Hur ritar man en bra skola? Rolig, stimulerande, trivsam och trygg. Frisinnad nog att delta i skolans process av ofÀrdighet i idog strÀvan mot stÀndigt nya fÀrdigheter. Som utvecklas hand i hand med eleven, lÀraren och pedagogiken..

En skola för alla Àr ett begrepp som Àr vÀl kÀnt inom skolans vÀrld. Salamancadeklarationen, FNs barnkonvention och styrdokumenten pÄvisar vikten av att skolan ska vara en plats dÀr alla barn vistas pÄ lika villkor och fÄr en likvÀrdig utbildning, oavsett förutsÀttningar och behov. Syftet med undersökningen Àr att studera hur pedagoger arbetar för att uppnÄ visionen om En skola för alla. Studien utgÄr ifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande som tar stöd i pedagogernas tolkningar av lÀroplanen för grundskolan, Lgr 11 (Skolverket, 2011). Med hjÀlp av semistrukturerade surveyintervjuer har syfte och frÄgestÀllningar besvarats samt vidare bearbetats och diskuterats.

Syftet med vÄr studie, som har genomförts via kvalitativa intervjuer med Ätta pedagoger, har varit att undersöka om och hur utomhusmiljön anvÀnds pÄ förskola och skola i ett lÀrandesyfte och för att se om det finns nÄgon skillnad mellan förskola-förskola, skola-skola och förskola-skola, men Àven att undersöka vilka tankar pedagogerna i de olika verksamheterna har om hur utomhusmiljön pÄverkar barns lÀrande. Vi har anvÀnt oss av Ätta pedagoger, fyra inom förskolan och fyra inom skolan. Fyra av dem har sin arbetsplats i centrum och fyra av dem har sin arbetsplats utanför centrum. För att besvara vÄra frÄgestÀllningar har vi anvÀnt oss av intervjuer. Resultatet av vÄr undersökning blev att utomhusmiljön anvÀnds bÄde pÄ förskola och pÄ skola i ett lÀrandesyfte och dÀr var inga skillnader mellan förskola-förskola, skola-skola eller förskola-skola.

Syftet med studien Àr att visa hur lÀrare pÄ en mÄngkulturell skola ser pÄ interkulturellundervisning. Vi grundar vÄr undersökning pÄ fem intervjuer som vi har gjort med lÀrare pÄ enmÄngkulturell skola. De lÀrare som har stÀllt upp Àr verksamma pÄ en högstadieskola i södraSverige. Utöver intervjuerna har vi anvÀnt oss av litteratur som har varit relevant förundersökningen. I vÄrt arbete utgÄr vi frÄn den hermeneutiska tolkningsmetoden vid analys avvÄra intervjuer.

Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ vad som menas med begreppet En skola för alla och hur det uppfattas och tolkas av skolpersonal pÄ tvÄ skolor. Jag har tagit del av skolornas mÄl och tankar för att skapa en skola för alla. Undersökningen har skett i tvÄ omgÄngar, först en enkÀtundersökning om tolkningen av begreppet och sedan djupare intervjuer med tre personer som arbetar pÄ skolorna. Innan jag begav mig till skolorna tog jag del av litteratur kring Àmnet en skola för alla. Jag fann att merparten av den litteratur och de handlingar jag tagit del av har en negativ syn pÄ sÀrundervisning och andra skolformer sÄ som sÀrskolan.

Syftet med undersökningen Àr att fÄ en bild av vad ett antal personer, i beslutsfattande positioner och som har förutsÀttningar att pÄverka skolutvecklingen i en kommun, tÀnker om och lÀgger för innebörd i begreppen en skola för alla och inkludering samt att undersöka vad dessa personer anser att det föreligger för utvecklingsbehov för att uppnÄ intentionen en skola för alla. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om en skola för alla, inkludering samt specialpedagogiska perspektiv. Undersökningen grundar sig pÄ humanistisk vetenskapstradition i hermeneutisk anda och tar sin teoretiska utgÄngspunkt i Vygotskys sociokulturella inlÀrningsteori och Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell. Femton delvis strukturerade intervjuer, med politiker verksamma inom skol- och barnomsorgsförvaltningen och tjÀnstemÀn pÄ förvaltningsnivÄ i en kommun, ligger till grund för det resultat som redovisas. Resultatet av undersökningen visar att det rÄder vitt skilda uppfattningar om vad begreppet en skola för alla innebÀr. Begreppet inkludering definieras med att vara ?med i nÄgot sammanhang?, vilket sammanhanget Àr rÄder det delade meningar om.

Syftet med föreliggande undersökning var att med en diskursteoretisk anknytning belysa hur lÀrare med behörighet att undervisa i teoretiska Àmnen i skolÄr 7-9 talar om elever i skolsvÄrigheter och om sÀrskilt stöd i en skola för alla. I denna kvalitativa undersökning fÄr lÀsaren ta del av en litteraturgenomgÄng som behandlar specialpedagogisk forskning och verksamhet, elever i skolsvÄrigheter, sÀrskilt stöd och en inkluderande skola för alla. För insamlingen av den empiriska undersökningen genomfördes enskilda och delvis strukturerade intervjuer med sex lÀrare. Intervjuerna utgick frÄn frÄgeomrÄden rörande elever i skolsvÄrigheter, sÀrskilt stöd och en skola för alla. LitteraturgenomgÄngen och resultatet av intervjuerna ligger till grund för den diskursteoretiskt anknutna diskussionen. Sammanfattningsvis tyder mina litteraturstudier och resultat pÄ att det inte fanns en absolut kunskap eller sanning i talet om elever i skolsvÄrigheter och om sÀrskilt stöd i en skola för alla.

