Skogen är inte bara en viktig ekonomisk resurs för Sverige och en livsmiljö för många växt- och djurarter. Den bidrar också till stora upplevelsemässiga och rekreativa värden, det vill säga sociala värden. Skogen ska tillgodose många behov och konflikter kan uppstå mellan olika intressenter. Fokus i detta examensarbete var ett skogsområde i byn Dalasjös närhet i Vilhelmina kommun i norra Sverige där en intressekonflikt uppstått mellan skogsägarens planer på att föryngringsavverka och den lokala befolkningens önskan om att behålla området intakt för rekreation och sociala aktiviteter. Huvudsyftet med studien var att genomföra en kartläggning och beskrivning av skogens sociala värden i Dalasjö och den aktuella intressekonflikten.

Goda arbetsrelaterade sociala relationer är något som intuitivt kan kopplas till en rad positiva effekter i organisationer. Bristfälliga sociala relationer på en arbetsplats kan på motsvarande sätt tänkas leda till problem. En genomgång av litteraturen visar dock att det saknas en konceptualisering av begreppet arbetsrelaterade sociala relationer samt ett instrument för att mäta dessa. Syftet med denna studie var att identifiera begreppets underdimensioner samt att utveckla ett psykologiskt mätinstrument för dessa. Både en kvalitativ och en kvantitativ metod har tillämpats genom djupintervjuer samt en enkätundersökning.

Bakgrunden till vårt val av ämnesområde har uppkommit eftersom vår uppfattning är att den undervisning som sker i värdegrundsfrågor, många gånger fungerar i klassrummen, ändå uppstår konflikter av olika slag utanför klassrummet, till exempel på skolgården eller i korridorerna. Syftet är att, genom en kvalitativ studie, undersöka lärares uppfattningar av villkor för värdegrundsarbetets betydelse för eleverna i skolans tidiga år. I studien analyseras hur lärare förstår samspelet mellan å ena sidan undervisning i värdefrågor och å andra sidan elevers tillämpning i deras praktik. Metoden baseras på enskilda intervjuer med sex lärare som arbetar i skolans tidiga år. I studien redogörs kortfattat för tre perspektiv på lärande, vilka är tolkade ur respondenternas utsagor.

Syftet med denna kvalitativa studie är att studera blivande psykoterapeuters motiv att utbilda sig till psykoterapeuter och att undersöka om de angivna                      motiven skiljer sig åt beroende på grundutbildning och val av teoretisk inriktning på studierna. Studien genomfördes med hjälp av en enkät där deltagarna i undersökning fick svara på öppna frågor om motiv som fått dem att söka psykoterapeututbildningen samt gradera hur deltagarna stämde in i ett antal tänkbara motiv att välja att utbilda sig till psykoterapeut. Med en kvalitativ ansats och genom att företa en induktiv analys av resultatet kunde tretton temakategorier som motiverar att välja psykoterapeutyrket upptäckas; ökad kunskap, ökad kompetens och bättre behandlingsresultat, personligutveckling/personliga egenskaper, karriär/arbetslivssituation, autonomi, status/ekonomi, att komma vidare i en yrkesroll,legitimation/legitimitet, påverkan av en signifikant person eller litteratur,altruism, försvar och egna svårigheter, förväntade belöningar samt ökad tryggheti arbetet. Blivande psykoterapeuter med psykodynamisk eller relationell inriktning angav i större utsträckning motiv som kunde relateras inre konflikter och svåra erfarenheter i livet än vad dem med kognitiv                       beteendeterapeutisk inriktning gjorde..

This study examined gray areas within professional ethics of a public library organization and investigated the relationship between the library as an organization and the librarian as an employee when it comes to support and opportunities to make exceptions to rules and regulations. This relationship is then related to workplace issues.Data were gathered via interviews with six librarians who were placed into two focus groups. Library organization documents that contain rules and regulations (guidelines) were examined. The presumption was that conformity between librarians? experiences and actions and the organization?s guidelines will tell us something about workplace conditions.

This examination paper is about educational drama and is implemented from a participant oriented perspective. The main purpose of this study is to find out what conceptions and experiences the children actualize when participating in educational drama exercises. The reason why I choose to write about this subject was because of my own fascination and experiences of participating in drama exercises. On account of my further profession as a teacher, I want this study to take direction in school.The theoretical frame in this examination consists of literature that describes educational drama as a subject. I also present and discuss some earlier research in this area.

