Syftet med studien Àr att frÄn de yrkesverksammas perspektiv beskriva det som kan utmÀrka yrkesroll och yrkesidentitet pÄ en ekumenisk arbetsplats. Jag har valt att empiriskt söka svar pÄ dessa frÄgor och har intervjuat tre arbetslag. De tre arbetsplatser som jag besökt Àr Sjukhuskyrkan och Universitetskyrkan samt ett arbetslag för den andliga vÄrden pÄ hÀkte.Jag har valt att göra fokusintervjuer med en intervjustil dÀr Àmnet introduceras pÄ ett sÀtt som öppnar för deltagarna att ge uttryck Ät personliga Äsikter och upplevelser. Svaren har analyserats med hjÀlp av en rollteoretisk modell. Enligt den rollteoretiska modell jag utgÄtt frÄn formas yrkesroll i vÀxelspel med sammanhanget, det formella regelverket, de egna förvÀntningarna, samspelet med andra i arbetslaget och brukarnas förvÀntningar.

SammanfattningI stora delar av vÀrlden anvÀnds forumteater för att motverka förtryck. NÀr forumteater spelas har jokern en nyckelroll. Undersökningens syfte Àr att ta reda pÄ vad de i studien ingÄende jokrarna uppfattar som jokring och hur de uppfattar jokring samt att skapa beskrivningskategorier för dessa uppfattningar. FrÄgestÀllningen Àr: Hur beskriver jokrar jokring?I undersökningen har korta intervjuer med 19 jokrar analyserats.

En kulturmiljö bestÄr i princip av hela vÄr fysiska omgivning, undantaget helt orörd natur. Dessutom kan kulturmiljön vara av social art, det vill sÀga att den Àr immateriell och innefattas av bland annat traditioner, folkminnen och ortsnamn. Eftersom begreppet kulturmiljö omfattar sÄ mycket Àr det svÄrt att kunna praktisera en kulturmiljövÄrd utan att ha nÄgra riktlinjer och urvalsmetoder. Allt kan inte bevaras och vÄrdas i oförÀnderligt skick till kommande generationer, utan det mÄste finnas en kontinuitet i utvecklingen av den fysiska miljön. Varje tid bör lÀmna sina spÄr till eftervÀrlden utan att Àldre spÄr helt raderas ut.

Denna rapport beskriver mitt projekt som jag utfört under min VFU-period pÄ Haparanda Stad. Under min tid pÄ Haparanda stad fick jag i uppgift att utföra ett eget projekt. Jag fick Àven vara med och se hur mÄnga andra pÄgÄende projekt fungerar och ser ut. Som projekt valde jag att inventera och granska Haparanda stads gÄng och cykelbanor som ingÄr i stadsnÀtet. Till hjÀlp och rÄd under mitt projekt hade jag mina handledare Göran Wigren, Sofia Rosendahl, Kalle Kyösti och Robert Ekholm.

Detta arbete syftar till att studera hur den fysiska miljo?n kan sta?rka stadslivet i staden genom att koppla ihop tva? handelsomra?den med olika karakta?r. Under andra halvan av 1900-talet har lokalisering av handel mer och mer fokuserats till la?gen utanfo?r stadens centrum pa? grund av bilsamha?llets framva?xt samt tillga?ngen och priset pa? mark. Handelns lokaler har dessutom vuxit och blivit allt sto?rre och mer ytkra?vande, na?got som det sa?llan finns plats fo?r i centrala la?gen.

Alla organisationer, inklusive hÀlso- och sjukvÄrden, Àgnar sig Ät förÀndringsarbete. Denna studie Àr skriven inom vÄrd- och omsorgsadministration och fokuserar pÄ förÀndringsarbete inom hÀlso- och sjukvÄrden. FörÀndringsarbete Àr en komplex uppgift som krÀver planering och förberedelser. För att lyckas med förÀndringar i hÀlso- och sjukvÄrdsorganisationer Àr kommunikation nödvÀndigt. I en organisation Àr det ledarna som har störst möjligheter för att ordna och pÄbörja kommunikation i t ex diskussionsforum.

