Vår studie handlar om pedagogers syn och tankar kring flerspråkiga barns språkutveckling. Syftet med studien är att undersöka vilka arbetssätt de intervjuade pedagogerna använder för att främja språkutvecklingen hos flerspråkiga barn. Vi vill samtidigt veta om barnets modersmål och kultur integreras i verksamheten och om den fysiska miljön är främjande för flerspråkiga barn. Vi har använt oss utav miljöobservationer och kvalitativa intervjuer för att intervjua sex förskollärare som arbetar i två olika kommuner som ligger i Mellansverige.De främsta arbetssätten pedagogerna använder sig utav är högläsning, bilder och tecken som stöd, och att man ständigt arbetar medvetet med språket i vardagliga aktiviteter som Samlingen, vid matbordet, blöjbyten mm. Informanterna påpekar att det är viktigt att barnens modersmål är välutvecklat för att de ska kunna utveckla ett bra andraspråk.

Det här examensarbetet handlar om hur pedagoger ser på Samlingens funktion i förskolan. Vidare handlar det om hur de resonerar kring pojkars och flickors talutrymme, samt hur det talutrymmet kan se ut i praktiken. Frågor som kommer att vara centrala i arbetet är: Hur resonerar fem pedagoger kring syftet med samlingarna på förskolan? Hur resonerar fem pedagoger kring pojkars och flickors talutrymme under samlingarna på förskolan? Hur ser pojkars respektive flickors talutrymme ut under samlingarna på förskolan? Undersökningen och intervjuerna gjordes i en medelstor stad och i en by i södra Sverige. Samlingar har videofilmats på två förskolor, på dessa förskolor arbetade även flertalet av pedagogerna som blev intervjuade.

The aim of this master's thesis is to describe the management of free Internet resources in three Swedish research libraries. With the starting point in the increased quantity and importance of these resources, together with reflections on the change of the concept of collection, the thesis shows how and to what extent these freely accessible Internet resources are being integrated in the day-to-day work with collection development. It also elucidates the problems with the free Internet resources from the research libraries points of view. The study is based upon analyses of collection management literature and qualitative interviews with librarians at the chosen libraries. The thesis shows that the research libraries still have not come very far in their work of integrating the free Internet resources in their collections.

Syftet med denna uppsats är att, genom direktobservationer och löpande protokoll, ta reda på hur pedagogerna i två olika verksamheter skapar och upprätthåller social ordning i Samlingen. Tyngdpunkten kommer att ligga vid fördelningen mellan tillrättavisningar och positiv feedback från pedagogen riktat till barnet/barnen, då detta väckte intresset för att vidare studera pedagogers metoder för att skapa och upprätthålla den sociala ordningen. Vi har genomfört totalt 24 observationer som är underlaget för att besvara frågeställningarna. Utifrån våra kategoriseringar av pedagogens metoder ser vi i resultatet att pedagogerna i båda verksamheterna använder samma typ av metoder men ibland på olika sätt. Pedagogerna på Lärkan varierar metoder, innehåll och barngrupp i sina samlingar, medan pedagogen på Rackarungarna har tre liknande samlingar med samma barngrupp varje dag.

Anne Reese: Johan Lindegrens vägval : en studie i de faktorer som påverkade enskilda aktörers verksamhet inom Stockholms musiksamhälle 1860-1908, Uppsala universitet: Institutionen för Musikvetenskap, uppsats för 100 poäng, 2007.The aim of this essay is to show some of the factors which affected the production and work of the individual musician or composer within Stockholm's music society in the late 19th century. By a case study on Johan Lindegren (1842-1908) I demonstrate how a musician or a composer functioned in the social structures of the music society and how power affected the work of the musician or composer. This essay also fills another purpose as it gives Lindegren a more detailed biography, which is something that has been missing until now.By applying a concept of power, as discussed by Michel Foucault, to this subject and interacting it with the concepts of musical opportunism, I present a new way of talking about the social, as well as the individual factors that affects the individual musician within the music society.The conclusion is drawn that there are two different types of factors that affects the work of the individual; 1) the social network and power within society, which presents positions and opportunities for the musician and 2) the individual character of musician which determine the way the individual uses the position or opportunity he or she is given..

