?Scanvados ? en skÄnsk calvados? börjar med en beskrivning av vad calvados egentligen Àr och vilka som Àr de ultimata förhÄllandena för att kunna producera en god och attraktiv calvados. Examensarbetet fortsÀtter sedan med att undersöka förutsÀttningarna för calvadosdestillering i SkÄne, och tÀcker juridiska, ekonomiska och praktiska aspekter av produktionsförloppet sÄsom lagar, tillstÄnd, kostnader men Àven ifall de nÀrproducerade Àppelsorterna lÀmpar sig för calvadostillverkning. Mot slutet följer en diskussion som knyter ihop de olika resultaten av undersökningarna och dÀr jag drar mina slutsatser om en hÄllbar calvadosproduktion i SkÄne..

Vid allvarlig sjukdom som demens dÀr patienterna ofta drabbas av beteendeförÀndringar Àr det viktigt för sjuksköterskor att ha kunskap om hur de kan minska symtomen eller förhindra att symtomen blir vÀrre. Det ingÄr i sjuksköterskans omvÄrdnadsansvar att minska lidande och ge möjlighet till en vÀrdig död. Detta ansvar kan uppfyllas genom att i praktiken anvÀnda kunskapen för att uppmÀrksamma, bedöma och ÄtgÀrda patienternas behov. Syftet med studien var att i en vÄrdhemskontext belysa inverkan av musik- och djurterapi pÄ aggressivitet hos patienter med demens. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie av vetenskapliga artiklar vilka överensstÀmde med syftet.

Studien Àr genomförd i en mindre kommun i Norrbotten med cirka 17.000 invÄnare dÀr lÄngtidsarbetslösa ungdomars situation har undersökts i syfte att beskriva och analysera vilka möjligheter och förutsÀttningar ungdomarna har i sin arbetslöshet samt hur de handlar för att ta sig ur den. Analysen utgick frÄn den teoretiska referensram som legat till grund för studien samt respondenternas beskrivningar av sina upplevelser gÀllande möjligheter, förutsÀttningar, samarbetet med Arbetsförmedlingen samt den ekonomiska situationen. Jag har utgÄtt frÄn den kvalitativa metoden i min studie dÄ den ger möjlighet att studera de lÄngtidsarbetslösa ungdomarnas upplevelser och tolkningar av sin egen situation. Intervjuer har utgjort den huvudsakliga datainsamlingen dÀr jag genomfört sju enskilda intervjuer. Resultatet visar att ungdomarna upplever sin situation som arbetslös som bÄde aktiv och spÀnd.

Flygbranschen har pÄ senare Är blivit överrumplad av den snabba expansionen av Electronic Flight Bags (EFB) och introduktionen av bÀrbara lÀsplattor har öppnat upp för ett mer ekonomiskt alternativ till fast installerad utrustning. Med anledning av detta har NextJet beslutat sig för att genomföra en förstudie för att se om det gÄr att implementera EFB i bolaget pÄ ett sÀkert och kostnadseffektivt sÀtt.Den hÀr studien visar att implementering av Electronic Flight Bag inte kunde pÄvisa nÄgra direkta ekonomiska besparingar men uppfattningen Àr att Electronic Flight Bag ger effektiviseringsförbÀttringar och kvalitetshöjande bidrag till verksamheten som vÀger upp kostnaden för investeringen och driften av systemet..

Att bygga med gröna tak börjar bli allt vanligare för att öka grönskan i stÀder. I vÀstvÀrlden bestÄr en stor del av stÀderna av outnyttjade, mörkfÀrgade hustak. Takytorna kan förbÀttra det lokala klimatet om de istÀllet blir omsorgsfullt designade till gröna ytor ? ?greening the skyline?. Gröna tak kan i stÀder ha en renande funktion av vattnet och luften, samtidigt som de Àven sÀnker temperaturen. De blir gröna oaser i stadens betongdjungel, med bÄde produktiva och rekreativa syften.

