Anna Larsson Frid (2006) Carl Jonas Love Almqvist SONGES Projektarbete på 2000-talet (Carl Jonas Love Almqvist SONGES a school project in the 21th century). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen, Malmö högskola i samarbete med Musikerlinjens pedagogiska kompletteringskurs, Musikhögskolan i Malmö. Syftet med mitt examensarbete är att jag ska få inblick i hur gymnasieeleverna upplever arbetsprocessen i projektarbetet inom en ovanlig genre: Almqvists Songes (med den svenska översättningen Drömmar). Eleverna ska få pröva sina förmågor och lära sig att bäst utnyttja sina resurser. För att uppnå mitt syfte har jag intervjuat fem gymnasieelever som medverkar i projektet.

AbstractKaraktärerna som djurDjursymbolik hos karaktärerna i Birgitta Trotzigs novellsamling BerättelserUtgångspunkten för följande studie är att inslag hämtade från djurriket kan användas som ett verktyg för att gestalta karaktärer i modern svensk prosa. NovellSamlingen Berättelser som ligger till grund för uppsatsen rymmer de fyra novellerna ?Teresa?, ?En man ur natten?, ?Skämtet? samt ?En vinterberättelse?. Berättelser utkom 1970, och i Samlingen använder sig författaren Birgitta Trotzig i stor utsträckning av djursymbolik för att gestalta sina karaktärer.Olika symboler hämtade från naturen har stor plats i novellSamlingen som helhet men kan specifikt skönjas hos de karaktärer som gestaltas i novellerna. Studien utgår från frågeställningar kring hur Trotzig skapar denna gestaltning med hjälp av djursymbolik, på vilka olika sätt den framträder och vad detta i sin tur gör för läsarens uppfattning av texten som helhet.Vidare undersöks hur man kan tolka de symboler Trotzig använder, och om hon använder dem i en klassisk eller personlig kontext.

Att motverka stereotypa könsroller är ett av flera uppdrag som förskolan har. Studiens syfte är att utifrån ett genusperspektiv undersöka hur pedagogerna bemöter flickor och pojkar i förskolans vuxenstyrda situationer men även att ta reda på hur pedagogerna ser på genus. Arbetet bygger på en empirisk undersökning med kvalitativa metoder där vi utfört observationer följt av intervjuer med pedagogerna. Detta för att få en djupare syn på hur synen på genusmedvetenhet kan se ut i förskolan. Med hjälp av pedagogernas tankar och reflektioner rörande genus bildar vi oss en uppfattning om hur detta kan ta sig uttryck i verksamheten och i bemötandet av flickor och pojkar.Studiens resultat visar att pedagogerna på den aktuella förskolan över lag visade en medvetenhet rörande genus dock mer i tanke än i handling.

Under vår avslutande vft prövade vi att arbeta tematiskt och ämnesövergripande och med skönlitteratur som en central kunskapskälla. Syftet var att försöka omsätta några av de teoribildningar som vi mött i den högskoleförlagda delen av vår utbildning till praktisk undervisningsverklighet genom att gå in i rollen som en reflekterande praktiker. Syftet var också att se hur de teorier som vi lärt oss på lärarutbildningen fungerar i praktiken. För att genomföra detta valde vi att planera, genomföra, dokumentera och analysera ett ämnesövergripande, erfarenhetspedagogiskt tema om vänskap i var sin årskurs sex under den avslutande vft:n på fyra veckor. I detta arbete beskriver och tolkar vi den undervisning i temat som Anna ansvarade för.

Bakgrunnen for dette prosjektet henger sammen med at min orgellærer, professor Hans-Ola Ericsson, introduserte meg for ?Magnificat?, et av orgelstykkene til den svenske komponisten Torsten Nilsson (1920-1999). Musikken til Nilsson tiltalte meg, og jeg ønsket derfor å innstudere flere av hans stykker. I denne oppgaven ser jeg nærmere på et av stykkene fra Samlingen ?Septem Improvisationes pro organo?, langfredagsstykket ?Crucifigatur?, skrevet i 1968.

Bakgrund Barn bör ges mer inflytande över verksamheten. De växer tillsammans med ansvaret och genom ökat ansvar får de stärkt självkänsla. De kan då hjälpa sig själva bättre och förbättra verksamheten på ett positivt sätt (Tiller, 1999). Om pedagogen ser ur ett vuxenperspektiv blir resultatet inte alltid det bästa, eftersom barnet tolkas då utifrån vad den vuxna tror sig veta, istället för vad barnet egentligen menar (Doverborg & Pramling Samuelsson, 2000). Syfte Vår studie syftar till att undersöka barns uppfattningar om sina egna möjligheter till inflytande på fritids och hur man kan se detta ur ett demokratiperspektiv.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger arbetar med flerspråkighet i förskolan och om det finns skillnader i arbetssätt och förhållningssätt beroende på var förskolan ligger i landet. Vi ville även ta reda på vilka förutsättningar flerspråkiga barn i förskolan kan ha för att tillgodose sig alla sina språk utifrån pedagogernas syn på flerspråkighet.För att komma fram till resultat använde vi oss av kvalitativ intervjumetod där informanterna gavs möjlighet att berätta om sina erfarenheter kring flerspråkiga barn i förskolan.  Ett av de resultat vi fann var att pedagogernas intresse och förhållningsätt har stor betydelse när de arbetar med flerspråkiga barn. Vi kom fram till att pedagogerna arbetar på olika sätt för att stimulera flerspråkiga barn i sina verksamheter. Exempel på metoder som pedagogerna använder för att främja barns språkutveckling är att ha högläsning för barnen via projektor; på så vis kan alla följa med under läsningen via både bild och text, vilket underlättar för, bland andra, flerspråkiga barn. Pedagogerna i vår undersökning menar att detta kan stärka barnens läsförståelse.

