte ser? I denna uppsats vill jag försöka se om det finns nÄgra outtalade rangordningar inom gruppen och hur dessa kommer till uttryck. Vidare syftar studien till att titta pÄ hur pass fria programledarna Àr i sina roller och försöka utreda om det Àr mer styrt Àn vad vi som lyssnare uppfattar.

Nya tekniska redskap finns överallt i samhÀllet idag, och i alla Äldrar. PÄ förskolan anvÀnder sig barn och pedagoger mer av tekniskt hjÀlpmedel i verksamheten. En form av digital teknik som har blivit allt vanligare pÄ sistone Àr pekplattan. Syftet med denna studie Àr att undersöka tanken bakom anvÀndning av pekplattan som redskap och hur den i praktiken anvÀnds i den pedagogiska verksamheten. Studien baserar sig pÄ kvalitativa intervjuer med en förskolechef och ett antal pedagoger pÄ samma förskola. För att knyta an pedagogernas tankar och ord till den praktiska anvÀndningen av pekplattan i barngruppen, gjordes tvÄ olika observationer pÄ samma avdelning.

Bakgrund: Att ge information muntligt och skriftligt innebÀr informationsöverföring och detta ses inom sjukvÄrden som en överrapportering dÀr fokus Àr informationsutbytet. Att anvÀnda sig av en struktur vid överrapportering kan leda till att patientsÀkerheten stÀrks. Syfte: Syftet Àr att redogöra för intensivvÄrdssjuksköterskors uppfattningar om överrapporteringar av intensivvÄrdspatienter mellan varandra. Metod: Studien Àr en pilotstudie och har en utforskande och beskrivande ansats. Intervjuerna genomfördes i fokusgrupper med Ätta intensivvÄrdssjuksköterskor fördelat pÄ tvÄ grupper vid tvÄ olika tillfÀllen.

BAKGRUND:I vÄr undersökning belyser vi vikten av sprÄkets betydelse för samspelet. Vi har lÀst vadlitteratur och forskning skriver om samspelet mellan barnen och mellan barn och pedagoger.Med sprÄket menar vi i detta fall kroppssprÄk och det verbala sprÄket. Vi har sett hur barnuttrycker empati med hjÀlp av kommunikation samt hur pedagoger agerar nÀr barnenuttrycker sina kÀnslor.SYFTE:Syftet Àr att undersöka hur barnets sociala kompetens och inlevelseförmÄga sker i samspelmed varandra och pedagoger.METOD:Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod med observationer som redskap dÀr löpande protokollhar anvÀnts. Vi har observerat relationer i barngrupper mellan barn ? barn och barn - vuxnadÀr Äldern pÄ barnen har varit frÄn ett till sex Är.

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att undersöka pedagogers syn pÄ den fria leken. Uppsatsen utgÄr frÄn pedagogernas uppfattningar och upplevelser av den fria lekens betydelse för barns utveckling. Detta har undersökts genom intervjuer med tre verksamma pedagoger pÄ en förskola i södra Sverige, vilken har getts det fingerade namnet Solens Förskola. Studiens teoretiska grundval baserar sig pÄ forskningsomrÄden som rör barns utveckling och lÀrande genom leken. Resultatet visar pÄ olika möjligheter för pedagogen att anvÀnda leken och för att stödja och hjÀlpa barnen att utveckla sitt sociala samspel och lÀrande.

För att undersöka interbedömarreliabiliteten i Emotional Interaction Style ? assessment (EIS ? assessment), vid bedömningar av Marschak Interaction Method (MIM), har tre inspelade MIM filmer skattats av sju bedömare. Reliabiliteten berÀknades med intraklasskorrelationskoefficient (ICC). I bakgrunden har en teoretisk genomgÄng gjorts av aktuell forskning gÀllande barns utveckling och samspel mellan barn och förÀldrar. Vidare har bakgrunden till MIM och EIS-assessment redovisats.

Syftet med vÄrt arbete var att ta reda pÄ om och i sÄ fall nÀr matematiska situationer uppstÄr i förskolan och hur pedagogerna i sÄdana fall utmanar barnen. VÄr frÄgestÀllning till denna undersökning Àr följande: Under vilka situationer anvÀnder sig barnen av matematiska begrepp? Hur kan matematiken som förekommer kategoriseras? Hur utmanar pedagogerna barnen nÀr matematiska situationer uppstÄr? Den teori som ligger till grund för vÄr studie Àr Vygotskijs sociokulturella teori samt Bishops fundamentala matematiska aktiviteter. VÄr metod har varit att observera barnen bÄde i planerade och fria aktiviteter i förskolans verksamhet. Vi har kommit fram till att matematiken förekommer överallt beroende pÄ vilket perspektiv den granskas med.

Vad syftar egentligen teaterförestÀllningen i skolan till? Servera god konst eller bredda undervisningen, eller kanske bÄde och? Varför finns musik och bild som Àmnen i skolan men inte teater? Undersökningen baseras pÄ fem kvalitativa intervjuer med en kulturarbetare, en skÄdespelare, en barngrupp, en lÀrare och en pedagog med teaterhobby. Studien ger ett sken av att de förutsatta motsÀttningarna om konst eller pedagogik egentligen Àr en begreppsfrÄga. Fokusen borde ligga pÄ vad som hÀnder i mötet mellan skola och teaterförestÀllning snarare Àn huruvida teater representerar konst, pedagogik eller vad det Àn vara mÄnde..