Arbete som fokuserar pÄ stadens fysiska strukturer samt stadens funktioner inom ett omrÄde i centrala Norrköping. I arbetet redovisas dels en allmÀnteoretisk beskrivning av begreppen hÄllbar utveckling, stadens fysiska strukturer och stadens funktion, och dÀrefter en analys av det aktuella planomrÄdet utifrÄn dessa aspekter. Inledningsvis Äterges grundlÀggande historie-, och nutidsbeskrivning av Norrköping samt problembeskrivning för det planomrÄde som uppsatsen avser ge förbÀttringsförslag för. Uppsatser ger Àven fördjupad kunskap i sÄvÀl allmÀnteoretiska som platsspecifika Àmnen sÄ som hÄllbar utveckling, stadens fysiska strukturer, stadens funktion samt om medborgardeltagande. Informationen Àr hÀmtad hÄllbar utveckling, stadens fysiska strukturer, stadens funktion samt om medborgardeltagande. Det planförslag som presenteras i arbetet syftar till att itergrera de olika delarna i centrala Norrköping ur planeringssynpunkt samt ge ett tryggare och livligare centrum i Norrköping med ett ökat flöde av folk och dÀr vissa kvarter inte bara passeras förbi obemÀrkta utan Àven ger invÄnarna anledning att stanna till. Planförlaget analyseras dÀrefter utifrÄn bÄde lÄngsiktiga och kortsiktiga konsekvenser för samtliga olika faktorer som tagits upp tidigare. HÀr skall man tydligt kunna se hur vÀl planförslaget uppfyller sitt syfte.

AbstractJag gÄr i detta arbete först igenom ett antal olika sÀtt att se pÄ autenticitet, diskuterar och jÀmför olika musikvetares stÄndpunkter samt undersöker begreppets ursprung. DÀrefter har jag undersökt hur dessa olika autenticiteter pÄverkar det klingande resultatet i ett specifikt verk och stycket jag valt för detta syfte Àr Allegro moderato ur Sonata para guitarra av Antonio José. Verket Àr dock inte det centrala, utan syftet att se hur olika ramar, autenticiteter, pÄverkar det klingande resultatet Àr det som stÄr i centrum och detta skulle egentligen kunnat göras utifrÄn vilket musikstycke som helst.För att komma fram till hur jag pÄ bÀsta sÀtt kan vara trogen vart och ett av dessa olika synsÀtt sÄ har jag Àven gjort en analys av verket. Jag gÄr i arbetet dels in pÄ vissa detaljer i verket, undersöker vilka olika tolkningsmöjligheter jag kan hitta utifrÄn de ramar som ges av de olika sÀtten att se pÄ autenticitet och dels ser jag till större strukturer i verket och hur olika val pÄverkar dessa. Jag har Àven dokumenterat de klingande skillnaderna med ljudinspelningar och dÄ spelat in bÄde lÀngre och kortare partier samt gjort en inspelning av hela satsen för att fÄ en bild av stycket som helhet samt för att se hur slutresultatet blev.

  Denna studie syftar till att undersöka vilka faktorer som skapar trygghet för nyanlÀnda ungdomars livssituation i skola och samhÀlle, samt om det finns eventuella skillnader utifrÄn ett elev- och lÀrarperspektiv. Detta har besvarats utifrÄn följande frÄgestÀllningar; Vilka personer, platser, hÀndelser och aktiviteter hjÀlper till att skapa trygghet och framtidstro för dessa ungdomars tillvaro och lÀrande? Hur upplever ungdomarna sin vardag i denna övergÄngssituation? Vilken roll har skolan, vad Àr vÀrdefullt för ungdomarna? Finns det nÄgra skillnader i hur elever och lÀrare uppfattar Centrum för Introduktion i Skola (CIS) som verksamhet, gÀllande undervisning, bemötande, elevernas trygghet och framtidstro? Metoden för denna studie Àr intervju med hjÀlp av ljudupptagning, intervjuerna har genomförts med sex stycken nyanlÀnda ungdomar samt tvÄ stycken undervisande lÀrare pÄ CIS. Bearbetning och analys av insamlad data utfördes under diskussion utifrÄn ljudupptagningen. Resultatet av vÄr studie visar att CIS har ett vÀlfungerande arbetssÀtt för nyanlÀnda ungdomar och fungerar som en fast punkt som skapar trygghet i elevernas livssituation, samt att relationen mellan lÀrare och elever Àr viktigt gÀllande trygghetsaspekten.

This study regards the Swedish documentation system, BBiC, which is translated from the English version LACS. BBiC is created to make sure that the children?s needs are put in centre of attention in child protection investigations. The BBiC-system becomes problematic regarding unaccompanied refugee children because of the parent-perspective which is a keystone in the system. Therefor BBiC creates discretion for the social worker which is not BBiC: s original intension.

