SyfteFöreliggande studie kan ses som ett bidrag till förstÄelsen av elevhÀlsoteamsmötet som en social praktik, dÀr olika professioner regelbundet möts för att samarbeta kring elever i behov av sÀrskilt stöd. Det övergripande syftet var att, ur ett sociokulturellt perspektiv, undersöka och förstÄ hur ett elevhÀlsoteam anvÀnder kommunikation och samspel som redskap i sitt uppdrag och arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd. Syftet preciserades med följande frÄgestÀllningar:1. Hur uttrycks tankar om elevhÀlsans uppdrag?2. Vad kan vi uppfatta nÀr det gÀller verbal aspekt av samspel i elevhÀlsoteamet? 3. Vad kan vi uppfatta nÀr det gÀller handlingsaspekt av samspel i elevhÀlsoteamet?4. Vad kan vi uppfatta nÀr det gÀller relationell aspekt av samspel i elevhÀlsoteamet?TeoriStudien utgick frÄn ett sociokulturellt perspektiv, dÀr begrepp som kommunikation och samspel Àr centrala. I ett sociokulturellt perspektiv betraktas verkligheten/vÀrlden som bestÄende av sociala praktiker eller diskurser.

Ny statistik frÄn Skolverket visar att en femtedel av alla barngrupper i förskolan bestÄr av 21 eller fler barn. I dag finns över 4 800 barngrupper och de stora grupperna blir allt fler (Skolverket, 30.03.2011). Samtidigt kan vi lÀsa i Lpfö 98 (reviderad 2010) att personalens uppdrag Àr att tillgodose alla barns behov och lÀgga grunden för ett livslÄngt lÀrande. Förskolan har ett demokratiskt uppdrag och ska vÀrna om delaktighet och dialog (a.a.). Det finns en motsÀgelsefullhet i hur man ser pÄ varje barns rÀtt att utvecklas nÀr man i samma veva fattar politiska beslut om gruppstorlekar, dÀr storlekarna kanske hindrar det pedagogiska arbetet.

En lustfylld förskola med plats för lÀrande, utveckling, socialt samspel och lek. Förskolan har som prioritet att forma trygga barn..

Följande studie behandlar yrkesrollerna barnskötare och förskollÀrare. Syftet med studien Àr att skapa ny kunskap om hur yrkesrollerna speglas i och utanför barngrupp, förskollÀrares och barnskötares uppfattningar kring yrkesrollerna samt se hur dessa förhÄller sig till varandra och det gemensamma arbetet inom förskoleverksamheten. Vilka eventuella skillnader och likheter visar sig?          Inledningsvis kartlÀggs historiska element kring förskollÀrare, barnskötare och olika aspekter som berör deras yrkesroller, sÄsom utbildning, styrmedel och lÀrarlegitimation.Studien innefattar tvÄ olika metoder, observationer och intervjuer, som genomförs av och med barnskötare och förskollÀrare pÄ tvÄ olika förskolor dÀr materialet motsvarat det studien grundar sig pÄ. För att fÄ fram materialet gjordes det ett observationsschema samt en intervjuguide som utformades för att göra insamlandet lÀttare.

Det huvudsakliga syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ vad i utvecklingssamtalet som kan leda till ett dialogiskt samspel mellan lÀrare och förÀldrar i förskolan. Vi kom fram till att observation var den bÀsta metoden för att kunna fÄ svar pÄ frÄgan. Tio utvecklingssamtal genomförda vid fyra olika förskolor observerades. Syftet var inte att göra nÄgra generella bedömningar av eller jÀmföra resultat. I stÀllet har en diskussion förts kring resultaten som jÀmförts med tidigare forskning inom omrÄdet.

FörÀldraskapet innebÀr en stor livsförÀndring och medför bÄde positiva och negativa upplevelser. Det Àr viktigt att förÀldrar och barn fÄr ett fungerande samspel för att ha möjlighet att utveckla en god anknytning. Bristande samspel har konsekvenser för barnets utveckling men Àven för hela familjen. Nyblivna förÀldrar befinner sig i en sÄrbar period i livet och var tionde kvinna drabbas av en depression efter förlossningen. Familjen behöver stöd frÄn omgivningen och BVC-sjuksköterskan har en viktig del i detta stöd.

Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att undersöka lÀrandet uttryckt i vardagliga samspelshandlingar mellan pedagog och barn i en förskola. Mer specifikt har vi intresserat oss för vilka förutsÀttningar pedagogerna skapar för barnens lÀrande och vilka mönster som framtrÀder i dessa samspelshandlingar. De frÄgestÀllningar som stÀlls Àr: Vilka förutsÀttningar för lÀrandet skapas i samspel mellan pedagog och barn? Vilka samspelsmönster framkommer mellan pedagog och barn? Vilka intentioner synliggörs i pedagogers handlingar i samspel med barn? Studiens teoretiska referensram utgÄr frÄn sociokulturell teori med sÀrskild förankring kring barns lÀrande. Studien genomfördes pÄ en förskola med barn i Äldrarna 3-5 Är samt med tre medverkande pedagoger.

