Det Àr en parallellundersökning för att se hur lÀrare och elever uppfattar lÀs- och skrivsvÄrigheter och vad det finns för hjÀlpinsatser pÄ skolorna samt vilka rÀttigheter elever har och vilka skyldigheter skolorna har gentemot dessa elever..

Syftet med vĂ„r undersökning Ă€r att studera hur elever och pedagoger pĂ„ en högstadieskola upplever mobbningsförekomst samt skolans praktiska bekĂ€mpning av den. Undersökningsgruppen bestod av tretton elever samt tre elever som var ?spanare?. Tre lĂ€rare intervjuades varav tvĂ„ stycken var aktiva i mobbningsteamet. Även rektorn intervjuades samt tvĂ„ fritidsledare och en kurator.

Det framkommer i bakgrunden att Ärligen drabbas cirka 30 000 mÀnniskor av stroke och en tredjedel av dessa fÄr afasi. Kommunikativt samspel Àr basen för ömsesidig förstÄelse inom vÄrden och det Àr detta samspel afasidrabbade har svÄrt att fÄ ta del av. Syftet med studien var att beskriva hur patienter med afasi upplever sin situation i vÄrden. Metoden som anvÀndes var en kvalitativ litteraturstudie och baserades pÄ skönlitterÀra böcker författade av personer som har överlevt stroke och drabbats av afasi. Analysen genomfördes enligt Graneheim och Lundmans tolkning av innehÄllsanalys.

Det huvudsakliga syftet med detta arbete har varit att jÀmföra svenska och amerikanska elever och deras attityd till idrott, hÀlsa samt Àmnet idrott och hÀlsa. Jag har valt att fokusera mig pÄ elever i nionde klass. För att uppnÄ mitt syfte har jag forskat kring ungdomars hÀlsovanor, idrottsvanor samt om skolÀmnet idrott och hÀlsa. Jag har gjort en kvantitativ studie dÀr jag har genomfört en enkÀtstudie. De som har fyllt i enkÀten Àr elever i nionde Ärsklass i bÄde Sverige och Amerika.

Syfte: PÄ dagens arbetsplatser finns det ofta en mÀngd olika yrkestitlar representerade med yrkesutbildningar pÄ skilda nivÄer. Syftet med studien Àr att undersöka hur barnskötare och förskollÀrare ser pÄ yrkesrollerna och dess samspel. Syftet Àr att synliggöra hur det ser ut i en verksamhet, dÀr arbetsgrupper innehÄller olika yrkeskategorier. Vilka Àr likheterna och skillnaderna mellan de olika yrkeskategorierna gÀllande status, ledarskap, ansvar och uppgifter? Metod: Studien Àr kvalitativ.

Syftet har varit att undersöka hur elever uppfattar och hanterar grÀnsvÀrden. Detta har jag gjort genom att först studera litteratur inom omrÄdet och sedan genomföra intervjuer med elever frÄn olika matematik E klasser. Tio elever intervjuades utifrÄn fem stycken problem med nÄgon anknytning till grÀnsvÀrden. Undersökningen visar att eleverna har dÄlig förstÄelse för grÀnsvÀrden. De slutsatser som jag kan dra utifrÄn min undersökning Àr att elever saknar förstÄelse för vissa grundlÀggande begrepp som kontinuitet och gÄr emot..

Den hÀr undersökningen syftar till att se hur olika undervisningsmetoder i matematik anvÀnds i dagens gymnasieskola och hur de uppfattas av lÀrare och elever. Finns det nÄgra skillnader/likheter i Äsikter angÄende matematikundervisningen mellan lÀrare, elever frÄn studieförberedande och elever frÄn yrkesförberedande program? Denna frÄgestÀllning Àr mycket aktuell eftersom det förs en stÀndig debatt om behovet av förÀndrade undervisningsformer i matematik för att elevers intresse i Àmnet skall öka. Min studie visar att de sÄ kallade ?traditionella? undervisningsformerna i matematik som t.ex.

Syftet med uppsats Àr att studera hur fritidslÀrare förhÄller sig till elever i behov av sÀrskilt stöd pÄ fritidshemmet. Med utgÄngspunkt i syftet har vi presenterat en forskningsbakgrund dÀr vi lyfter elever i behov av sÀrskilt stöd och hur de behandlats av samhÀllet sedan 1842. Men vi redogör Àven för fritidshemmets framvÀxt och dess betydelsefulla uppdrag för elevers utveckling och lÀrande. Detta för att skapa en grund för den kvalitativa studie som senare genomförts med hjÀlp av intervjuer och ljudinspelning.Resultatet visar att fyra av vÄra fem respondenter upplever att informationen mellan skolan och fritidshemmet Àr knapphÀndig gÀllande elever i behov av sÀrskilt stöd. I vÄrt resultat blir det ocksÄ synligt att alla vÄra respondenter vill göra sitt bÀsta för att kunna bemöta sina elever pÄ bÀsta sÀtt.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka uppfattningar och erfarenheter lÀrare har av tystaelever, vilka tankar de har kring hur dessa kan stödjas och hjÀlpas och hur de faktiskt arbetar meddetta. Med en tyst elev menas de som sÀllan, eller inte alls, deltar i den muntliga delen avundervisningen i klassen. Fyra lÀrare intervjuades och observerades i sina klassrum. Resultatetvisar att lÀrare menar att tysta elever Àr de som sÀllan eller aldrig vill tala i klassrummet, som interÀcker upp handen eller vill lÀsa högt. LÀrarna kategoriserar ocksÄ gruppen tysta elever och angerolika elever som tysta.