Inom större delen av norra Sverige verkar renskötsel och skogsbruk på samma marker, denna kombination av markutnyttjande kan i vissa fall leda till konflikter på grund av skogsbrukets påverkan på renens vinterbete. För att föra fram samernas talan har Svenska Samernas riksförbund gett ut policyprogrammet ?Ett renskötselanpassat skogsbruk? som ger förslag till anpassningar av skogsbrukets skötselåtgärder. Syftet med denna studie var att undersöka hur enskilda skogsägares ekonomi och möjligheter att producera virke påverkades vid en anpassning till detta policyprogram. Arbetet utfördes med hjälp av Heurekas applikation BeståndsVis genom att jämföra tre olika scenarier, med olika anpassningsgrad till policyprogrammet, på en lavrik tallmark med ståndortsindex T16 över en omloppstid. Beståndet ansågs återspegla en typisk vinterbetesmark för ren längs Öreälven inom Lycksele kommun. Det intensiva skogsbruket med contortatall gav den högsta avkastningen, men det renskötselanpassade skogsbruket lönade sig ändå bättre än det standardiserade, samt gav det högsta nettot vid föryngringsavverkning. Man kan däremot ifrågasätta föryngringskostnaderna i det renskötselanpassade skogsbruket, i och med att plantering utan markberedning inte gav en lägre plantöverlevnad, vilket inte framkommer i prognoser med BeståndsVis..

Uppsatsen behandlar deskriptivt hur ämnesområdet mänskliga rättigheter behandlas vid internationellafredsfrämjande operationer och det legala ramverk som är styrande. Av särskilt intresse är desvårigheter som det internationella samfundet, FN, har med kontrollen av efterlevnaden att stateragerar i enlighet med de principer som anslagits i den allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter.Då alltfler nationer deltager i fredsoperationer är det viktigt att konventioner och andra styranderegelverk, som folk- och sedvanerätten, utformas på sådant sätt att de kan nå bred förankring samtstyra utvecklingen för skyddet av de mänskliga rättigheterna i en positiv riktning.Syftet med uppsatsen är att bringa kunskap om var Sverige står i dagsläget avseende synen påmänskliga rättigheter och hur vi utbildar och övar vår personal inför fredsfrämjande operationer för attsäkerställa att våra soldater/sjömän och civila agerar på ett riktigt sätt i enlighet med FN:s grundläggandeanda och värderingar.I detta perspektiv är det viktigt att samtlig personal som skall deltaga i en multinationell fredsoperationär väl fötrogna med vilka rättigheter och skyldigheter de har enligt internationell rätt att ingripa, enskiltom så är nödvändigt, för möjliggörande att skydd av de mänskliga rättigheterna ges såväl inom denegna fredsstyrkan som till tredje part och de inblandade i konflikten som man är satt att lösa..

SammanfattningSyftet med studien var att beskriva och sammanställa befintlig forskning om de etiska konflikterna, som ambulanspersonal ställs inför i samband med HLR och att inventera om prehospitala HLR riktlinjer tar hänsyn till etiska aspekter på HLR. En litteraturstudie genomfördes där tretton vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet visade att etiska konflikter uppstod när det gällde ambulanspersonalens beslut om att påbörja HLR eller inte, på patienter som av litteraturen beskrevs som terminalt sjuka eller äldre terminalt sjuka patienter. Ibland kränkte ambulanspersonalen patienternas autonomi genom att påbörja HLR mot patienternas och de anhörigas vilja, trots att det existerade en Ej HLR önskan från patienterna och deras anhöriga. Den huvudsakliga orsaken till att sådana situationer uppstod var oklarheter i lagstiftningen omkring prehospitala HLR riktlinjer i USA och Kanada.

Titel: Uterummet som kunskapskälla Författare: Jeanette Bergman & Carina Karlsson Syftet med denna undersökning är att få kunskap om hur pedagoger på olika förskolor tänker kring uterummet. Vidare är syftet att se hur pedagogerna ser på att bedriva verksamheten ute och om de använder sig av uterummet i undervisningssyfte. Uterummet kan ses som en möjlig tillgång både för lärande och för att stärka hälsan. Hur uppfattar de pedagoger som vi intervjuat detta? Ser de uterummet som en möjlighet för att upptäcka och uppleva olika känslor som nyfikenhet, trygghet, upptäckarlust och inspiration? I klassrummet har lärarna lätt att använda sig av de pedagogiska hjälpmedel som finns.

