Sök:

Sökresultat:

4551 Uppsatser om Samhällsinsatser och ekonomiska förändringar - Sida 51 av 304

Utveckling av motocrossadel

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att kartlÀgga attityder pÄ ledningsnivÄ till att anvÀnda fysisk aktivitet för de anstÀllda som medel för att öka de ekonomiska vinsterna i företaget.FrÄgestÀllningar:? Hur ser attityderna till fysiskt aktiva medarbetare ut, utifrÄn ett ledningsperspektiv pÄ företaget?? Hur ser företagsledningen pÄ kopplingen mellan medarbetarnas fysiska status och företagets ekonomiska resultat?MetodInsamling av material till studien skedde genom intervjuer och utgÄr ifrÄn en kvalitativ undersökningsansats. Kontakt togs med en person pÄ ledningsnivÄ pÄ fem företag. Denna person kom sedan att representera respektive företags attityder. Intervjuer gjordes Àven med tvÄ ledande organisationer pÄ den svenska arbetsmarknaden, en pÄ arbetsgivarsidan respektive en pÄ arbetstagarsidan som komplement till övriga intervjuer.ResultatDe attityder kring hÀlsoekonomi som framkom i denna studie var av varierande karaktÀr.

En branschanalys av Taximarknaden i Stockholm

Syftet med detta arbete har varit att undersöka taxibranschen efter branschens avreglering, med fokus pÄ Taxi Stockholm 15 00 00 AB. Denna innefattar den aktuella lÀge för taxibranschen i Stockholm och Àven den nya konkurrenssituationen hos taximarknaden i Stockholm efter avregleringen 1990. Denna undersökning bygger pÄ en kvalitativ samt en kvantitativ metod dÄ har vi försökt att noggrant fÄ fram fakta om branschen med hjÀlp av bÄde primÀrdata (intervjuer) och sekundÀrdata (Ärsredovisningar, ekonomiska rapporter, akademiska artiklar, Internet kÀllor mm.). I analysen har utförts sedan en jÀmförelse mellan fallföretaget Taxi Stockholm och dess huvudkonkurrenter med hjÀlp av valda teorier och insamlade sekundÀr samt primÀrdata. Taxi Stockholm 15 00 00 AB som tackvare sin tidigare monopolinstÀllning har haft en ledande position, pÄ senare Är förlorad marknadsandelar till sina konkurrenter.

Det ekonomiska bistÄndets villkor

Uppsatsen behandlar socialtjÀnstlagens ekonomiska bistÄnd och dess villkor. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka krav som kan stÀllas pÄ en enskild som ansöker om försörjningsstöd hos en socialnÀmnd. Vidare besvaras den omvÀnda frÄgan; vilka krav som inte kan göras gÀllande gentemot den bistÄndssökande. Tyngdpunkten i uppsatsen ligger pÄ rÀttsfall frÄn RegeringsrÀtten och till viss del Àven kammarrÀtterna. SocialtjÀnstens insatser skall bygga pÄ principerna om frivillighet, sjÀlvbestÀmmande och integritet.

Licensiering av upphovsra?tt : En studie om avtalslicensens funktion och framtid

Licensiering utgo?r ett viktigt verktyg inom upphovsra?tten och har en stor praktisk betydelse fo?r sa?va?l upphovsma?n som ra?ttighetsutnyttjare och andra. Avtalslicensen a?r en nordisk ra?ttsfigur som framtagits fo?r att klarera ra?ttigheter vid massutnyttjanden av upphovsra?ttsligt skyddade verk och ger mo?jlighet att utnyttja verk av utanfo?rsta?ende upphovsma?n utan att inha?mta tillsta?nd. Upphovsma?nnens ra?ttigheter tillvaratas genom ra?tt till ersa?ttning och erforderliga skyddsregler.

Den svenska implementeringsprocessen av ILO 169: en politik utan förankring?

Denna uppsats syftade till att utreda huruvida den av staten initierade ratificeringen av ILO 169, och framförallt artikel 14 ur denna konvention, har politiskt stöd bland de berörda aktörerna i Lappmarken. Detta eftersom det politiska stödet för en ratificering till synes Àr svagt. De berörda aktörerna utgörs av renskötande samer, icke-renskötande samer samt övrig befolkning i omrÄdet, dÄ dessa aktörer nyttjar mark och vatten pÄ olika sÀtt. För att klargöra huruvida politiskt stöd föreligger i frÄgan om ILO 169, har David Beethams Legitimeringsteori anvÀnts. Denna teori utgÄr frÄn att förekomsten av legitimitet, som i denna kontext kan jÀmstÀllas med politiskt stöd, kan visas utifrÄn tre sammanvÀvda dimensioner ? B1-B3, dÀr B1 utgÄr frÄn legitimitet utifrÄn etablerade regler, B2 frÄn rÀttfÀrdigande via delade vÀrderingar hos dominant och underordnad samt B3 som konfirmerar legitimitet via handlingar.