SAMMANFATTNINGEftersom Läroplanen för förskolan Lpfö 98 reviderad 2010 (Skolverket, 2010a) betonar vikten av att vi arbetar med matematik i förskolan, mer än tidigare, ville jag undersöka hur förskollärare beskriver att de arbetar med matematik i den pedagogiska verksamheten. Efter att jag tagit del och bearbetat litteraturen valde jag att fokusera på följande frågeställningar:Hur gör man matematik på förskolan?? Vad har förskollärare för inställning till matematik?? Har den reviderade läroplanen påverkat arbetssättet med matematik i förskolan? I så fallhur?? Synliggörs matematik för barnen? För vårdnadshavare? I så fall hur synliggörs den?Jag har gjort en kvalitativ intervjustudie där jag använde mig utav en intervjuguide. Jag intervjuade fem förskollärare.Alla intervjupersoner talar om att matematik kommer in naturligt i vardagen på förskolan. De ger många olika exempel på detta inom flera områden såsom i Samlingen, i matsituationen, ateljén men den finns dessutom med utomhus på gården och i skogen.

I den svenska förskolan är samlingarna en daglig aktivitet som ibland går på rutin och därför inte alltid engagerar barnen, vilket kan leda till många tillsägelser till barn som inte orkar sitta och lyssna. Studiens syfte var att undersöka förskollärares medvetenhet om flickors och pojkars talutrymme i samlingssituationer. Intervjuer med halvstrukturerade frågor till åtta förskollärare, fyra manliga och fyra kvinnliga har genomförts. Resultaten visar att förskollärare oavsett könstillhörighet är medvetna om pojkar och flickors talutrymme. En gemensam uppfattning var att det är fler flickor än pojkar som tar plats under samlingarna.

SAMMANFATTNINGEftersom Läroplanen för förskolan Lpfö 98 reviderad 2010 (Skolverket, 2010a) betonar vikten av att vi arbetar med matematik i förskolan, mer än tidigare, ville jag undersöka hur förskollärare beskriver att de arbetar med matematik i den pedagogiska verksamheten. Efter att jag tagit del och bearbetat litteraturen valde jag att fokusera på följande frågeställningar:Hur gör man matematik på förskolan?? Vad har förskollärare för inställning till matematik?? Har den reviderade läroplanen påverkat arbetssättet med matematik i förskolan? I så fallhur?? Synliggörs matematik för barnen? För vårdnadshavare? I så fall hur synliggörs den?Jag har gjort en kvalitativ intervjustudie där jag använde mig utav en intervjuguide. Jag intervjuade fem förskollärare.Alla intervjupersoner talar om att matematik kommer in naturligt i vardagen på förskolan. De ger många olika exempel på detta inom flera områden såsom i Samlingen, i matsituationen, ateljén men den finns dessutom med utomhus på gården och i skogen.

Uppsatsen analyserar Mare Kandres skildring av moderskapet i romanen Quinnan och Dr Dreuf samt i den åttonde novellen ur Samlingen Hetta och vitt. I Quinnan och Dr Dreuf försöker Dr Dreuf påverka en kvinna till att vilja bli mor. Han motiverar detta med att hon då kommer att bli lycklig. I novellen ur Hetta och vitt beskrivs en kvinna som gjort just detta, skaffat sig barn, men som på grund av detta är djupt olycklig. Jag har kommit fram till att kvinnor i vårt samhälle, liksom kvinnan i Quinnan och Dr Dreuf, utsätts för påverkan från många håll när det gäller synen på moderskapet.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur talutrymmet kan fördelas i en förskoleklass. Vår frågeställning består av fyra frågor; Hur ser talutrymmets fördelning ut i den förskoleklass vi undersöker? På vilket sätt fördelas talutrymme till barnen? Kan barnen i Samlingen påverka temats riktning? Bemöter pedagogerna i vår undersökning barn monologiskt eller dialogiskt? Det vill säga, pratar pedagogerna till barnen eller med barnen? För att få svar på våra frågeställningar har vi genomfört kvalitativa intervjuer av pedagoger samt observationer av samlingssituationer i den förskoleklass där pedagogerna är verksamma. Tidigare forskning om talutrymmets fördelning speglar bland annat skolans verksamhet därför kommer vi att jämföra förskoleklassen med skolan i vårt arbete. Tidigare forskning har hämtats från bland annat Vygotskijs sociokulturella teori, Sommers bok Barndomspsykologi, Dysthes klassrumsbaserade forskning, Säljös sociokulturella perspektiv med mera.

