Arbetet syftar till att visa lÀrares och specialpedagogers syn pÄ sitt pedagogiska arbete med elever som har fÄtt diagnosen dyslexi. Undersökningen Àr utförd i utvalda skolor i grundskolans senare del i Kristianstad kommun och vi har gjort den ur bÄde ett lÀrarperspektiv och ur specialpedagogernas synvinkel. Detta för att fÄ en helhetsbild av hur skolan möter elever som har fÄtt en dyslexidiagnos. Resultatet visar pÄ en tydlig skillnad mellan skolorna gÀllande deras hjÀlpinsatser för sina dyslexielever. Undersökningen visar Àven pÄ skillnader mellan skolorna gÀllande syn pÄ diagnos, antal elever med dyslexidiagnos samt utbildningsnivÄ hos berörd personal.

 Den hÀr studien vill synliggöra elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter och deras situation pÄ yrkes­förberedande gymnasieprogram. Studien Àr baserad pÄ kvalitativa halvstruktu­rerade intervjuer med kvinnliga elever som studerar vid yrkesförberedande gymnasieprogram. Resultatet belyser det stöd och bemötande som eleverna upplever frÄn skola, familj och kamra­ter. Ett tydligt re­sultat i denna studie Àr brist pÄ information frÄn lÀrare till elever om tillgÀngliga kompenserande hjÀlpmedel. I slutsatsen presenteras förslag pÄ utvecklingsprojekt mellan be­rörda parter i skolan för att förbÀttra mÄluppfyllelsen för elever i behov av sÀrskilt stöd..

I denna uppsats har fem svenska cistercienskloster undersökts med avseende pĂ„ deras samspel med det omgivande samhĂ€llet. Undersökningens huvudsakliga kĂ€llor utgörs av bevarade medeltida brev frĂ„n 1100- och 1200-talen. Undersökningen har visat att de fem klostren interagerade med sina omgivningar pĂ„ flera sĂ€tt. Enligt breven skedde det frĂ€mst pĂ„ sĂ„ sĂ€tt att personer utanför klostrens murar genom sina testamenten donerat egendomar eller pengar till munkarna och nunnorna, ofta med önskan om att fĂ„ bli begravda dĂ€r. Även rikets kungar, lokala biskopar samt pĂ„var har varit i kontakt med  klosteranlĂ€ggningarna; givit dem beskydd, donerat egendomar, tillhandahĂ„llit information och givit förmaningar.

Klassrummet har ett alldeles eget samtalsklimat vilket pÄverkar hur samtal och diskussioner ter sig i just en klassrumsmiljö. Relationen mellan lÀrare och elever pÄverkar hur makt-, kon-troll- och dominansförhÄllandet Àr i klassrummet. En dialog Àr sÀllan helt symmetrisk utan oftast dominerar en deltagare och i relationen mellan elev och lÀrare Àr det lÀraren som har den dominerande rollen vilket medför att lÀraren hamnar i en maktposition eller en överord-nad roll gentemot eleven.Syftet med denna uppsats Àr att se hur en lÀrare sprÄkligt utövar makt och kontroll i klassrummet samt att se hur dominansen i det sprÄkliga samspelet ter sig dÀr. Undersökningen Àr gjord i en Komvuxklass vilket gör att det Àr relationen mellan en lÀrare och vuxenstuderan-de som har observerats. Undersökningen har genomförts genom observation under en dubbel-lektion, 2x 45 minuter.

Ett faktum Àr att miljö- och energimÀssigt stÄr vÀrlden i obalans vilket negativt kan pÄverka vÄra nya generationer, dÀrför behöver vi kapabla individer som ska kunna ta itu med problemet och hjÀlpa till att lösa det. Trots att sÀrbegÄvade elever utgör en viktig potential i vÄrt framtida samhÀlle, kÀnns det att dessa elever inte fÄr den stöd de behöver och har rÀtt till.Syftet med detta examensarbete Àr att utifrÄn styrdokument och forskning fÄ en bild om hur uppfattas sÀrbegÄvade elever i skolorna och hur dessa elever bemöts i skolan.Arbetet grundas pÄ en litteraturstudie som kompletterades med en kvalitativ studie dÀr tre personer i en skola intervjuades..