Som pedagoger i grundskolan kommer vi möta elever med funktionshinder inom autismspektrumet och dÀrför vill vi utöka vÄr kunskap kring detta för att vara bÀttre förberedda inför mötet med dessa elever. Vi har undersökt skolsituationen för dessa elever för att se hur vÀl situationen stÀmmer överens med den inkluderande skola som beskrivs i bÄde skollagen och lÀroplanen. Enligt de tvÄ behandlingsmetoder vi utgÄtt frÄn, TEACCH- och LövÄs-metoden, bör mÄlet vara att dessa barn ska fÄ en likvÀrdig utbildning i en inkluderande skola. Genom att intervjua och jÀmföra olika aktörer som berör elever med detta funktionshinder, har vi fÄtt insikt i vilka resurser eleverna har tillgÄng till, hur de fördelas och grunderna till denna fördelning. VÄrt resultat Àr att det krÀvs vÀl anvÀnda resurser och en positiv instÀllning till dessa barn i en inkluderande skola.

Vi har funnit att berĂ€knat kundunderlag, geografiskt lĂ€ge, utbudet av kompletterande butiker i nĂ€rheten, hyres-/lokalkostnader, konkurrenter, tillgĂ€ngliga parkerings-platser samt lokalerbjudande frĂ„n fastighetsĂ€gare var de mest betydelsefulla faktorerna vid lokalisering av detaljhandelsföretagen i Ronneby och BrĂ€kne-Hoby. För detaljhandelsföretagen Dressmann, Karlsson, Matex var det frĂ€mst de lĂ€mpliga butikslĂ€gena i centrum av Ronneby som pĂ„verkade besluten om lokalisering. För detaljhandelsföretaget Överskottsbolaget var det Ă€ven lĂ€get, och i detta fallet var det placeringen av butikslokalen vid knytpunkten med stark trafikerade vĂ€gar, den mest betydelsefulla faktorn. Ronneby Kommun samt ABRI spelade viktiga roller vid utvecklingen av Ronneby som handelsstad samt orten BrĂ€kne-Hoby under perioden 1998-2003. Under Ă„ren 1998-2001 genomfördes ett ?centrumprojekt? i syfte att uthyra tomma lokaler avsedda för detaljhandelsverksamhet.

NÀr Scanias maskiner som ska testa nya lastbilskomponenter eller hela lastbilar, sÄ kallade testriggar, inte fungerar som de ska sÄ fanns det i dagslÀget en uppfattning att problemen i vissa fall dels var Äterkommande och dels var svÄranalyserade. PÄ grund av detta ville Scania Tekniskt Centrum (STC) införa rotorsaksanalyser av nÀr testriggar inte fungerade som de skulle. Denna studie har undersökt vad som i dagslÀget behövde förÀndras och vad som möjliggjorde att rotorsaksanalyser av fallerande hos testriggarna skulle fungera sÄ bra som möjligt.En nulÀgesanalys gjordes. Resultaten av denna visade pÄ att fyra roller fanns som var involverade i att ÄtgÀrda fel hos testriggarna, nÀmligen de som Àger riggarna, de som arbetar med underhÄll av riggarna, de som utvecklar riggarna och de som Àr ansvariga för arbetsmiljön och sÀkerheten hos riggarna. En process map skapades för att visa hur dessa roller i dagslÀget samverkade för att bygga testriggar och ÄtgÀrda fel hos dem.Resultaten av nulÀgesanalysen visade pÄ att fyra övergripande faktorer pÄverkade huruvida rotorsaksanalyser skulle kunna genomföras.

Sedan slutet av 1990-talet har vuxenutbildningen i vÄrt land varit ett viktigt utvecklingsomrÄde. Begreppen livslÄngt lÀrande och livsvitt lÀrande har diskuterats. Med avsikt att utveckla det livslÄnga lÀrandet har en rad utvecklingsprojekt startats. Ett av dem Àr CV i SkellefteÄ som verkat som ett centrum för information, vÀgledning och validering. Validering Àr en metod att undersöka individens kunskap, bÄde teoretisk och praktisk.

VÄrt övergripande syfte med uppsatsen Àr att öka förstÄelsen för problematiken kring marknadsorientering, alltsÄ klyftan mellan att företag anser sig vara marknadsorienterade trots att de befinner sig lÄngt framför marknaden. Genom att med en metaforisk tematisering visa pÄ olika legitimeringsgrunder för innovationsarbete Àr vÄr förhoppning att just denna problematik ska stÀllas i centrum, eftersom vi anser att innovationsarbete Àr det första och kanske viktigaste steget för diskussionen kring marknadsorientering. Ytterligare en del av syftet Àr att pÄvisa vilka inre motsÀttningar som finns inom diskursen för innovationer. Genom att utföra en diskursanalys av innovationslitteratur och av vÄra intervjuer med innovationspraktiker vill vi lyfta fram ny kunskap som vi anser hittills inte diskuterats och problematiserats. Denna nya kunskap om marknadsorientering och innovationer Àr vÄrt teoretiska bidrag till forskningen.