The use of digital technology in preschool has been a question aboutif it will be used. By the new curriculum for preschool, it now is a question about how it will be used. My experience shows that many pedagogues are still afraid that the children will miss the interaction whit other children when they are using digital technology.The aim of the study is to see if it is social for the children to use digital technology in preschool.This study is made by inquiry, qualitative interviews and observations.My result shows that children are social active with each other while using digital technology. Turn taking and time determines who will play and what the conditions are. The thesis concludes that children perform social interaction when using digital technology.

Syftet med detta examensarbete Àr att titta pÄ hur lÀrare motiverar och inkluderar sina elever i matematikundervisningen. Vi tittar vidare pÄ elevernas syn pÄ undervisningen och vilka faktorer som gör dem motiverade i Àmnet matematik. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ undersökning med semistrukturerad intervjumetod dÀr bÄde lÀrare och elever intervjuats. Studien visar att elevers motivation ofta styrs av elevers förkunskaper samt av lÀraren och lÀrarens förhÄllningssÀtt och undervisningsmetoder..

Syftet med examensarbetet Àr att genom intervjuer undersöka vilka erfarenheter elever har kring elevinflytande i gruppsammansÀttning. Detta genom att ta reda pÄ hur eleverna tÀnker kring lÀrarsammansatta grupper respektive elevsammansatta grupper. Vidare Àr syftet att undersöka hur eleverna uppfattar lÀrarnas intention kring att sÀtta samman grupper. Urvalet i min undersökning Àr tvÄ skolor dÀr jag intervjuade elever i skolÄr 3 och skolÄr 9, detta för att se pÄ likheter och skillnader i deras erfarenheter kring Àmnet. UtifrÄn lÀroplanens intentioner kring samspel undersöker jag elevernas erfarenheter kring att kÀnna trygghet i en grupp.

Denna uppsats behandlar hur elever i Är 3 uppfattar begreppet mobbning. Vi har med hjÀlp av boksamtal som metod intervjuat 42 elever i tvÄ klasser i en skola norr om Stockholm. Boksamtalen genomfördes parallellt i de bÄda klasserna i totalt 8 grupper om 4-6 elever.FrÄgestÀllningarna var; Hur uppfattar elever i Är 3 begreppet mobbning?, Hur tycker elever i Är 3 att man skall göra om en kamrat Àr mobbad?, Vad anser elever i Är 3 om vuxnas engagemang pÄ skolan nÀr det gÀller utanförskap? Vi fann att boksamtal som intervjumetod fungerade mycket bra och att eleverna genom att utgÄ frÄn en fiktiv situation lÀttare kunde uttrycka hur de uppfattade begreppet mobbning. Under boksamtalen berÀttade eleverna om en situation av kamratförtryck i klasserna dÀr en elev tycktes förtrycka eleverna i de bÄda parallellklasserna.

SyfteSyftet Àr att studera elevers uppfattningar om lÀsning och lÀsundervisningens betydelse i skolan. ? Vilka faktorer i hem och skola pÄverkar, enligt eleverna, deras lÀsutveckling?? Hur ser eleverna pÄ sig sjÀlva som lÀsare?? Hur förstÄr eleverna vikten av att kunna lÀsa?TeoriStudien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande, som innebÀr en helhetssyn pÄ mÀnniskan. Inom detta perspektiv studeras mÀnniskans lÀrande, utveckling och identitet i samspel, vilket sker hela livet. Man fokuserar pÄ samspelet och talar om situerat lÀrande, dvs.

I lÀroplanens inledande del lyfts betydelsen av att elever aktivt fÄr delta i planering och utvÀrdering av undervisningen och utveckla sin förmÄga utöva inflytande och ta ansvar i skolan. Tidigare forskning visar att skolan inte lyckats i detta uppdrag. Studien Àr en del av en aktion vars utvecklingsfokus varit att öka elevers delaktighet i projektarbetsformen. Studien vill belysa elevdelaktighet ur elevernas perspektiv, vilken betydelse och vilket vÀrde delaktighet har för eleverna, samt hur de anser att den fungerar i praktiken. ForskningsfrÄgan Àr: Hur beskriver elever delaktighet i skolan? Studiens syfte Àr att belysa elevdelaktighet ur elevernas perspektiv, för att förstÄ vilken betydelse och vilket vÀrde delaktighet har för eleverna, samt hur de anser att den fungerar i praktiken.Data har skapats genom elevers loggboksskrivande om delaktighet och uppföljande samtal med elever, som analyserats genom dimensioner av delaktighet; innehÄllsdimension, drivkrafts-dimension och samspelsdimension.Elevers beskrivningar av delaktighet Àr i lika mÄn beskrivningar av lÀrandet.

Sverige a?r idag ett ma?ngkulturellt samha?lle och antalet nyanla?nda elever o?kar a?rligen. Det har visat sig att mottagandet av nyanla?nda elever organiseras annorlunda inom och mellan kommunerna, vilket pa?verkar deras utbildning. Enligt skollagen (SFS 2010:800) har alla ra?tt till en likva?rdig utbildning oavsett vilken kommun man a?r bosatt i.

Syftet med vÄr studie var att ta reda pÄ hur elever med ADHD och Asperger syndrom inkluderas i undervisning och klassrumsmiljö. Studien har en utgÄngspunkt i en kvalitativ forskning som grundar sig i en intervjustudie. Resultatet visar pÄ att det finns bÄde likheter och skillnader mellan lÀrarnas tankar och arbetssÀtt med inkludering ochen skola för alla. De slutsatser som kan dras Àr att det finns alternativa lösningar för att fÄ en skola för alla, vilket inkluderar exkluderande ÄtgÀrder. En annan slutsats Àr att det finns likheter mellan ÄtgÀrderna för elever med ADHD och Asperger syndrom.

