Syftet med studien Àr att undersöka hur elever i Äk 5 uppfattar det egna arbetet i skolan. Syftet inbegriper ocksÄ hur samma elever upplever deltagande och inflytande i det sjÀlvstÀndiga arbetet. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod dÀr vi intervjuat 10 elever pÄ tvÄ olika skolor. I vÄr studie har vi funnit att individualisering Àr nÄgot som prÀglar dagens undervisning i skolan i mer eller mindre utstrÀckning. Detta symboliseras ofta av ett arbetssÀtt vid benÀmningen eget arbete dÀr eleven fÄr arbeta sjÀlvstÀndigt.

Barnkonventionen fastst?ller barns r?tt till social trygghet (UNICEF Sverige, 2018). Mot bakgrund av denna r?ttighet har ett behov identifierats av kunskap kring hur f?rskoll?rare kan st?tta barns sociala relationer och f?rhindra socialt utanf?rskap i barngruppen. Syftet med studien ?r att unders?ka det f?rskolepedagogiska forskningsf?ltet f?r att synligg?ra hur f?rskoll?rare kan hantera och st?tta barns sociala relationer i f?rh?llande till hur barn konstruerar makt i sina kamratkulturer.

Denna studie syftar till att underso?ka sex fo?rskolla?rares syn pa? arbetet med barn med spra?ksto?rningar och spra?ksva?righeter. Jag valde att intervjua fo?rskolla?rare fra?n tva? olika verksamheter: traditionella fo?rskolor samt spra?kfo?rskolor. Det som intresserade mig a?r vilka arbetssa?tt och hja?lpmedel som erbjuds fo?r barn med spra?ksva?righeter i de olika verksamheterna.

Syftet med studien var att söka ökad kunskap och förstÄelse för vad som sker i samspel mellan hÀst och mÀnniska. Syftet var ocksÄ att belysa hur detta samspel kan ha en inverkan pÄ psykosocial ohÀlsa genom att intervjua flickor med egen erfarenhet av fenomenet. För att uppfylla syftet stÀlldes följande frÄgor: Vad innebÀr samspel med en hÀst? Hur erfar flickorna samspelet mellan sig och hÀsten? Vilken betydelse upplever flickorna att samspelet haft/har för deras psykosociala ohÀlsa? Studien genomfördes med hjÀlp av kvalitativa djupintervjuer med flickor utifrÄn en temainriktad intervjuguide. Resultatet analyserades med hjÀlp av tre olika teorier inom psykodynamiskt perspektiv - objektrelationsteorin, anknytningsteorin och sjÀlvpsykologin ? samt med hjÀlp av systemteoretiskt perspektiv.

UtifrÄn OECDs analys av PISA (2012) Àr svenska elever bÀst i Norden pÄ att skolka.Syftet med min studie Àr att belysa hur elever och förÀldrar i en Ärskurs 6 upplever skolans arbete med att frÀmja skolnÀrvaro och identifiera faktorer som kan frÀmja skolors arbete med elevers nÀrvaro. Mina frÄgestÀllningar Àr följande.Hur upplever förÀldrar och elever skolans rutiner vid ogiltig frÄnvaro?Hur anser förÀldrar och elever att rutinerna fungerar?Vad motiverar eleverna att gÄ till skolan?Vad tror eleverna Àr orsaker till skolk?Vad anser eleverna att skolan kan göra för att öka skolnÀrvaron?För att fÄ svar pÄ frÄgorna valde jag att intervjua 5 elever i Ärskurs 6 och förÀldrarna fick besvara en enkÀt.Resultatet av intervjuerna visade att eleverna tyckte att lektionernas innehÄll och utformning bidrog till huruvida det var roligt att gÄ till skolan eller inte. Eleverna kÀnde till skolans rutiner vid ogiltig frÄnvaro och sen ankomst. Skolan kontaktade elevernas förÀldrar samma dag om eleverna var frÄnvarande utan giltiga skÀl och den sena ankomsten rapporterades in i skolans plattform.