Skolan ska vara skola. En grÀnsdragningsanalys av den ekonomiska vetenskapens roll i den politiska skoldebatten 1989-1993.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka tvÄ företag med olika ÀgarförhÄllande och vinstintresse, för att se om de skiljer sig Ät avseende vad de prioriterar att kommunicera av sitt CSR-arbete till sina intressenter, samt vilka CSR-kategorier företagen vÀljer att arbeta med. VÄr avsikt Àr att undersöka om och hur ÀgarförhÄllande och vinstintresse kan bidra till att forma företagens CSR-strategier. OmrÄdet Àr intressant att undersöka dÄ ÀgarförhÄllande och vinstintresse som bidragande faktorer till att forma CSR-arbete och kommunikationen av detta Àr relativt outforskat..

Basala hygienrutiner : faktorer som pÄverkar följsamheten för sjuksköterskor inom somatisk vÄrd

Bakgrund: VÄrdrelaterade infektioner utgör ett betydande hot för alla patienter inom somatisk vÄrd och förknippas med stora ekonomiska kostnader. Den huvudsakliga orsaken Àr bristande handhygienrutiner och problemet skulle kunna elimineras med högre följsamhet. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa faktorer som pÄverkar sjuksköterskors följsamhet till basala hygienrutiner inom somatisk vÄrd. Metod: En litteraturöversikt dÀr artiklar med kvalitativ och kvantitativ inriktning som uppfyllde förutbestÀmda krav utvaldes för analys. Tolv artiklar selekterades fram.

Huvudsakskriteriet ? Hur tolkas det vid bokföringsbrott?

Myndigheternas uppfattning Àr att den grova ekonomiska brottsligheten har blivit allvarligare pÄ senare Är, den har dessutom blivit svÄrare att upptÀcka, mer komplicerad att utreda och lagföra. Ekobrottsmyndigheten Àr en statlig myndighet som har hand om den största delen av all ekobrottsbekÀmpning i Sverige. De utreder bland annat bokföringsbrott, konkursrelaterade brott, skattebrott och insiderbrott. Ekobrottsmyndigheten riktar i första hand in sig pÄ den grova ekonomiska brottsligheten, men ocksÄ pÄ de mindre allvarliga ekobrotten dÀr straffvÀrdet inte Àr högt men dÀr lagföringen har ett förebyggande syfte. Av de anmÀlda brottsmisstankar som kommer in till ekobrottsmyndigheten sÄ stÄr bokföringsbrott för 37 % och skattebrott stÄr för 48 %.

Effekter pa? den fysiska aktiviteten, motivationen och koncentrationen vid negativ energibalans

Negativ energibalans och fysisk aktivitet resulterar ba?da i ett skifte i energianva?ndningen i kroppen. Vid nega- tiv energibalans delas detta skifte in i tre faser da?r den fo?rsta fasen karakta?riseras av en o?kad glukoneogenes, lipolys och ketogenes; den andra fasen av en acceleration av dessa processer; och den tredje fasen av en ha?m- ning av glukoneogenesen. Vid fysisk aktivitet pa?verkas energiomsa?ttningen av intensiteten och varaktigheten pa? den fysiska aktiviteten, da?r en ho?g intensitet gynnar glykogennedbrytningen och en la?gre intensitet o?kar anva?ndningen av fett som energika?lla.

Risk och osÀkerhet i vindkraftsinvesteringar : Hur företagens investeringsbedömning pÄverkas av deras syn pÄ risk och osÀkerhetsfaktorer

Nyckeln till ett framgÄngsrikt och vÀrdefullt företag Àr att göra bra investeringar eftersom det Àr investeringarna som skapar den avkastning som dess Àgare fÄr som ersÀttning (Froot, et al., 1994). Om företaget strÀvar efter att göra vÀrdemaximerande investeringar mÄste de dÀrför bedöma vilka investeringar som kan tÀnkas generera en avkastning som Àr större Àn kostnaden för kapitalet som investeras (Brealey, et al., 2014). Detta Àr den teoretiska grundregeln för all investeringsbedömning (Brealey, et al., 2014). Men eftersom framtiden Àr fylld av risk och osÀkerhet Àr bedömningen av en investerings ekonomiska vÀrde ingen enkel sak (Sandahl & Sjögren, 2005).I företagens strÀvan att tÀmja denna risk och osÀkerhet har Mikes (2009;2011) identifierat tvÄ olika kulturer, den berÀknande kulturen och den visualiserande kulturen. Dessa kulturer prÀglas av sin syn pÄ vad som Àr meningsfullt att sannolikhets bedöma och vad som inte Àr meningsfullt att sannolikhets bedöma (Mikes, 2011).

Rötgas och termisk förgasning av GROT, en vÀg till ett fossilfritt Norrland : en ekonomisk utredning

Sverige Àr idag i starkt beroende av importerade oljeprodukter för att driva de dagliga transporter som krÀvs för att samhÀllet ska fungera. Kraftigt ökade priser pÄ olja, eller en slopad internationell oljehandel skulle fÄ ödesdigra konsekvenser för Sverige. Samtidigt Àr Jordens klimat i förÀndring, varmare temperaturer leder till smÀltande inlandsisar och detta till stor del pÄ grund av vÀrldens oljeanvÀndning. Denna rapport behandlar de ekonomiska aspekterna kring biogastillverkning för ett VÀster- och Norrbotten sjÀlvförsörjande inom drivmedel för vÀgtransporter. Rapporten utreder huruvida denna sjÀlvförsörjning skulle vara möjligt med avseende pÄ tillgÄng utav rÄvaror för biogasanlÀggningarna.