Syftet med vÄr studie, som har genomförts via kvalitativa intervjuer med Ätta pedagoger, har varit att undersöka om och hur utomhusmiljön anvÀnds pÄ förskola och skola i ett lÀrandesyfte och för att se om det finns nÄgon skillnad mellan förskola-förskola, skola-skola och förskola-skola, men Àven att undersöka vilka tankar pedagogerna i de olika verksamheterna har om hur utomhusmiljön pÄverkar barns lÀrande. Vi har anvÀnt oss av Ätta pedagoger, fyra inom förskolan och fyra inom skolan. Fyra av dem har sin arbetsplats i centrum och fyra av dem har sin arbetsplats utanför centrum. För att besvara vÄra frÄgestÀllningar har vi anvÀnt oss av intervjuer. Resultatet av vÄr undersökning blev att utomhusmiljön anvÀnds bÄde pÄ förskola och pÄ skola i ett lÀrandesyfte och dÀr var inga skillnader mellan förskola-förskola, skola-skola eller förskola-skola.

I denna studie har det undersökts hur samverkan fungerar mellan skola och socialtjĂ€nst och hur sekretessen pĂ„verkar detta. Även en undersökning av en öppenverksamhet som samverkar mellan skola och socialtjĂ€nst har gjorts för att se hur sekretess pĂ„verkar samverkan mellan de olika myndigheterna. Det har anvĂ€nts en kvalitativ metod i studien dĂ€r det har intervjuats tvĂ„ skolkuratorer, tvĂ„ socialsekreterare och en socialpedagog frĂ„n en öppenverksamhet. Resultaten av intervjuerna har jĂ€mförts med teori och tidigare forskning. De resultat som framkommit Ă€r att sekretessen mellan skola och socialtjĂ€nst ses bĂ„de som en hjĂ€lp men Ă€ven ett hinder i samarbetet mellan myndigheterna.

I detta arbete redovisas vad olika styrdokument, skolplaner och regeringspropositionen för en förnyad lÀrarutbildning, anser om bilden i förskola/skola. Vi har gjort tvÄ enkÀtundersök-ningar om vad pedagoger (lÀrarutbildare, verksamma pedagoger i skola och förskola och studenter som avslutar sin utbildning men har viss praktisk erfarenhet) anser om ?Bildens betydelse i förskola/skola?. Anser de att bilden har betydelse, hur gör de konkret och hur anvÀnder de sig av bild i sÄ fall. Detta har dÄ jÀmförts med vad styrdokumenten sÀger om bild i förskola/skola och en skillnad mellan teori och praktik kan konstateras.

Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka vad som ha?nder med dramapedagogik na?r den a?r en tillfa?llig beso?kare i skolan genom regeringssatsningen Skapande skola. Studien underso?ker vad som ha?nder med dramapedagogikens processinriktade arbetssa?tt na?r den ska rymmas inom en ma?linriktad projektverksamhet som Skapande skola vars syfte a?r att mo?jliggo?ra professionell konst i fo?r- och grundskola. Med socialkonstruktionistisk ansats genomfo?rs en kritisk diskursanalys fo?r att belysa hur dramapedagogiken konstrueras inom ramen fo?r Skapande skola projekt.

Den hÀr studien handlar om hur olika yrkeskategorier sÄsom rektor, lÀrare, fritidspedagog och specialpedagog menar att de skapar ?en skola för alla?, vilka möjligheter och svÄrigheter som finns i detta arbete samt vad de skulle vilja förÀndra för att bÀttre kunna möta alla barns olika behov i skolan. Som metod har kvalitativa intervjuer anvÀnts och nio personer har intervjuats. Alla informanter Àr positivt instÀllda till inkludering av elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd och menar att möjligheterna att förverkliga ?en skola för alla? finns, men att det ofta saknas resurser för att det ska kunna fungera bra, bÄde för elever och pedagoger.

Malmö högskola LÀrarutbildningen Examensarbete Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning Höstterminen 2005 Jönsson, Helen. & Christiansson, Annika. (2005). VÀgen mot en HÀlsofrÀmjande skola. (The road to a Health Promoting School) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med arbetet Àr att se hur skolan kan arbeta hÀlsofrÀmjande och hur de studerande pÄ Idrott och HÀlsa ser pÄ sin profession och pÄ hÀlsofrÀmjande arbete. Arbetet ger en överblick över gjord forskning om HÀlsofrÀmjande arbete och en HÀlsofrÀmjande skola.

Uppsatsen handlar om en god lÀrmiljö och en skola för alla.Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ vad nÄgra pedagoger anser om en god lÀrmiljö och en skola för alla och hur dom arbetar för att uppnÄ det. För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor, lÀste vi litteratur som var relevant för Àmnet och intervjuade pedagoger ute i verksamheten.Vi anvÀnde oss av intervjumetoden, nÀr vi stÀllde frÄgorna till pedagogerna. De vi intervjuade var tvÄ rektorer, sex pedagoger, en speciallÀrare och en specialpedagog. Vi tog kontakt med pedagogerna och förklarade frÄgorna och syftet med uppsatsen. Vid nÀsta steg genomförde vi intervjuerna.

Med anledning av lÀroplanens tyngd pÄ samverkan mellan hem och skola Àr syftet med detta arbete att fÄ en bild av hur lÀrare ser pÄ sina förÀldrakontakter. FrÄgestÀllningarna Àr nÀr, hur och varför hem och skola tar kontakt med varandra och hur kontakterna skulle kunna förbÀttras. I detta arbete ingÄr en kvalitativ studie dÀr ett antal lÀrare intervjuas om deras uppfattningar av förÀldrasamverkan..