Abstract Titel: ?Det Àr roligt med matte, för dÄ fÄr vi jobba mycket? - En studie om lÀrares tillvÀgagÄngssÀtt i undervisningen. Författare Anna Johansson & Anneli Nilsson Johansson, A & Nilsson, A (2006). ?Det Àr roligt med matte, för dÄ fÄr vi jobba mycket? Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö högskola. Under vÄr lÀrarutbildning pÄ Malmö högskola har vi fÄtt uppleva olika typer av tillvÀgagÄngssÀtt för vÄr inlÀrning av kunskap. Det finns mÄnga olika pedagoger och forskare som var och en har sin uppfattning om hur undervisningen i skolan bör genomföras.

Syfte med studien var att undersöka elevers tankar och uppfattningar kring nyttan med att kunna lÀsa. För att fÄ svar pÄ följande frÄgestÀllningar; Vad Àr lÀsning, enligt elever, vilka uppfattningar har elever om att kunna lÀsa och nÀr upplever elever att de har anvÀndning för sin lÀskunskap.  Vi beslöt oss för att genomföra en enkÀtundersökning. Samtliga elever som ingick i vÄr kvalitativa studie gÄr i Ärskurs tre. Eleverna gick i tvÄ olika skolor i tvÄ skilda kommuner.Resultatet som framkom visar att eleverna inte har en klar uppfattning av varför det Àr bra att kunna lÀsa. De anser dock att lÀsning Àr ordförstÄelse, kunskap och ord.

Under dagen pÄ förskolan finns mÄnga stunder för lÀrande, det sker lÀrande i omsorgssituationer, i leken och i de planerade aktiviteterna. Syftet med denna studie Àr att studera om och hur pedagoger tar vara pÄ de lÀrtillfÀllen som finns i vardagen, fokus Àr att studera detta i tamburen. Vi har gjort en kvalitativ studie, samt anvÀnt oss av tidigare forskning och gjort en fÀltstudie som bestod av observationer med efterföljande intervjuer för att fÄ en ökad förstÄelse för hur pedagoger interagerar med barnen. Resultatet vi kom fram till Àr att det sker mycket lÀrande i tamburen, vid vissa tillfÀllen mer Àn vid andra. Pedagogerna vi studerade hade ett medvetet sÀtt att förhÄlla sig till lÀrtillfÀllena och tog vara pÄ dessa i de flesta fall.

I den hĂ€r uppsatsen vill jag tydliggöra svĂ„righeten med att lĂ€ra in Ă€mnen med avancerat sprĂ„k för elever som har svenska som andrasprĂ„k. Min metod har varit att intervjua elever och lĂ€rare pĂ„ Komvux omvĂ„rdnadsprogram. Mina informanter beskriver sin syn pĂ„ muntliga och skriftliga inslag i inlĂ€rningssituationen, samarbetet i klassen samt möjliga förbĂ€ttringar i undervisningen. LĂ€rare och elever Ă€r överens om att mer tid skulle behöva lĂ€ggas pĂ„ text- och ordförstĂ„else. Åsikterna skiljer sig nĂ„got mellan eleverna om det Ă€r positivt eller negativt att ha elever med svenska som förstasprĂ„k respektive andrasprĂ„k i samma grupp.

Bakgrund: SkolfrÄnvaro Àr ett komplext omrÄde och som kan betraktas som ett folkhÀlsoproblem dÄ det Àr en riskfaktor för framtida utanförskap. En ofullstÀndig skolgÄng försvÄrar ett aktivt deltagande i arbets- och samhÀllsliv vilket ökar risken för framtida ohÀlsa. Riskfaktorer för hög skolfrÄnvaro finns pÄ individ-, familj-, skol- och samhÀllsnivÄ. Dessa riskfaktorer interagerar med varandra och har en kumulativ effekt. Goda relationer inom och mellan dessa nivÄer beskrivs som skyddsfaktorer för hög skolfrÄnvaro.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hypotesen om att det fanns en skillnad mellan gruppen med skolfrÄnvaro och gruppen utan skolfrÄnvaro avseende familjestruktur, sociala relationer och delaktighet hos elever i VÀrmland.Metod: Metoden var en kvantitativ empirisk studie av elevdata i ElevhÀlsodatabasen ELSA.