Arbetet handlar om förskollärarens roll i den förändrade verksamheten med utgångspunkt i aktiviteten samling. Genom intervjuer och observationer har vi försökt närma oss våra frågeställningar kring ämnet. Syftet var att undersöka om det skett en förändring i aktiviteten samling, finns det en förändring och vad kan den i så fall bero på. Syftet var också att undersöka i vilken mån Samlingen speglar förskollärarens förändrade yrkesroll i strävan efter att bli en profession. Resultatet visar att det ser olika ut på de olika förskolorna där undersökningen gjordes.

Arbetscykel och arbetspass är centrala delar i montessoripedagogiken. En arbetscykel är något som barnet bygger upp inom sig själv då han/hon får möjlighet till fria val under ansvar och tillräcklig med tid, i en organiserad miljö. Arbetspass är något som montessoriläraren måste erbjuda och planera för, dessa ska innehålla en tidsrymd på minst två timmar idealet är tre timmar. Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka i vilken utsträckning arbetspass praktiseras vid svenska montessoriskolor. Resultaten visar att i de förskolor som deltog i min enkätundersökning finns det fyra olika frekvenser i att erbjuda barnen arbetspass.

Syftet med studien är att genom en kvalitativ studie undersöka förskollärares syn på relationen mellan barns fysiska aktivitet och koncentrationsförmåga vid samling i förskolan. Resultatet i studien har analyserats utifrån Säljös (2000) sociokulturella perspektiv. Studien genomfördes i form av intervjuer. Med hjälp av tidigare forskning kring barns fysiska aktivitet, koncentrationsförmåga och lärande har resultatet gått att bearbeta och förstås ur olika synvinklar. Resultatet visar att förskollärare menar att fysisk aktvitet är detsamma som att barn rör på sig.

Det övergripande syftet med den här studien är att, som slöjdlärare, bättre förstå den egna verksamheten i lektionssalen och därmed få större möjligheter att vidareutveckla planering och didaktiska insatser. I ett examensarbete på egen hand och med små möjligheter till kollegialt stöd, har det varit speciellt intressant att se vad en videokamera kan erbjuda i grundmaterial för en uttolkning av det som händer. Det preciserade syftet har blivit; Att utifrån aktivitetsmönster bedöma hur effektiva mina slöjdlektioner är idag, samt att söka förbättringar med stöd i styrdokument, forskning och lokala pedagogiska satsningar. Studien visar att de två lektionerna utgör en något svår miljö för eleverna att utvecklas i. En principiell arbetsgång enligt slöjdprocessen har etablerats hos eleverna, men de går in i de självständiga arbetspassen med dålig planering och dålig förtrogenhet med nödvändiga verktyg. Den begränsade tillgången till läraren räcker inte för att upprätthålla effektiva slöjdprocesser genom hela lektionen. Högre effektivitet är möjlig att åstadkomma, både till produktivitet och nytta. Nyttan i form av lärande i slöjd kommer sannolikt att gynnas av att produktiviteten ökar hos elever med en utdragen slöjdprocess.

Syftet med fallstudien var att ta reda på hur sju pedagoger synliggör, stimulerar och skapar en miljö för matematisk stimulering och utveckling. Undersökningen gjordes med både observationer och intervjuer. Det som jag observerade och intervjuade var hur pedagogerna synliggör matematiken i barnens vardag, då i bland annat Samlingen och i leken. Även miljön observerades, och pedagogerna blev även intervjuade om deras syn på miljöns betydelse för matematisk stimulering. Resultatet visades att pedagogerna är med och stimulerar matematik under hela dagen på förskolan.

Förskolans läroplan (Lpfö 98) säger att barnet i förskolan ska få en grundläggande förståelse för demokratins innebörd. Den pedagogiska verksamhetens utformning ska möjliggöra att barnet kan ge uttryck för sina intressen och påverka sin situation. Den här studiens syfte är att undersöka hur barnets delaktighet framträder i förskolans verksamhet. Som avgränsat undersökningsområde har förskolans pedagogiska samling valts. Studien har genomförts med en kvalitativ metod.

Uppgiften, den givna. Består i att utforma en tillbyggnad till Nationalmuseum från år 1866 belägen på Blasieholmen. Den tänkta byggnaden är till för att komplettera Nationalmuseums verksamheter med ett program för både publika och interna funktioner. Tillbyggnadens stora uppgift är att förse Nationalmuseum med det logistiska. Där konsten mottages och packas upp för att sedan transporteras vidare in i museets utställningssalar, en stor vikt läggs vid att konstens väg in i byggnaden får ej korsas av publika besökare.

Syftet med fallstudien var att ta reda på hur sju pedagoger synliggör, stimulerar och skapar en miljö för matematisk stimulering och utveckling. Undersökningen gjordes med både observationer och intervjuer. Det som jag observerade och intervjuade var hur pedagogerna synliggör matematiken i barnens vardag, då i bland annat Samlingen och i leken. Även miljön observerades, och pedagogerna blev även intervjuade om deras syn på miljöns betydelse för matematisk stimulering. Resultatet visades att pedagogerna är med och stimulerar matematik under hela dagen på förskolan.