Elektroskandia är ett grossistföretag inom el-materiel, kraft/automation, tele/data/säkerhet, belysning, hushållsmaskiner och industriförnödenheter. Elektroskandia tillämpar dag ett leverans, lägger kunden en order i dag har de varan tillhanda i morgon. Detta gör att det inte finns något utrymme för framförhållning då det gäller resursplanering. Orderstopptiden varierar beroende på var i landet leveransen ska transporteras. Denna tid sträcker sig från klockan 14 till 18.

Logistik handlar om att skapa effektiva materialflöden. Distribution är den del av logistikflödet som har stor betydelse för företags konkurrensförmåga och lönsamhet. Hur företag väljer att distribueras sina tjänster eller produkter har en stor påverkan på deras transportkostnader och leveransservice. Hos Draka Kabel Sverige AB finns i nuläget ingen uttalad leveransstrategi gällande uppbokning av inrikestransporter, utan detta sker efter kundönskemål. Detta leder till många små leveranser som resulterar i högre transportkostnader och ostrukturerade arbetsrutiner. I dagsläget samarbetar Draka Kabel Sverige AB med en speditör, Höglands Logistik AB, och all inrikes vägtransport sker med speditören.

Syftet med det här arbetet var att undersöka hur samverkan mellan habiliteringen och skolan ser ut. Genom litteraturstudier har vi bland annat fördjupat oss i vad samverkan innebär och hur den kan fungera mellan olika verksamheter. Vi har använt oss av en komplementär metod, det vill säga både intervjuer till personal inom habilitering och skola samt enkäter till en föräldragrupp. I resultatet framgick det tydligt att alla parter ansåg att samverkan kan förbättras. Resultatet visade också att bristande kommunikation mellan habilitering och skola leder till missförstånd och outtalade förväntningar verksamheterna emellan. Förutsättningen för att samverkan ska komma till stånd är bra relationer och samordnade insatser som bygger på att det finns kunskap om varandras verksamheter, gemensamma och tydliga mål, gemensam vilja och en tydlig ansvarsfördelning.

Detta examensarbete behandlar dagens trafikproblem och den planering som vi tror krävs för att nå en hållbar utveckling. Med hållbar utveckling menar vi bl.a. ett hållbart resande ? ett resande som inte begränsar mobiliteten men som ökar möjligheterna att förflytta sig mer miljövänligt. Mer konkret vill vi att folk ska kunna lämna barnen på dagis på väg till pendelparkeringen, ta tåget/ spårvagnen/bussen till jobbet och sedan efter jobbet kunna uträtta sina ärenden, i samband med att barnen hämtas på vägen hem.

Uppsatsen analyserar hur återförsäljning på Internet hanteras under EU-rättens konkurrensregler för vertikala avtal bl.a. i ljuset av EU-domstolens avgörande i Mål C-439/09 Pierre Fabre. Med EU-rättens konkurrensregler för vertikala avtal åsyftas artikel 101 Fördraget om Europeiska Unionens Funktionssätt, Kommissionens förordning (EU) nr 330/2010 av den 20 april 2010 om tillämpningen av artikel 101.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på grupper av vertikala avtal och samordnade förfaranden och Kommissionens Riktlinjer om Vertikala Begränsningar (2010/C 130/01). Fokus ligger på att utreda om den balans som reglerna speglar mellan olika intressen är välavvägd och hur reglerna bemöter de utmaningar som Internetförsäljning medför..

Den här uppsatsen behandlar kommats användning vid satsgränser i två kontexter: mellan samordnade huvudsatser och vid adverbialbisatser i huvudsats. Syftet är att kartlägga bruket genom att registrera frekvensen av komma, brukets förhållande till ett antal relevanta variabler och till etablerade kommateringsregler. Detta har skett genom en kvantitativ analys omfattande sammanlagt 800 fall av nämnda kontexter. Materialet är hämtat från politiskt orienterade bloggar.Resultatet visar att komma använts mellan 61,75 % av huvudsatserna och vid 27,75 % av adverbialbisatserna. Dessutom har samband noterats mellan komma och faktorer som kon-junktion, förekomsten av gemensamma satsdelar, adverbialtyp, bisatsens position och längden hos olika textelement.

Detta examensarbete behandlar dagens trafikproblem och den planering som vi tror krävs för att nå en hållbar utveckling. Med hållbar utveckling menar vi bl.a. ett hållbart resande ? ett resande som inte begränsar mobiliteten men som ökar möjligheterna att förflytta sig mer miljövänligt. Mer konkret vill vi att folk ska kunna lämna barnen på dagis på väg till pendelparkeringen, ta tåget/ spårvagnen/bussen till jobbet och sedan efter jobbet kunna uträtta sina ärenden, i samband med att barnen hämtas på vägen hem.

SKF:s fabrikslogistikenhet upplever att man har ett stort problem med ringarnas flöde in till en av SKF:s fabriker s.k. D-fabriken, som tillverkar medelstora rullager. Det faktiska flödet är inte anpassat för det ankommande godset och speglas inte av korta genomloppstider och små lager. Syftet med mitt uppdrag som redovisas i denna rapport är att se över ringarnas flöde och redogöra för hur man kan skapa förutsättningar för ett bättre och mer kontinuerligt flöde. Även buffertarnas utformning är inte helt optimala, då det dagligen samlas ringar utanför på gården som inte kan köras in, eftersom det inte finns plats i den första bufferten.