Syftet var att undersöka hur elever tÀnker och beskriver fysikaliska fenomen som kan beskrivas med hjÀlp av Newtons lagar. En frÄgeenkÀt med flervals svarsalternativ anvÀndes som undersökningsmetod. Urvalsgruppen bestod av 60 elever pÄ gymnasiet, 38 Fysik A-elever och 22 Fysik B-elever. Analysen har gjorts ur ett heuristiskt perspektiv. Resultatet visar pÄ tendenser att elever beskriver krafter och rörelser med egenskapade modeller som till viss del har kopplingar med Newtons lagar.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka vilken instÀllning elever i mellanstadiet har till lÀxor i Àmnena svenska och matematik och hur lÀrare i Är 3, 4 och 5 anvÀnder sig av lÀxor i Àmnena svenska och matematik. Syftet har Àven varit att undersöka hur mycket tid elever lÀgger pÄ sina lÀxor. Arbetet baseras pÄ enkÀtundersökningar och intervjuer med lÀrare och elever. Resultatet visar att merparten av eleverna arbetar med lÀxor mellan 15 och 30 minuter i respektive Àmne och att flertalet av dem behöver stöd frÄn nÄgon vuxen med lÀxorna. BÄde elever och lÀrare Àr överens om att det finns ett syfte med lÀxor, dock överensstÀmmer inte det syfte som eleverna tror att lÀxorna har helt med det syfte lÀrarna anger att de har..

Abstrakt Dadi-Bouhoum, Nadia & Peyron, Carolina (2007). Kompensatoriska stödÄtgÀrder med avseende pÄ inlÀrningsstilar, minnestrÀning och studieteknik ?NÀstan allt man gör Àr ju studieteknik? Compensatory support focused on learningstyles, memory-practise and study-techniques.?Almost everything we do is study-techniques? Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola Syftet med följande studie Àr att undersöka vilka kompensatoriska hjÀlpmedel som specialpedagoger arbetar med i grundskolan i Ärskurserna F-9. De kompensatoriska stödÄtgÀrder vi vill undersöka Àr de som Àr inriktade pÄ inlÀrningsstil, minnestrÀning och studieteknik. Vi vill med detta examens arbete belysa och beskriva en del av alla de hjÀlpmedel och metoder som finns för att underlÀtta skoltiden för elever i svÄrigheter av olika slag. Vi har genom en kvalitativ forskningsintervju byggt upp ett samspel mellan tvÄ personer, respondenten och intervjuaren. Studiens resultat visar att mÄnga specialpedagoger Àr vÀldigt kreativa och engagerade i arbetet med att förbÀttra elevernas studieteknik och minne.

DÄ antagonismen mellan öst och vÀst forstÀtter att eskalera i vÄrt postindustriella samhÀlle Àr det viktigt att ta reda pÄ de bidragande faktorer som leder till en fortsatt motsÀttning. Det Àr min uppfattning att Hollywood Àr en bidragande faktor till denna antagonism. Det Àr Àven min Äsikt att Hollywood blir pÄverkade av USA:s Mellanösternpolitik i utformandet av de filmer dÀr mÀnniskor frÄn Mellanöstern och islam portrÀtteras. Syftet med studien Àr att utifrÄn teorier sÄsom orientalism, stereotypering, representation och common-sense antaganden analysera nio utvalda Hollywoodfilmer. Tre frÄn 1960-talet, tre frÄn 1990-talet och tre frÄn 2000-talet för att klarlÀgga hur mÀnniskor frÄn Mellanöstern framstÀlls och hur islam representeras. Syftet Àr Àven att med hjÀlp av Faircloughs kritiska diskursanalys belysa hur samhÀllet pÄverkar Hollywoods produktioner och hur dessa i sin tur pÄverkar samhÀllet. Mot bakgrund av detta Àr Faircloughs trestegsmodell lÀmplig för att tydligöra det dialektiska samspel som existerar mellan samhÀlle och produktionen av film. UtifrÄn de teorier och metod som har presenterats har jag funnit att de nio utvalda filmerna framstÀller mÀnniskor frÄn Mellanöstern och islam pÄ ett negativt sÀtt.

I denna undersökning stÄr pedagogers förhÄllningssÀtt till barns lek pÄ förskolans utegÄrd i centrum. Vi menar att detta Àr ett angelÀget omrÄde eftersom leken anses viktig för barnens lÀrande och utveckling. Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagogerna samspelar, agerar och förhÄller sig till barnen och barnens lek pÄ utegÄrden. Genom att undersöka pedagogernas förhÄllningssÀtt kan deras sÀtt att möjliggöra barnens lek synliggöras. Det empiriska materialet har producerats pÄ tvÄ olika förskolor och metoden som anvÀnts har varit videoinspelning.