Uppsatsen handlar om hur förkolebarn hanterar samspelet i den fria leken. Uppsatsens syfte Àr att genom observationer undersöka hur 4-Äringar hanterar samspelet i den fria leken pÄ förskolan, samt genom intervjuer ta reda pÄ hur barnen ser pÄ detta. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av semi-strukturerade intervjuer, samt ostrukturerade och osystematiska observationer. Dessa utfördes pÄ tvÄ olika förskolor, en i norra Sverige och en i södra. VÄr studie genomsyras av de tre sociala lekreglerna, samförstÄnd, ömsesidighet och turtagande.

The purpose of this study was to create an environment that stimulates children?s communication via language in a preschool called ?The Flower?. The environment should encourage and challenge the children to interact and communicate more with each other. That in turn will further the children?s language acquisition.

Syftet med denna undersökning Àr att genom en litteraturstudie praktiskt sÀtta upp en pjÀs, frÄn manuskript till förestÀllning, samt utifrÄn repetitionerna studera amatörskÄdespelare genom den kvalitativa metoden observation. Urvalet av personer har varit tvÄ 16-Äriga pojkar som vuxit upp tillsammans. Kategorierna, i observationen, som har studerats Àr gester och samspel. Resultatet av litteraturstudien utmynnade i pjÀsen och förestÀllningen Nils Holgersson har rymt. Resultatet av observationerna visade att amatörskÄdespelare anvÀnder sig av tyst kunskap i form av gester och samspel.

The impact of classroom enviroment with respect to learning.

Syftet med denna studie har varit att fÄ och skapa förstÄelse för hur pedagoger beskriver och förstÄr konflikter mellan barn samt hur de arbetar för att förebygga destruktiva konflikter. Jag inleder studien med min teoretiska referensram som bestÄr av olika perspektiv pÄ konflikthantering: den undvikande synen, den naturliga synen, den vitaliserande, interaktiva synen, harmoni-eller konsensusperspektivet och konfliktperspektivet. Det sociokulturella perspektivet anvÀnds för att lÀrande sker via kommunikation och i socialt samspel med andra. Som metodval utgick jag frÄn en kvalitativ ansats dÀr Àven den kvalitativa intervjun var mitt metodval. Resultatet pekade pÄ att pedagogerna bejakar konstruktiva konflikter som positiva och lÀrorika, vilket Àr i enlighet med konfliktperspektivet, den naturliga synen och den vitaliserande, interaktiva synen.

Undersökningens syfte var att jÀmföra tvÄ förskolors utemiljöer och se hur barn och pedagoger samspelar dÀr. Vi ville se i vilken omfattning barnen har tillgÄng till material och vilket material och vilka platser de var intresserade av. UtifrÄn vÄrt syfte stÀllde vi oss frÄgorna: Hur ser förskolornas utemiljö ut? Vilket material finns tillgÀnglig för barnen? Vilka material och vilka platser visar barnen intresse för? Vad i leken blir föremÄl för pedagogernas samspel eller styrning? Skapar de olika utemiljöernas kontext olika förutsÀttningar för samspel och styrning? Forskning om barns utemiljöer som vi tagit del av Àr gjord av Grahn och MÄrtensson (1993, 1997, 2004). VÄr undersökning byggde pÄ ostrukturerade observationer och fotografering av lek och samspel pÄ de tvÄ förskolornas gÄrdar.

The purpose of the study is to observe how the participants of the study interacted musically through verbal, non-verbal and musically resonant expressions. Verbal communication was expressed in discussion of the music's tempo and to clarify for ensemble participants from where they we?re going to play and sing. Non-verbal communication could be used to gesticulate an instrument or a melody. For example, the movement of a hand could symbolize notes on a musical stave to indicate the notes placements.

Provision anvÀnds i försÀljningsintensiva företag för att öka medarbetares prestationer till ökad försÀljning. Provision Àr ett starkt styrmedel och kan skapa negativa effekter i form av dysfunktionella beteenden och kortsiktiga beteende hos medarbetare. DÄ provision inte agerar enskilt utan samspelar med den övriga styrmixen Àr det viktigt att förstÄ hur provision kan samspela med övriga komponenter i en styrmix. Syftet med studien Àr att skapa ökad kunskap om styrmixens utformning i försÀljningsintensiva företag som anvÀnder provisionsstyrning samt analysera samspelet mellan provisionsstyrning och den övriga styrmixen. En kvalitativ metod anvÀndes vid genomförandet av studien.