Med bakgrund av att elevers resultat i matematik har sjunkit sedan 1990-talet och att vianser att Àmnet Àr svÄrt att undervisa om, har vi stÀllt oss frÄgan hur vi ska undervisa imatematik för att alla elever ska kunna fÄ förstÄelse. Detta leder oss vidare mot studiens syfte, som Àr att undersöka hur nÄgra behöriga matematiklÀrare i Ärskurs 1-3 sÀger sig undervisa i matematik för att alla elever ska kunna fÄ en förstÄelse för Àmnet. DefrÄgestÀllningar som vi anvÀnt oss av i studien Àr, hur sÀger sig nÄgra lÀrare att de undervisar i matematik? Hur sÀger sig lÀrarna att de individanpassar undervisningen i matematik?I studiens tidigare forskning har vi frÀmst anvÀnt oss av svensk matematikforskning.Datainsamlingen har skett genom kvalitativa intervjuer med verksamma lÀrare inom Àmnet matematik. Som stöd i vÄrt analysarbete har vi anvÀnt begreppen, samtal,samspel och redskap som vi anser Àr av vikt i ett sociokulturellt perspektiv.

Abstract MÄrtensson, Helen (2009). Samspel pÄ en smÄbarnsavdelning pÄ en förskola. Malmö högskola: LÀrarutbildningen. Syftet med den hÀr studien var att ta reda pÄ hur pedagogerna pÄ en 1,5- och 2-Äringsavdelning frÀmjar barnens samspel och hur 1,5- och 2-Äringarna samspelar med barnen i samma Älder under den fria tiden, dÄ det finns tid till att leka och Àven hur de tar kontakt med pedagogerna. Studiens syfte var ocksÄ att ta reda pÄ hur samspel i sin tur pÄverkar barnens lÀrande. FrÄgestÀllningarna som studien har utgÄtt ifrÄn Àr: Hur arbetar pedagogerna i praktiken för att frÀmja barnens samspel? PÄ vilka sÀtt samspelar 1,5- och 2-Äringar med de andra barnen pÄ avdelningen? PÄ vilka sÀtt tar 1,5- och 2-Äringarna kontakt med pedagogerna? Metoderna som har anvÀnts för att fÄ svar pÄ frÄgor Àr intervjuer och observationer.

SammanfattningNyckelbegrepp: Ma?ngkultur, va?rdegrund, va?rdekonflikt.Syftet med examensarbetet a?r att med utga?ngspunkt i en diskussion om skolans va?rdegrund belysa och underso?ka hur la?rare resonerar och fo?rha?ller sig till den va?rdekonflikt som kan uppsta? mellan att va?rna om de icke fo?rhandlingsbara va?rdena som anges i styrdokumenten samtidigt som skolan ska respektera och bevara kulturell ma?ngfald. Fo?r att besvara syftet har vi anva?nt oss av fo?ljande fra?gesta?llningar: Hur uppfattar och resonerar la?rare kring ma?ngkultur och pluralism? Hur uppfattar och resonerar la?rare kring va?rdegrundsuppdraget? Hur resonerar la?rare kring de va?rdekonflikter som kan uppsta? utifra?n skolans gemensamma va?rdegrund?Examensarbetet tar sin utga?ngspunkt i ett postmodernistiskt och interkulturellt perspektiv pa? la?rande. Uppsatsen inleds med en historisk redogo?relse fo?r hur skolans roll som norm och va?rdefo?rmedlare har fo?ra?ndrats o?ver tid.

Syftet med studien ?r att unders?ka barns m?jligheter till inflytande i f?rskolan och p? vilka s?tt dessa m?jligheter skapas i verksamheten, n?rmare best?mt i m?ltids- och samlingssituationer. Intresset ligger ?ven i att ta reda p? hur makt kommer till uttryck i interaktionen mellan barn och f?rskoll?rare, samt hur maktaspekten blir relevant i f?rh?llande till barns inflytande. Syftet motiveras utifr?n Barnkonventionen artikel 12 (UNICEF Sverige, 2018, s.

Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka pa? vilka sa?tt facklitteratur avsedd fo?r la?rare och la?rarstudenter i a?mnet svenska som andraspra?k reproducerar den koloniala skillnadsdiskursen. Jag har med sto?d i framfo?r allt postkolonial teori gjort en textanalys av en antologi inom a?mnet andraspra?ksforskning och funnit att den koloniala diskursen oavsiktligt reproduceras genom fo?rmedlingen av en statisk kultursyn, fo?renklande dikotomier och en assimilationsideologi. Min slutsats a?r att detta riskerar att fa? kontraproduktiva konsekvenser fo?r andraspra?ksundervisningen och att la?rare i svenska som andraspra?k beho?ver ett medvetet kritiskt fo?rha?llningssa?tt i sin hela fo?rsta?else av a?mnet. .

Denna studie har som syfte att unders?ka anv?ndningen av b?cker och leksaker i fritidshemmet f?r att skapa en inkluderande l?rmilj? med fokus p? interkulturella relationer. F?r att uppn? att svara p? det syftet har vi arbetat efter f?ljande fr?gest?llningar: - P? vilket s?tt bidrar materialval s?som b?cker och leksaker till att fr?mja f?rst?else f?r m?ngkulturalitet p? fritidshemmet? - Hur arbetar l?rare p? fritidshemmet bland annat genom b?cker och leksaker f?r att skapa en inkluderande l?rmilj?? F?r att besvara dessa fr?gest?llningar har vi bes?kt tre skolor i V?stra G?talands L?n d?r vi gjort en inventering av material p? fritidshemmets verksamheter, intervjuat sex stycken verksamma l?rare och sedan gjort en kvantitativ redovisning p? b?cker. F?r att analysera v?r insamlade data har vi utg?tt fr?n tv? olika teorier; sociokulturella och interkulturella perspektiven. I studien har vi kommit fram till tre huvudsakliga teman: 1.

Barn som far illa a?r en utsatt grupp i va?rt samha?lle. Ma?nga ga?nger a?r orsaken till att barn far illa att de personer som barnet a?r i beroendesta?llning till, va?rdnadshavarna, brister i sin fo?ra?ldrafo?rma?ga. Till skydd fo?r barnen har vissa yrkesgrupper anma?lningsskyldighet till socialtja?nsten vid misstanke om att ett barn far illa.

Denna studie Àr en kvalitativ forskningsstudie med en etnografisk ansatts. Studien belyser hur barn i den mÄngkulturella förskolan integrerar med varandra genom bÄde icke verbal kommunikation och verbal kommunikation. Genom observationer pÄ tvÄ mÄngkulturella förskolor kan vi se problematiken att samspel och interaktion mellan barnen blir ett hinder dÄ missförstÄnd och frustration synliggörs pÄ grund av att sprÄket mellan barnen inte samspelar. Genom alla sociala möten barnen befinner sig i kan ett verbalt sprÄk underlÀtta i de situationer dÀr det icke verbala sprÄkets förutsÀttningar inte rÀcker till..

Syftet med min uppsats Àr att undersöka hur arbetet med International Child Development Programme (ICDP), VÀgledande samspel, fungerar i skolan. Jag vill se hur pedagogerna som utgÄr frÄn ICDP arbetar i den vardagliga verksamheten och Àven ta reda pÄ pedagogernas instÀllning till att arbeta med ICDP. Jag vill undersöka detta eftersom ett gott förhÄllningssÀtt Àr ytterst viktigt för ett bra samspel. Vidare vill jag undersöka om det finns nÄgra svÄrigheter nÀr man arbetar med ICDP och vad det i sÄdana fall kan vara. För att ta reda pÄ detta ska jag genomföra intervjuer med pedagogerna samt observera dem under lektionstid i klassrummet.

Med denna studie vill vi öka förstÄelsen för hur barn i fyra- sexÄrsÄldern upplever det samspeloch den lek som sker i förskolan, samt hur pedagogers nÀrvaro eller icke nÀrvaro i rummet tolkas och upplevs av barnen. I forskningsgenomgÄngen behandlas bl.a. samspel som begrepp, samspel i leken och Àven pedagogens betydelse för det samspel och samspelsmönster som sker i förskolan. I denna studie har vi intervjuat 15 barn i Äldrarna fyra- sex Är. Studien utgÄr frÄn en hermeneutisk ansats och har ett sociokulturellt perspektiv som teoretisk utgÄngspunkt.