Studiens syfte var att undersöka hur pedagoger i förskolans yngre åldrar (1-3 år) arbetar talspråksutvecklande under samlingarna. Vi förstod ganska snabbt att det inte gjorts så mycket forskning på små barns talspråksutveckling; sådan forskning har snarare handlat om de äldre förskolebarnen samt skolbarnen. Vi har använt oss av intervju och observation för att samla in data och har delat upp studien i två delstudier, för att därigenom ta ansvar för varsin del. Observationerna gjordes vid tre olika samlingar, på två olika förskolor (totalt sex observationer) och vi intervjuade en förskollärare var. Den intervjuade förskolläraren var också den som observerades i samlingarna.

?Musik för språket? ? En studie om språkutvecklingsarbetet vid fyra förskolor? skriven av Frida Bengtsson och Desirée Strandh handlar om olika metoder som förskollärare använder för språkutveckling. Vi har gjort en studie med utgångspunkt i samlingar med fokus på språkutveckling. Vi har försökt se samlingssituationerna dels ur förskollärarnas perspektiv men också ur barnens egen synvinkel. Våra undersökningsverksamheter var fyra till antalet, två stycken med profileringen språk och de andra två med musikinriktning.

Ett av den svenska skolans mest centrala uppdrag är att förbereda eleverna för det samhälls- och arbetsliv som väntar efter avslutad skolgång. Bland annat ska eleverna förberedas att delta i demokratiska val. I Sverige har vi val till fyra politiska församlingar, varav representanter i tre av dessa församlingar har gemensam valdag vart fjärde år. Den fjärde Samlingen, Europaparlamentet, har separat valdag och dessutom hålls dessa val var femte år. Uppsatsens syfte är att i läroböcker för gymnasieskolan undersöka hur valet till Europaparlamentet framställs i jämförelse med hur valen till Riksdagen, landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige framställs.

SAMMANFATTNINGEftersom Läroplanen för förskolan Lpfö 98 reviderad 2010 (Skolverket, 2010a) betonar vikten av att vi arbetar med matematik i förskolan, mer än tidigare, ville jag undersöka hur förskollärare beskriver att de arbetar med matematik i den pedagogiska verksamheten. Efter att jag tagit del och bearbetat litteraturen valde jag att fokusera på följande frågeställningar:Hur gör man matematik på förskolan?? Vad har förskollärare för inställning till matematik?? Har den reviderade läroplanen påverkat arbetssättet med matematik i förskolan? I så fallhur?? Synliggörs matematik för barnen? För vårdnadshavare? I så fall hur synliggörs den?Jag har gjort en kvalitativ intervjustudie där jag använde mig utav en intervjuguide. Jag intervjuade fem förskollärare.Alla intervjupersoner talar om att matematik kommer in naturligt i vardagen på förskolan. De ger många olika exempel på detta inom flera områden såsom i Samlingen, i matsituationen, ateljén men den finns dessutom med utomhus på gården och i skogen.

 Genus i förskolan anser vi är intressant eftersom det är ett aktuellt ämne som det forskas mycket om. Med denna bakgrund anser vi att pedagogerna borde ha kommit långt i arbetet kring genus, därför ansåg vi att det skulle bli intressant att gå ut på olika förskolor och observera hur det egentligen såg ut. Studiens syfte är att utifrån ett genusperspektiv undersöka om hur pedagoger bemöter pojkar och flickor under samlingar och i tambursituationer. Syftet är även att undersöka hur pedagogernas uppfattning är om sitt eget bemötande av pojkar och flickor samt hur deras inställning är till genus i förskolan. De metoder vi har valt är observationer och skriftliga frågor till pedagogerna för att nå ett resultat som svarar mot vårt syfte.Vårt resultat visar att pedagogerna på de förskolor vi har observerat oftast har stor medvetenhet om genus men garderar sig med att nämna att om man skulle bemöta barnen olika sker det omedvetet.