Kostnadseffektivisering av en produktionsprocess i SMF : -En fallstudie

Fallstudiens syfte Àr att skapa en förstÄelse för hur man kan identifiera ekonomiska förluster samt förbÀttra det interna produktionsflödet med rekommenderade förbÀttringsÄtgÀrder. MÄlsÀttningen Àr att skapa en modell som kan hjÀlpa SMF att förbÀttra sin produktion. Modellen ska sen testas empiriskt i fallföretaget och tillsammans med den noggrant utvalda teorin generera en nulÀgesanalys som ska sammanstÀlla faktorer som Àr vÀsentliga att studera för att förbÀttra produktionen.Nyckelord:Produktionsflöde, KartlÀggning, Modellutveckling, Lean produktion, Produktionsutveckling, SMF.

Fysiskt aktiv personal - en vinstfaktor för företaget? : attityder pÄ ledningsnivÄ

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att kartlÀgga attityder pÄ ledningsnivÄ till att anvÀnda fysisk aktivitet för de anstÀllda som medel för att öka de ekonomiska vinsterna i företaget.FrÄgestÀllningar:? Hur ser attityderna till fysiskt aktiva medarbetare ut, utifrÄn ett ledningsperspektiv pÄ företaget?? Hur ser företagsledningen pÄ kopplingen mellan medarbetarnas fysiska status och företagets ekonomiska resultat?MetodInsamling av material till studien skedde genom intervjuer och utgÄr ifrÄn en kvalitativ undersökningsansats. Kontakt togs med en person pÄ ledningsnivÄ pÄ fem företag. Denna person kom sedan att representera respektive företags attityder. Intervjuer gjordes Àven med tvÄ ledande organisationer pÄ den svenska arbetsmarknaden, en pÄ arbetsgivarsidan respektive en pÄ arbetstagarsidan som komplement till övriga intervjuer.ResultatDe attityder kring hÀlsoekonomi som framkom i denna studie var av varierande karaktÀr.

Könssegregering som ett hinder för kvinnors möjlighet till utveckling söder om Sahara

MÄlsÀttningen med uppsatsen Àr att genom en litteraturstudie ge en bild av hur kvinnor segregeras pÄ arbetsmarknaden i Afrika söder om Sahara. Befolkningsförflyttningar, migration, krig, katastrofer, sjukdomar, förlust av arbetskraft, nerbrytningar av sociala institutioner, förÀndrade inhemska sociala och ekonomiska mönster, och minskade möjligheter till utveckling har drabbat kvinnorna i Afrika söder om Sahara sedan kolonialtiden. Historiska bevis indikerar att afrikanska kvinnors deltagande i det ekonomiska och politiska livet var djupt rotat pÄ den afrikanska kontinenten. I mÄnga afrikanska samhÀllen hade kvinnor ett politiskt inflytande, om inte formellt sÄ i vart fall informellt. Idagens Afrika söder om Sahara har kvinnor fÀrre möjligheter Àn mÀn.

Den fria rörligheten och den villkorade rÀttvisan i en globaliserad vÀrld : En kvalitativ studie om rÀttvisans vad, vem och hur för EU-medborgare i Sverige

Denna studie bygger pÄ en kritisk hermeneutisk kvalitativ innehÄllsanalys med en deduktiv ansats. Genom att applicera Nancy Frasers rÀttviseteori som behandlar frÄgan om hur rÀttvisa ska kunna uppnÄs i en globaliserad vÀrld har EU:s rörlighetsdirektiv, likabehandlingsprincip, svensk lag samt rapporter om EU-medborgares situation i Sverige analyserats för att undersöka EU-medborgares möjlighet till jÀmlikt deltagande i en svensk kontext. Resultatet visar att det görs en distinktion mellan aktiva och icke-aktiva EU-medborgare och för att rÀknas som rÀttvisesubjekt för att omfattas av de rÀttigheter som manifesteras i rörlighetsdirektivet och svensk lag krÀvs en ekonomiskt resursstark EU- medborgare. Vidare visar resultatet hur icke-aktiva EU-medborgare ofta hamnar utanför det svenska samhÀllet och deras vistelse hÀr Àr villkorad pÄ det sÀtt att de exempelvis krÀvs inneha tillrÀckliga egna ekonomiska resurser eller rimlig chans till arbete för att omfattas av det svenska vÀlfÀrdssystemet. Detta gör att icke-aktiva EU-medborgare ofta hamnar i en situation dÀr de utestÀngs frÄn viktiga sociala arenor i samhÀllet till följd av att de saknar arbete, bostad och ekonomiska resurser samt möjligheten att hÀvda sina rÀttigheter och fÄ dessa tillgodosedda.

<- FöregÄende sida 51 NÀsta sida ->