Syftet med uppsatsen Àr att ge en översikt över hur textilslöjdslÀrare bemöter det faktum att sÄ mÄnga elever behöver hjÀlp samtidigt under lektionerna. Jag har studerat frÄgan utifrÄn tre aspekter, nÀmligen  hur turordningen bildas, hur lÀrarna ger instruktioner och slutligen hur lÀrarens och elevens sociala samspel ser ut. För att samla mitt material har jag anvÀnt bÄde intervjuer och observationer. PÄ sÄ sÀtt fick jag bÄde en egen bild av hur lÀrarna gjorde samtidigt som jag fick höra deras tankar bakom deras val av handlingar. Att den undersökta frÄgan Àr ett problem i slöjdsalen bekrÀftas av samtliga lÀrare i studien. I mitt resultat kommer jag fram till att det finns variationer i lÀrarnas tillvÀgagÄngssÀtt pÄ alla de infallsvinklar jag valt att belysa i studien. Om man ser till turtagningen, kunde jag urskilja fyra olika mönster för hur den bildades.

Studiens syfte var att undersöka hur lÀrare lÀr elever att lÀsa. Vilka metoder de anvÀnder och om det finns skillnader mellan deras arbetssÀtt. Jag har anvÀnt mig utav kvalitativ forskningsmetod i min undersökning och utfört intervjuer av fem verksamma lÀrare och Àven tvÄ observationer i en Ärskurs 1. Skillnaderna visade sig inte vara sÄ stora och lÀrarna lÀgger tyndpunkten pÄ samma faktorer vid arbetssÀttet. Resultatet av detta arbete visade att det inte finns endast en rÀtt metod att anvÀnda nÀr man lÀr elever att lÀsa.

Enligt skolverkets statistik har gruppstorleken i förskolan ökat samtidigt som personaltÀtheten minskat.  Syftet med denna studie Àr att undersöka förskollÀrares syn pÄ hur gruppstorlek och personaltÀthet pÄverkar barns lÀrande och utveckling. I undersökningen intervjuades fyra förskollÀrare med olika lÄng erfarenhet av yrket. I Lpfö 98 stÄr det att personalens uppdrag Àr att tillgodose alla barns behov och lÀgga grunden för ett livslÄngt lÀrande, dÀr samspel, samtal och lek ska uppmuntras. Enligt den sociokulturella lÀrandeteorin lÀr barn i samspel, kommunikation och lek med varandra.

I den hÀr uppsatsen undersöker vi sex pedagogers tankar och erfarenheter kring undervisning av flersprÄkiga elever i Ärskurserna ett till sex. Vi fokuserar frÀmst kring hur de arbetar för att stÀrka elevernas sprÄk i NO-undervisningen. Pedagogerna arbetar i tvÄ större kommuner i södra Sverige med en varierande andel flersprÄkiga elever i sina klasser. I vÄr bakgrund skriver vi att det finns stora skillnader mellan meritvÀrdet hos elever med svensk bakgrund och hos elever med utlÀndsk bakgrund. Allra svÄrast Àr det för de elever som kom till Sverige efter skolÄldern, men Àven förÀldrarnas utbildningsnivÄ spelar stor roll för elevernas skolresultat.

Syftet med undersökningen Àr att se vilka kunskapssyner tvÄ aktuella lÀromedel förmedlar. Uppsatsen utgÄr frÄn en kvalitativ undersökning dÀr tvÄ olika lÀromedel i svenska för grundskolans senare Är granskats och jÀmförts. Undersökningen visar att bÄda lÀromedlen bygger pÄ en funktionalistisk sprÄksyn, dÀr sprÄk och innehÄll i sin praktiska anvÀndning utgör en helhet. LÀromedlen skildrar ocksÄ en kunskapssyn som bygger pÄ att kunskap ska byggas utifrÄn elevernas tankar och reflektioner i dialogiska samspel och i funktionella sammanhang. Elever mÄste utgÄ frÄn sin egen erfarenhetsvÀrld för att kunna tillgodogöra sig kunskapen och bÄda lÀromedlen betonar vikten av processen i skrivarbetet.

I denna avhandling har vi undersökt nio musiklÀrares syn pÄ den sociala relationen mellan dem och deras elever. Syftet var att ta reda pÄ huruvida den sociala relationen mellan lÀrare och elever pÄverkar elevernas musikaliska lÀrande, sett ur lÀrarens perspektiv. Det var Àven vÄr intention att ta reda pÄ om det förelÄg nÄgon skillnad i den sociala relationens pÄverkan pÄ elevens musikaliska lÀrande mellan instrumentalpedagog och elev kontra klassmusiklÀrare och elever. Som metod för insamlande av fakta i frÄgan anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer med instrumentalpedagoger och klassmusiklÀrare. Dessa intervjuer fick bekrÀfta den tidigare forskning och litteratur vi behandlat i bakgrunden.

Elever Àr olika och skolans styrdokument sÀger att de dÀrför ska bemötas utifrÄn sina specifika behov och förutsÀttningar. Vissa elever har svÄrare Àn andra att passa in i ett klassrum och leva upp till skolans krav pÄ ordning och reda. Vi har utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv valt att belysa hur elever upplever lÀrares tillrÀttavisningar i skolan. Vi har gjort en fallstudie dÀr vi anvÀnt oss av enkÀter och kvalitativa intervjuer för att belysa detta fenomen utifrÄn ett elevperspektiv. Vi har intervjuat fem elever, sÄvÀl med som utan koncentrationssvÄrigheter.