BakgrundUnder förskollärrautbildningen har det väckts tankar hos oss huruvida ingången i arbetslivet kommer att upplevas och hur samarbete kan te sig i ett arbetslag. Samt på vilket sätt kunskapen från utbildningen får utrymme i arbetslaget när vi själva är färdigutbildade förskollärare.SyfteVårt syfte har varit att undersöka nyutbildade förskollärares upplevelser om ingången i arbetslivet samt möjligheten till inflytande i arbetslaget med utgångspunkt i den kunskap de tillägnat sig under sin förskollärarutbildning.MetodVi har valt att utföra en kvalitativ studie med intervju som redskap. I studien ingår sex stycken förskollärare, som delar med sig av sin första tid som nyutbildade.ResultatFörskollärarna upplevde ingången i arbetslivet som smidig när det kom till samarbetet med kollegorna, det fanns faktorer som underlättade eller försvårade ingången. Några av förskollärarna betonade att förskollärarutbildningen hade gett en bra kunskapsgrund för yrkesrollen, vilket har resulterat i att de fått inflytande i arbetslaget. Vidare betonade de att samarbetet i arbetslagen fungerat väl och kollegorna har tagit hänsyn till varandra.

Den svenska något begränsade artilleri-förmågan skall kunna verka effektivt i alla konfliktnivåer och detta skapar behov av erfarenhetsinhämtning av tidigare konflikter. Finska vinterkriget har i denna uppsats behandlats för att utvärdera en konflikt av nationell karaktär liknande den svenska försvarsmakten skulle kunna ställas inför.Undersökningen behandlade två områden; ?Mannerheim-linjen? och ?Norr om Ladoga? på grund av dess olika karaktär och på så sätt behov av finsk taktikanpassning. Analysen genom kvalitativ litteraturstudie genomfördes med utgångspunkt i teorin krigföringens principer. Analysen skulle sedan mynna ut i ett antal principer som verkade framgångsfrämjande för artilleriets användande.

Forskningsfältet som omfattar hur militärt indirekt ledarskap genomförs under påfrestande förhållanden och i extrema miljöer är mycket begränsat. Studiens syfte har därför varit att kartlägga indirekt ledarskap i ett svenskt förband som genomförde skarp insats i Afghanistan 2010.Studiens teori har utgjorts av en svensk preliminär hierarkisk top-down modell som beskriver hur indirekt ledarskap utförs. 220 respondenter har deltagit i enkätstudien som genomförts i tre nivåer, hög, mellanliggande och lägre organisatorisk nivå. Kvalitativ empiri kompletterar den kvantitativa empirin.Resultatet av studien innebär att det indirekta ledarskapet inte upplevdes koherent i den studerade miljön. Kontingentschefens bidrag till förbandets resultat, geografiska avstånd, olika ledningsstrukturer samt graden av utsatthet är aspekter som påverkar hur dennes indirekta ledarskap upplevdes av förbandet.Studiens bidrag till krigsvetenskapen och den militära professionen utgörs av att ny empiri tillförts med nya perspektiv som påverkar utövandet av indirekt ledarskap i denna typ av kontext.

Bakgrund: Sociala relationer på arbetsplatsen har en visad påverkan på trivsel och välbefinnande hos de inom arbetsplatsen. Det har i tidigare forskning setts ett samband mellan lojala underordnade som stannar längre inom företaget, med överordnade som uppskattar sina underordnade. Syfte: Studien belyser forskningen angående de sociala relationernas påverkan på trivsel, välmående och delaktighet. Hur man undviker och bemöter konflikter inom arbetsplatsen och hur detta påverkar deras upplevelse på arbetsplatsen. Metod: Det är en kvalitativ fallstudie med sju informanter, både män och kvinnor i åldern 20 till 60 år. Studien genomfördes på ett företag i Mellansverige. Resultat: I resultatet kunde vi se att de sociala relationerna på arbetsplatsen hade en stor påverkan på de anställdas välbefinnande och arbetstillfredsställelse.

Denna uppsats handlar om en komparativ studie om hur soldater upplevde krig, med fokus påderas egna berättelser, det vill säga hur soldaterna uppfattade sin situation ur ett mycketpersonligt perspektiv. Objekten i denna studie är de amerikanska soldaterna som frivilligtsökte sig till kriget i Vietnam samt de frivilliga svenska soldaterna som under de förstamissionerna åkte till det pågående kriget i Bosnien. Syftet med uppsatsen är därmed attundersöka om de amerikanska och de svenska soldaterna hade liknande eller skildauppfattningar om de svårigheter som förekom genom att verka i en miljö som präglades avdöd, lidande och att hamna i plötsliga, livshotande situationer. Resultaten av undersökningenvisar, trots de olika typerna av konflikter, att det förekom skillnader och även likheter i deberättelser som skildrar synen på mod, rädsla, de inblandade parterna med mera.Undersökningen utgår från gjord forskning av de amerikanska soldaternas brevkorrespondens,vilket personligt och ingående skildrar deras situation. Gällande de svenska soldaternassituation i Bosnien så beskrivs den ur ett antal undersökningar (intervjuer) samt ur tvåbiografier, vilket ligger till grund för en jämförelse i denna undersökning..