Bakgrund: Studien handlar om samspelssituationer vid skötbordet pÄ förskolan. Vianser att det Àr viktigt för barn och pedagog att samspela vid skötbordet.Vi har tidigare upplevt att pedagoger byter barnens blöjor pÄ löpandeband och inte tar tillfÀllet i akt för samspel och kommunikation med detenskilda barnet. Med vÄr studie vill vi beskriva vikten av samspel medsmÄ barn vid skötbordet.Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur barn och pedagoger interagerari samband med situationer pÄ skötbordet pÄ tvÄ förskolor i vÀstra Sverige.De frÄgor vi stÀllt oss Àr ?samtalar pedagoger med barnet pÄ skötbordet??Och ?vad samtalar pedagoger och barn om pÄ skötbordet?? Samt ?hurinteragerar barn och pedagoger pÄ skötbordet??Metod: UtgÄngspunkten i studien Àr hermeneutisk och vi har anvÀnt oss av enkvalitativ metod. VÄrt redskap i studien Àr observation dÀr vi anvÀnt ossav löpande protokoll och Mp3-spelare för ljudupptagning.

Syftet med denna studie Àr att försöka ge en bild av faktorer som pÄverkar mellanmÀnskliga möten i skolvardagen. Studien har fokus pÄ relationen barn ? pedagog. Fokus finns pÄ hur blivande specialpedagoger upplever och beskriver pÄgÄende samspel dÀr barn kÀnslomÀssigt berör sin omgivning. De egna kÀnslorna som dessa samspel vÀcker hos de blivande specialpedagogerna lyfts fram.

Abstract Anna Jinneland Vesterlund (2014). Delaktighet i samspel för hörselnedsÀttning i förskola. En intervjustudie av nÄgra pedagogers uppfattning och arbetssÀtt. (Participation in interaction for children with hearing loss in preschool. An interview based studie by some teachersŽ perception an practies.)Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och Ledarskap, LÀrande och SamhÀlle, Malmö Högskola. ProblemomrÄde: FramgÄngsfaktorer för barn med hörselnedsÀttning har kartlagts, dÀribland nÀmns god hörselkunskap hos pedagoger om konsekvenser av en hörselnedsÀttning, anpassad barngruppsstorlek och hörselanpassad fysisk miljö (Specialpedagogiska Skolmyndigheten, 2014).

Titeln pÄ arbete Àr; Du och jag i ett socialt samspel, en vision eller verklighet?Syftet med detta arbete Àr att undersöka om individintegrerade elever Àr en del av helheten i klassen sett ur ett socialt perspektiv. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod, det vill sÀga att vi har gjort en intervjuundersökning som ligger till grund för resultatet och diskussionen. Vi har anvÀnt oss av teoretikern Vygotskij samt den socialpsykologiska teorin.I resultatet har vi kommit fram till slutsatser som pekar mot att den individintegrerade eleven inte Àr en del av helheten i klassen sett ur ett socialt perspektiv. Det framkommer i resultatet att lÀrarna anser att de behöver mer resurser i sitt arbete med individintegrerade elever för att kunna frÀmja den sociala gemenskapen.

Syftet med denna studie var att undersöka hur elevers lÀrande influeras av samspel elever emellan i klassrummet. De frÄgestÀllningar som har besvarats Àr följande: Hur skiljer sig lÀrandet Ät beroende pÄ vem eleverna sitter bredvid i klassrummet? Hur tÀnker pedagogen om lÀrande, genom samspel elever emellan i klassrummet?. Det empiriska materialet samlades in pÄ en skola, i en tredjeklass. Fem observationstillfÀllen Àgde rum i klassen.

BAKGRUND:Denna studie har fokuserat pÄ samtalets betydelse för barns lÀrande. I bakgrunden beskrivsvad som Àr viktigt i ett samtal, de grundlÀggande faktorer för att ett samtal ska fungera.Vidare beskrivs vad samtal kan ge och hur samtal kan anvÀndas av lÀrare tillsammans medbarn. Identitetsbildning och jaguppfattning beskrivs sÄvÀl som den sprÄkliga utvecklingen ochdet mer kunskapsinriktade lÀrandet. Studiens teoretiska utgÄngspunkt har varit Vygotskijstankar om samspel och den proximala utvecklingszonen dÄ samtalet Àr ett sorts samspelmellan mÀnniskor dÀr det kan ske ett lÀrande.SYFTE:Studiens syfte Àr att undersöka om lÀrare uppfattar att samtalet kan vara ett verktyg i barnslÀrande.METOD:Studien har inspirerats av fenomenografi som handlar om mÀnniskors tankar om sin omvÀrld.För att samla in data har kvalitativa intervjuer anvÀnts.RESULTAT:Studiens resultat visar att samtalet mellan lÀrare och barn alltid Àr nÄgot bra och ofta Àr detnÄgot lÀrande. Det som studien har visat som de största omrÄdena dÀr samtalet ger ett lÀrandeÀr, barns sprÄk, jaguppfattning och kunskapande.

Syftet med denna studie har varit att fÄ inblick i vuxna individers upplevelser av vÀnskap och socialt samspel inom ramen för gemensamt boende. I uppsatsen presenteras och besvaras tre frÄgestÀllningar, vilka lyder: Hur upplever individerna vÀnskap och socialt samspel pÄ sitt gemensamma boende? Vilken funktion fyller det sociala samspelet och vÀnskapen i deras vardagliga liv och i deras framsteg? och Hur kan individernas upplevelser förstÄs utifrÄn begreppen hÀlsa, meningsfullhet och social jÀmförelse? Tio intervjupersoner rekryterades frÄn tre olika boenden; ett hem för vÄrd och boende för individer med missbruksproblematik, ett hem för vÄrd och boende för familjer, samt ett stödboende som frÀmst riktar sig till individer med neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning. En av intervjupersonerna avböjde i sista stund vilket gjorde att vi slutligen hade nio informanter till studien. Dessa informanters upplevelser har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer, som spelats in och dÀrefter transkriberats.