Syftet med studien Àr att belysa och problematisera idrottslÀrares syn pÄ inkludering och bedömning av elever med funktionsnedsÀttning. Studien grundar sig pÄ det sociokulturella perspektivet samt det interaktionistiska perspektivet. Dessa teoretiska ramar innebÀr att samspel och interaktion Àr ett fundament i individens kognitiva utveckling. Kommunikation Àr verktyget för att utveckla sitt eget och andras lÀrande. Studiens resultat analyseras Àven med utgÄngspunkt ur ett kategoriskt och relationellt perspektiv.

Syfte: Syftet med studien Àr att kartlÀgga interaktionen mellan elever med autismspektrumtillstÄnd (AST) utan utvecklingsstörning och elever utan AST i skolan. Ett annat syfte Àr att utreda den pedagogiska planeringen med avseende pÄ samspelet mellan eleverna. Detta Àr intressant med anledning av den nya skollagen som kom 2011 dÄ elever med autism utan utvecklingsstörning skulle ha sin skolgÄng i grundskolan. Tidigare rÀckte diagnosen autism för att eleverna skulle placeras i grundsÀrskolan.Teori: Studien grundar sig pÄ symbolisk interaktionism. Denna teori grundar sig pÄ att det Àr gruppen som utgör grunden för mÀnniskors handlande.

Arbetet syftar till att belysa hur man som pedagog kan skapa socialt stimulerande miljöer för ett-, tvÄ- och treÄringar i förskolan. Genom att studera smÄ barn och den fysiska miljö de befinner sig i pÄ förskolan har vi undersökt vad som pÄverkar om samspel uppstÄr eller uteblir. Den frÀmsta frÄgestÀllningen har varit ?pÄ vilket sÀtt Àr förskolan en socialt stimulerande miljö för barn i Äldern ett till tre?. Tre förskole-avdelningar har deltagit i undersökningen.

BAKGRUND:I vÄr undersökning belyser vi vikten av sprÄkets betydelse för samspelet. Vi har lÀst vadlitteratur och forskning skriver om samspelet mellan barnen och mellan barn och pedagoger.Med sprÄket menar vi i detta fall kroppssprÄk och det verbala sprÄket. Vi har sett hur barnuttrycker empati med hjÀlp av kommunikation samt hur pedagoger agerar nÀr barnenuttrycker sina kÀnslor.SYFTE:Syftet Àr att undersöka hur barnets sociala kompetens och inlevelseförmÄga sker i samspelmed varandra och pedagoger.METOD:Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod med observationer som redskap dÀr löpande protokollhar anvÀnts. Vi har observerat relationer i barngrupper mellan barn ? barn och barn - vuxnadÀr Äldern pÄ barnen har varit frÄn ett till sex Är.

Studien unders?ker ett begr?nsat antal l?rares f?rv?ntningar p? specialpedagogen n?r de upplever en frustration i m?tet med elever. Studien har inspirerats av en fenomenografisk ansats. Studien genomf?rdes i form av en kvalitativ intervjustudie med nio semistrukturerade intervjuer, som transkriberats i sin helhet f?r att sedan analyseras och kategoriseras.

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att visa pÄ hur man med leken kan hjÀlpa barn att utveckla samspelet. Uppsatsen utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar:Vad har leken för betydelse för samspelet?PÄ vilka sÀtt kan man arbeta med leken för att utveckla samspelet?Metoden som anvÀndes var kvalitativ enkÀt. Fem personer som arbetar i förskolan fick besvara enkÀten skriftligt. Resultaten visar att informanterna anser att lekens roll Àr viktigt för barns samspel.

Syftet med studien Àr att ur ett Vygotskijperspektiv skildra förskollÀrares syn pÄ barns samspel och samlÀrande samt vilken syn de har pÄ sin egen roll i detta sammanhang. Studien utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: Vilka uppfattningar har förskollÀrare om samspel och samlÀrande hos förskolebarn? Hur ser förskollÀrare pÄ den pedagogiska miljöns betydelse för att frÀmja samlÀrande och samspel? Hur beskriver de sin egen roll i barns samarbete och samlÀrande? I studien intervjuas fem verksamma förskollÀrare pÄ tre olika förskolor. Det visar sig att nÀstan alla kÀnner till Vygotskij och delar av hans teorier och en förskollÀrare har Àven honom som förebild. Resultatet visar att de pÄ mÄnga sÀtt arbetar efter hans teorier men att ibland saknas en medvetenheten om det.

I det svenska samhÀllet finns det mÄnga döva och hörande barn som Àr integrerade i förskolor. Det handlar om hur döva kan bli delaktiga fullt ut i integration med hörande barn. Döva Àr beroende av sitt sprÄk, teckensprÄk för att göra sig förstÄdda. I denna uppsats studeras hur förskolepedagoger och förÀldrar förhÄller sig till döva och hörande pojkars och flickors kommunikation, samspel och inkludering i förskolans verksamhet sett ur ett intersektionellt perspektiv. Begreppet intersektionellt handlar det om att visa hur makt och ojÀmlikhet kan uppstÄ och samverka nÀr det gÀller mÀnniskors synssÀtt om könstillhörighet, klasstillhörighet med flera genom att tÀnka ?vi? och ?dem? i sociala koder.

Syftet med studien var att analysera la?rares synsa?tt pa? AD/HD. Studien bygger pa? sju intervjuer med la?rare som arbetar i grundskolan. De teoretiska utga?ngspunkterna fo?r denna studie var tre specialpedagogiska perspektiv - traditionellt, alternativt samt ett tredje perspektiv.Studien visar att la?rarna a?r positiva till att diagnosen sta?lls da? de menar att diagnosen a?r nyckeln till att fa? extra resurser inom skolan.