Bakgrund och problem: SkolmÄltidsverksamheten i Sveriges kommuner Àr i behovav förbÀttring. I Torslanda stadsdel, i Göteborg, har ett förÀndringsarbete avskolmÄltiderna genomförts med ett lyckat resultat. Det ordnades i form av ett projektsom kallades Torslanda Matprojekt. Författaren anser att det Àr viktigt att spridakunskapen om hur ett lyckat förÀndringsarbete kan genomföras.Det kan eventuellt ha skett ett organisatoriskt lÀrande under projektets gÄng. EttförÀndringsarbete medför ofta ett visst motstÄnd, och det krÀvs resurser för attförÀndra en mÄltidsverksamhet.Syften: Författaren avser att beskriva hur ett eventuellt organisatoriskt lÀrande hargenomförts utifrÄn Senges idéer, vilket motstÄnd som har förekommit och hur och nÀrde övervanns, samt förklara hur de ekonomiska resurserna har blivit hanterade.AvgrÀnsningar: Uppsatsen fokuserar pÄ projektets tvÄ första faser.

BedrÀgerier bedöms vara kraftigt underrepresenterade i brottstatistiken och bara en brÄkdel av gÀrningsmÀnnen upptÀcks. Bilden av hur dessa ser ut Àr splittrad i det nuvarande kunskapsfÀltet. Denna studie bygger pÄ en enkÀt som med utgÄngspunkt frÄn andra kÀllor Àn offentlig registerdata försökt klargöra hur en bedragare ser ut och vilka faktorer som pÄverkar risken för bedrÀgerier, samt kasta ljus pÄ dem som av olika skÀl undkommer kontroll och lagföring. Resultatet visar att vissa faktorer utmÀrker sig och vissa kÀnnetecken framtrÀder. De mest utmÀrkande riskfaktorerna Àr anonymitet, allmÀn ekonomisk kris och otydliga regler.

I Sverige aktualiserar cash pool-system sÀrskilda aktiebolagsrÀttsliga frÄgestÀllningar, beroende pÄ att lÄn till aktieÀgare som huvudregel Àr förbjudna. Vid en prövning av de undantagsmöjligheter som ges uppstÄr sÀrskilda bedömningsproblem nÀr ett företag som Àger aktier i det utlÄnande aktiebolaget har sitt sÀte utanför det Europeiska Ekonomiska SamarbetsomrÄdet (EES). OmfÄnget av förbudsregeln och dess undantag vid likviditetshantering Àr i detta hÀnseende oviss. Det Àr dÀrför nödvÀndigt att klargöra omfattningen av förbudet och utreda vilka krav aktiebolagslagen stÀller pÄ svenska aktiebolag som avser att delta i en cash pool..

Bakgrund: Hj?rtsvikt ?r en kronisk sjukdom som fr?mst drabbar den ?ldre befolkningen. Globalt uppskattas att miljontals m?nniskor lever med hj?rtsvikt, och i Sverige ber?knas cirka 200 000 vara drabbade. Hj?rtsvikt orsakar flera symtom som p?verkar m?nniskors vardag, d?rf?r kr?vs det olika omv?rdnadsstrategier f?r att fr?mja v?lbefinnandet.

Inom skatterÀtten sökes stÀndigt nya förfaranden som inom lagstiftningens ramar leder till skatteförmÄner. Ett sÄdant förfarande som blivit mycket vanligt inom fastighetsbranschen Àr paketering av fastigheter i aktiebolag eller ekonomiska föreningar varpÄ andelarna i dessa bolag avyttras. Detta genomförs som alternativ till en direkt fastighetsavyttring. Syftet med förfarandet Àr att de avyttrade andelarna ska klassificeras som nÀringsbetingade vilket innebÀr att kapitalvinsten dÀrmed Àr skattefri. En förutsÀttning för att uppnÄ dessa skattekonsekvenser Àr dock att de avyttrade andelarna utgör kapitaltillgÄngar.

Sammanfattning  Idrottsrörelsen har genomgÄtt en rad förÀndringar sedan mitten av 1960-talet. Utvecklingen har allt eftersom skapat en idrottsrörelse dÀr fokus inriktats pÄ sportsliga och ekonomiska resultat istÀllet för den ideella verksamhetens karaktÀr och identitet. Under slutet av 1990-talet förÀndrades förutsÀttningarna för de svenska idrottsföreningarna. Associationsformen idrottsaktiebolag tillÀts av riksidrottsförbundet vilket innebar att elitverksamheten inom föreningarna tillÀts starta en form av aktiebolag. En restriktion i associationsformen som skiljde sig frÄn ett vanligt aktiebolag var att Àgarstrukturen reglerades.