Bakgrund: Lessebo kommun undertecknade år 2012 en avsiktsförklaring om att gå med i samordnad varudistribution tillsammans med kommunerna i Kronobergs län. År 2014 gjorde Camilla Thure, utvecklingsstrateg, Lessebo kommun, en utredning om kostnaderna för att gå med i samarbetet. Thures uträkningar baserades på uppskattade kostnader för samordnad varudistribution. År 2015 har avtalet för samordnad varudistribution tecknats mellan de kommuner i Kronobergs län som ingår och kostnaderna kan i nuläget mer exakt beräknas. Det är tre kommuner som i nuläget inte ingår och det är Lessebo, Uppvidinge och Markaryd (Thure 2015 s.4).

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur LSS-handläggarna upplever arbetet med samordnade och/eller individuella planer i sina ärenden med personer beviljade insatser enligt 9§ LSS. Studien var kvalitativ och data samlades in genom semi-strukturerade intervjuer. Uppsatsens tre frågeställningar (rutiner och arbetsmetoder, syfte med planerna samt hur planerna fungerar som verktyg för kvalitetssäkring) har varit en röd tråd genom arbetet. Det framkommer i studien att inte alla kommuner har rutiner gällande erbjudande samt upprättande av planerna. Resultaten visade dock på att man upplever att planerna tjänar ett bra och tydligt syfte, om det är möjligt för den enskilde att tillgodogöra sig planen.

Examensarbete 20p Företagsekonomi Tekonomprogrammet vid Örebro Universitet ESI VT 2007Titel: -Order, var god dröj! - En studie i ledtidsanalys av ett TQM-företag utifrån ett SCM perspektiv.Författare: Pär Alfredson, Mikael Eriksson, Jonas HellmanHandledare: Leif SannerExaminator: Detlef QuastBakgrund Marknader skapar ett behov av kortare ledtider och mer effektiva leveranser när konkurrensen ökar. Utifrån denna verklighet har PartnerTech fått incitament från deras största kund att de vill förkorta den totala ledtiden på leveranser. När materialet som används i produktionen är metall som det i det här fallet så försvåras arbetet med ledtidsförkortning då efterfrågan idag är större än utbudet på den marknaden.Syfte Att i en fallstudie kartlägga och analysera företagets problematik med långa ledtider för produkt AT4CS.Metod Studien har en deduktiv forskningsansats där vi utifrån teorin undersöker vårt fallföretag. Vi har använt oss av både kvalitativ och kvantitativ data som egenhändigt samlats in men också sekundärdata. Vi har avgränsat oss till PartnerTech i Karlskoga och en av deras produkter.Teori I studien har vi använt oss av tre olika teorier, Total Quality Management, Supply Chain Management och Supply Chain Risk Management.Slutsats Den aktivitet som tveklöst står för den största andelen av den totala ledtiden är materialanskaffning.

Offentliga investeringar i transportinfrastruktur genererar ofta ökade markvärden. Detta värdesamband kan nyttjas som finansieringskälla för infrastrukturinvesteringar genom att delar av det ökade markvärdet inhämtas till det offentliga genom så kallad värdeåterföring. Möjligheterna till värdeåterföring avgörs av faktorer såsom rådande markägoförhållanden, ansvarsfördelning för planering och genomförande av transportinfrastruktur respektive bebyggelseutveckling liksom utformning av lagstiftning, skatte- och avgiftsinstrument.I detta arbete undersöks möjligheterna till fastighets- och exploateringsrelaterad värdeåterföring i Sverige. Arbetet innehåller en genomgång av relevanta institutionella förhållanden liksom tillgängliga värdeåterföringsmetoder. En fallstudie kring finansieringen av en pendeltågsstation och trafikplats i Vegastaden, Haninge, exemplifierar hur värdeåterföring kan tillämpas under rådande institutionella förhållanden.

Offentliga investeringar i transportinfrastruktur genererar ofta ökade markvärden. Detta värdesamband kan nyttjas som finansieringskälla för infrastrukturinvesteringar genom att delar av det ökade markvärdet inhämtas till det offentliga genom så kallad värdeåterföring. Möjligheterna till värdeåterföring avgörs av faktorer såsom rådande markägoförhållanden, ansvarsfördelning för planering och genomförande av transportinfrastruktur respektive bebyggelseutveckling liksom utformning av lagstiftning, skatte- och avgiftsinstrument.I detta arbete undersöks möjligheterna till fastighets- och exploateringsrelaterad värdeåterföring i Sverige. Arbetet innehåller en genomgång av relevanta institutionella förhållanden liksom tillgängliga värdeåterföringsmetoder. En fallstudie kring finansieringen av en pendeltågsstation och trafikplats i Vegastaden, Haninge, exemplifierar hur värdeåterföring kan tillämpas under rådande institutionella förhållanden.

 Föremål för denna magisteruppsats i offentlig rätt är det EG-rättsliga IPPC-direktivet om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar. Syftet har varit att undersöka direktivets implikationer på den svenska rätten. Fokus har legat på direktivets processuella delar som anknyter till principerna om god förvaltning, samt den processuella och institutionella autonomin. Uppsatsen har visat på att direktivet innefattar flera aspekter av god förvaltning som inverkar på den svenska rätten, men även att många av dessa redan innan genomförandet varit en del av den svenska rättsordningen. Samtidigt har uppsatsen visat på att direktivet inte nämnvärt begränsar medlemsstaternas processuella eller institutionella autonomi.

Byggbranschen i Sverige är en väldigt säsongsvarierad bransch. Detta medför att företag tillverkar mot lager under sen höst och vinter för att klara av att möta en hög efterfrågan under sommarhalvåret. Samtidigt menar Lars Olofsson, platschef på Plannja i Järnforsen, att det är viktigt att hålla leveransöverenskommelser eftersom byggprojekt vanligtvis samordnar beställningar av material tillsammans med hjullastare, plåtslagare, grävmaskiner etc. i en detaljplan. Om leveranser då försenas kostar det väldigt mycket pengar när övriga aktiviteter och resurser blir stående.