Gruppundervisning för piano Àr en ovanlig företeelse och Àr dÀrför intressant att undersöka. Traditionellt har pianoundervisning, pÄ grund av olika faktorer, skett individuellt.Undersökningen bestÄr av kvalitativa intervjuer med fem instrumentallÀrare, fyra i piano och en i gitarr, och nio pianoelever. Förutom intervjuer har tre ostrukturerade, naturalistiska observationer genomförts i tre grupplektioner för piano. Pianoelever frÄn respektive lektion har intervjuats.Gitarrundervisning har en lÀngre tradition av undervisning i grupp och det var dÀrför givande att undersöka om det finns likheter mellan gruppundervisning för de olika instrumenten.I undersökningen framkommer att det finns mÄnga fördelar och fÄ nackdelar med gruppundervisning. Fördelar med gruppundervisning Àr att det av pianoeleverna uppfattas som roligare och mer socialt Àn enskild.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare i grundskolans tidiga Är hanterar talÀngsliga elever och hur de övar upp dessa elevers kommunikativa förmÄga.Det empiriska arbetet bestÄr av fem klassrumsobservationer samt fem.

Sammanfattning Studiens syfte var att undersöka hur pedagoger resonerar kring sitt arbete med tvÄsprÄkiga barns sprÄkutveckling i svenska och i modersmÄlet samt hur de ser pÄ miljöns betydelse för dessa barns sprÄkutveckling. För att fÄ en djupare förstÄelse för pedagogernas resonemang valde jag att anvÀnda mig av en kvalitativ metod. Tre intervjuer med förskollÀrare som arbetar i tre olika förskolor som ligger i olika geografiska omrÄden i Malmö genomfördes. Jag har Àven genomfört observationer pÄ samma förskolor vid tre olika tillfÀllen. Undersökningens frÄgestÀllningar var: Hur arbetar pedagogerna för att frÀmja tvÄsprÄkiga barns lÀrande? GÄr det att iaktta variation nÀr det gÀller antalet tvÄsprÄkiga barn avseende förskolans arbetssÀtt? Hur resonerar pedagogerna kring miljöns betydelse för tvÄsprÄkiga barns sprÄkutveckling i svenska och modersmÄlet? Undersökningens utgÄngspunkten har varit sociokulturella teorier.

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att försöka skapa en bild av hur interaktioner elever emellan Àr med och pÄverkar elevernas kunskaper samt deras förstÄelse. Redan hÀr kan det vara bra att poÀngtera att dÄ vi i vÄr studie talar om kommunikation, interaktion, kunskap samt förstÄelse sker det inom ramen för Àmnet matematik. Arbetet syftar vidare till att försöka fÄ syn pÄ om gruppsammansÀttningen vid elevinteraktioner har nÄgon betydelse. Studien som detta arbete Àr baserat pÄ Àr av kvalitativ karaktÀr och metoden Àr en fallstudie. I denna fallstudie har bÄde observationer och intervjuer ingÄtt som tillvÀgagÄngssÀtt.

BAKGRUND: Forskningen i vÄr bakgrund tar upp vikten av att alla barn kÀnner sig som en del av gruppgemenskapen, och ocksÄ hur angelÀget det Àr för varje barn att ha en vÀn att samspela med. I bakgrunden belyser forskningen Àven hur grundlÀggande pedagogens roll i arbetet mot utanförskap Àr.SYFTE: Vi vill med vÄrt syfte undersöka hur pedagoger agerar nÀr ett eller flera barn Àr utanför i barngruppen. För att fÄ en bredare bild av hur utanförskap i förskolan kan se ut, och hur pedagoger anser att utanförskap pÄverkar utsatta barn, har vi Àven valt att undersöka dessa tvÄ omrÄden.METOD: Studien har gjorts utifrÄn tvÄ redskap: intervjuer med sex pedagoger och observationer dÀr pedagogers agerande har studerats. Vi har Àven observerat tvÄ barngrupper för att fÄ en helhetsbild av hur utanförskap i förskolan kan se ut. Studien har genomförts kvalitativt med utgÄngspunkt i Vygotskijs och SÀljös teori om barns utveckling i samspel med andra individer.RESULTAT: Barn som pÄ nÄgot sÀtt Àr annorlunda gentemot de andra barnen i barngrupperna tenderar att lÀttare hamna utanför.

Uppsatsen handlar om hur lÀrare bemöter och hjÀlper elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Undersökningen utgÄr frÄn tvÄ lÀrare och deras klasser, dÀr observationer och intervjuer har genomförts med lÀrarna. Syftet var att undersöka hur lÀrarna bemöter och hjÀlper elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter i jÀmförelse med de övriga eleverna. Resultatet visade att elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter fick mer hjÀlp och mer individanpassat arbetsmaterial Àn de övriga eleverna. DÀremot fick de lÀs- och skrivsvaga eleverna inte sÄ mycket beröm och uppmuntran av lÀrarna.