Syfte med mitt arbete var att undersöka hur man ska göra för att starta ett eget företag, vilka problem som kan uppstÄ under resans gÄng och vilka fördelar och nackdelar som det Àr med att driva en egen verksamhet.Uppsatsen pÄbörjades Är 1997. Materialet till undersökningen samlades genom litteraturstudier, intervjuer med Àgarna till olika kaféer runt om i Göteborg och information frÄn Arbetsförmedlingen och Företagsetablering (ALMI). DÀrefter skedde sammanstÀllning och bearbetning av materialet. Uppdatering och fÀrdigstÀllande av arbetet har gjorts under Är 2008. MÄnga av de kaféer jag vÀnde mig till har bytt Àgare, nÄgra hade samma Àgare och nÄgra existerade inte lÀngre.

Konkurrensen mellan kommunerna i Sverige har ökat pÄ grund av den ekonomiska globaliseringen, den informationsteknologiska utvecklingen och till följd av den nationella ekonomiska omstruktureringen. Idag Àr det inte lÀngre inom industrisamhÀllet som den mesta tillvÀxt genereras utan kunskapssamhÀllet har fÄtt en allt större betydelse. LuleÄ kommun Àr en kommun som antagit en vision för att fÄ till stÄnd en utveckling och tillvÀxt. Syftet med uppsatsen Àr att analysera policyprocessen som ledde fram till att Vision 2010 antogs i LuleÄ kommun samt diskutera ifall Vision 2010 utifrÄn trippel helix-teorin kan vara ett medel för att skapa den önskvÀrda tillvÀxten? För att kunna besvara syftet i uppsatsen har jag stÀllt följande frÄgor: ? Vad bygger visionen pÄ för resonemang? ? Hur har visionen tagits fram? ? Vilka intressenter stÄr bakom framtagandet av visionen? Studien bestÄr av tvÄ delar: utvecklandet av en teoretisk modell för att kunna analysera och förstÄ processen samt en analys av policyprocessen kring Vision 2010 i LuleÄ kommun.

Den hÀr uppsatsen undersöker pÄ vilket sÀtt ekonomiska faktorer som anstÀllningskontrakt och arbetslöshet pÄverkar kvinnors intentioner att skaffa barn inom tre Är. MÄnga tidigare studier har undersökt hur sambandet ser ut mellan ekonomisk osÀkerhet och fertilitet, men desto fÀrre har koncentrerat sig pÄ att titta pÄ sambandet mellan anstÀllningskontrakt och barnintentioner.Uppsatsen baseras pÄ tvÀrsnittsdata frÄn European Social Survey, som samlades in Är 2004 och 2010. Sex logistiska regressionsanalyser har utförts för att undersöka hur detta eventuella samband skiljer sig inom Ären samt mellan kvinnor som Àr barnlösa och kvinnor som har ett barn sedan tidigare. Flera kontrollvariabler har inkluderats i modellerna.De slutsatser som kan dras frÄn analyserna Àr att barnlösa kvinnor som hade en ostabil arbetssituation Är 2004, var mindre benÀgna att planera för att skaffa barn inom tre Är Àn kvinnor som hade fast anstÀllning. För kvinnor som hade ett barn sedan tidigare hade istÀllet egenföretagare och övriga utanför arbetsmarknaden en större sannolikhet att skaffa ett andra barn Àn de med fast anstÀllning.

Syftet med vÄr uppsats Àr att kartlÀgga tre av de viktigaste delarna (skivbolag, bokningsbolag och förlag) i den svenska musikbranschen ur ett ekonomiskt perspektiv. Genom vÄr kartlÀggning Àmnar vi öka förstÄelsen för hur den ekonomiska strukturen mellan svenska musikbolag har utvecklats frÄn Är 2000 till 2008. Denna jÀmförelse har vi gjort genom att granska Ärsredovisningar frÄn de största aktörerna inom respektive del-bransch..