Den fysiska aktiviteten i vÀstvÀrlden har minskat under de senaste decennierna. Vi tillbringar mer tid inomhus framför TV, dator eller nÄgot annat medialt redskap. En av de frÀmsta anledningarna till att vi blivit mer fysiskt inaktiva pÄ senare tid tros vara att forskningen hela tiden gÄr framÄt, dÀr vi uppfinner hjÀlpmedel som gör att vi rör pÄ oss sÄ lite som möjligt. Forskning visar att det finns indirekta bevis pÄ att fysisk aktivitet Àr en positiv hÀlsofaktor som minskar risken för sjukdomar. Fysisk aktivitet har visat sig ha ett samband med högre nivÄer av personligt vÀlbefinnande, sÄ som bÀttre humör, mer tillfredstÀllelse med livet och högre livskvalitet.

Syftet med min undersökning Àr att beskriva samspelssituationer hos en ettÄring i en 1-5 Ärs grupp i förskolan ur barnets perspektiv och koppla dessa till anknytningsteori och Sterns teori om sjÀlvutveckling. Undersökningen har genomförts som en fallstudie dÀr datainsamlingen skett genom observationer som sedan analyserats utifrÄn de aktuella teorierna. Resultatet visar att ettÄringen initierar samspelssignaler som stÀmmer vÀl överens med teorin. Av observationerna som gjorts kan man exempelvis dra slutsatsen att barnet behöver mer sprÄklig stimulans och mer lÀrande samspel. Man kan ocksÄ se vilka funktioner i den omgivande miljön som Àr viktiga. Kunskapen har specialpedagogisk betydelse vid kartlÀggning av barn med problematisk utveckling eller funktionsnedsÀttning samt anpassningen av miljö och arbetssÀtt för dessa. Nyckelord: anknytning, ett Är, samspel, sjÀlvutveckling, Stern Handledare: Lena Lang Anna Lena Sundberg Carlsson Examinator: Elsa Foisack.

Bakgrunden till den hÀr studien har grundats i ett allmÀngiltigt intresse kring det samspel som uppstÄr i klassrummet. Vi har funderat över det maktförhÄllande som uppkommer dÄ lÀrare och elev interagerar med varandra och hur det kan komma att pÄverka elevers progression inom skolan, bÄde för det kunskapsmÀssiga och emotionella utvecklandet. Syftet har varit att se vilka förutsÀttningar lÀrare skapar i samspelet med elever i klassrummet utifrÄn tre olika perspektiv: demokrati, normer och flerstÀmmighet. Fokus har lagts pÄ lÀraren och hur man i sin lÀrarroll kan agera i olika situationer. Arbetet bygger pÄ kvalitativa studier med utgÄngspunkt i direkt observation genomförda i tvÄ klassrum fördelat pÄ tvÄ olika skolor och fokusgrupper genomförda pÄ tvÄ olika skolor med tre lÀrare i varje grupp.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur vuxna elever med olika studiegÄng kommunicerar med varandra för att uppnÄ begreppsförstÄelse. Undersökningen tar ocksÄ upp om sÀttet för kommunikation skiljer sig Ät mellan elevgrupper. Tre grupper av komvuxelever spelades in pÄ band under en kemilaboration. Dialogen analyserades sedan. Undersökningen tyder pÄ att reguljÀra elever har ett tydligare kommunikationsmönster Àn distanselever.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka andra lÀrares uppfattningar om den undervisning de bedriver i arbetet med elever som har autism och utvecklingsstörning i grundsÀrskola.Undersökningen Àr baserad pÄ halvstrukturerade intervjuer med lÀrarna dÀr intervjusvaren Àrtematiserade utifrÄn studiens frÄgestÀllningar.Resultatet visar att lÀrarna upplever att deras uppdrag, att undervisa elever som har autism och utvecklingsstörning, Àr komplext.  LÀrarna relaterar till lÀroplanen nÀr de resonerar kring uppdraget men samtidigt lyfter de fram olika aspekter av kunskap som ska vara i fokus i undervisningen. Samtliga lÀrare lyfter betydelsen av att arbeta för elevernas delaktighet och sjÀlvstÀndighet, dock inom givna ramar. LÀrarna belyser olika aspekter i undervisningen, bland annat kring miljöanpassningar dÀr de lyfter fram struktur och rutiner som en anpassning. Kring kommunikation synliggör lÀrarna utmaningar i att tolka elevernas kommunikation och val av kommunikationsstöd. Dilemman som lÀrarna lyfter fram Àr att det finns en risk att de assisterar elever i situationer som de kan klara sjÀlva och att tolka elevernas kunskaper i olika kontexter.

Föreliggande examensarbete handlar om den fysiska innemiljön och elevers lÀrande. Intresset för om eller hur den fysiska innemiljön pÄverkar elever i deras lÀrande, och hur elever sjÀlva uppfattar denna frÄga har legat författarna varmt om hjÀrtat under hela deras lÀrarutbildning. Syftet med detta examensarbete Àr dÀrför att skapa en förstÄelse för hur en utvald grupp elever i Ärskurs sju och nio ser pÄ skolans fysiska innemiljö i relation till sitt lÀrande.Mot bakgrund till en genomförd enkÀtundersökning riktad till utvalda elever, visade resultatet att eleverna hade mÄnga synpunkter pÄ det som pÄverkade dem negativt i deras lÀrande, t.ex. ventilation, belysning och smutsiga och stökiga klassrum med obekvÀma stolar. Eleverna nÀmnde Àven positiva faktorer som pÄverkar dem i sitt lÀrande, sÄsom ordning, avskildhet och samspel.