Bakgrund: Artificiell intelligens tar en allt st?rre plats i samh?llet och s? ?ven inom h?lso- och sjukv?rden. Anv?ndningen av AI kantas av lagar, regler och rekommendationer f?r hur AI ska anv?ndas som hj?lpmedel. Sjuksk?terskorspelar en viktig roll att s?kerst?lla en god och s?ker v?rd och att anv?ndningenav AI sker p? ett etiskt korrekt s?tt med fokus p? patientens v?lbefinnande.

Vi lever i ett samh?lle d?r teknologiska uppfinningar hela tiden h?jer hastigheten, inte bara i arbetet utan ocks? i vardagen. Denna studie syftar d?rf?r till att unders?ka om samtidens norm om produktivitet genomsyrar alla ?ldrar och livsstadier genom att fokusera p? pension?rer. F?r att bidra till f?rst?else av normer kring produktivitet hos ?ldre ?mnar studien f?rst? pension?rernas subjektiva upplevelser av tid och hur den ?nskas spenderas i relation till ?lderdomen. Genom ett utforskande av dikotomin produktivitet/reproduktivitet och hur den f?rh?ller sig till rekreation samt agentskap och ett temporalt perspektiv avser studien att unders?ka ?lderdomens kapitel och pensionen med nya glas?gon.

I studien undersöker vi vilka faktorer som bidrar till ett vÀlfungerande arbetsteam utifrÄn ett arbetstagarperspektiv. Vi har avgrÀnsat oss till en kommunal verksamhet och mer specifikt till tvÄ tillagningskök som genomgÄtt en omorganisering. Vi har genomfört Ätta intervjuer med tvÄ arbetsteam som vi valt att kalla Hagaboda och Rosalund. Vi har dÄ anvÀnt oss av en kvalitativ metod och utgÄtt frÄn en hermeneutisk ansats. Vi har utgÄtt frÄn fyra olika teorier Abraham H Maslows behovsteori, Jack R Gibbs kommunikationsmönster, Robert Karsek och Töres Theorell utvecklande krav- kontroll och stödmodell samt Karl Marxs alienationsteori.

Det livslÄnga lÀrandet har stor betydelse för framtidens sjukvÄrd. DessvÀrre reagerar sjukvÄrden alltför lÄngsamt pÄ denna förÀndring. Möjligen kan en kombination av grupphandledning och vÄrdvetenskap vara rÀtt medicin. Grupphandledning fungerar som en förÀndringsprocess med syfte att tillvarata och utveckla gruppens samlade kompetens med den lÀrande Àr i fokus dÀr vÄrdvetenskapen mycket vÀl skulle passa in. VÄrdvetenskapen i sin tur Àr en humanistisk vetenskap som karakteriseras av en holistisk mÀnniskosyn som stöttar mÀnniskans grundbehov och tar hÀnsyn till dennes personliga vÀrderingar och erfarenheter.

Bakgrunden till studien ?r att unders?kningar och statistik visar att elever med utl?ndsk bakgrund i Sverige har st?rre utmaningar att f?rst? texter j?mf?rt med elever med inhemsk bakgrund. Att kunna avkoda och f?rst? en text har en avg?rande betydelse f?r elevernas skolframg?ng. En god l?sf?rm?ga ?r dessutom av central betydelse f?r att kunna delta i ett demokratiskt samh?lle.

Syftet med denna studie ?r att med en intervjustudie unders?ka hur f?rskoll?rare resonerar att de arbetar med dialogisk l?sning och boksamtal som pedagogiska verktyg och hur f?rskoll?rare anser det p?verkar barns spr?kutveckling samt hur de inkluderar flerspr?kiga barn i h?gl?snings-situationerna. Studien utg?r ifr?n ett sociokulturellt perspektiv samt f?ljande fr?gest?llningar: 1) Hur resonerar f?rskoll?rare att de arbetar med dialogisk l?sning och boksamtal som pedagogiska verktyg f?r spr?kutvecklingen hos barn?, 2) Hur beskriver f?rskoll?rare att de planerar f?r h?gl?sning som en spr?kutvecklande aktivitet? samt 3) Hur resonerar f?rskoll?rare kring att inkludera flerspr?kiga barn under h?gl?sningen? Enligt Brodin och Renblad (2019) och Alatalo och Westlund (2021) s? anv?nds inte l?sningen som ett undervisningstillf?lle f?r att ge m?jlighet f?r barnen att utveckla sina spr?kkunskaper. Eftersom att f?rskolan har en viktig roll i barns spr?kutveckling menar vi att v?r studie ger en viktig inblick i hur f?rskoll?rare resonerar kring hur spr?kutvecklingen f?r barn i f?rskoleverksamheten kan se ut.

SAMMANFATTNINGOtillrÀcklig fysisk aktivitet Àr en riskfaktor för en mÀngd olika sjukdomar och ohÀlsotillstÄnd. Att öka den fysiska aktivitetsnivÄn i en befolkning har visat sig vara en av de mest effektiva ÄtgÀrderna för att förbÀttra folkhÀlsan. PrimÀrvÄrden och speciellt distriktssköterskan har en central roll i arbetet med att förÀndra patienters ohÀlsosamma livsstilar. MÄnga sjuksköterskor inom primÀrvÄrden brottas med att kunna ge bra och effektiv rÄdgivning pÄ en mycket begrÀnsad tid. MI Àr en evidensbaserad tillÀmpning av livsstilsrÄdgivning som anvÀnds allt mer för att uppnÄ positiva livsstilsförÀndringar.Syftet med studien Àr att beskriva hur sjuksköterskan med hjÀlp av MI pÄ bÀsta sÀtt kan hjÀlpa patienten till en ökad fysisk aktivitetsnivÄ.

Den demografiska och ekonomiska utvecklingen i G?teborg ser ut att skapa stora utmaningar kommande ?r f?r hela staden. I denna fallstudie unders?ks Serviceresor G?teborgs verksamhet d?r vi ser att de ?ldre resen?rernas m?jligheter att f?rflytta sig riskerar att f?rs?mras p? grund av konsekvenserna av denna utveckling. Syftet med denna studie ?r d?rf?r att unders?ka hur Serviceresor G?teborg kan hantera effekterna av den demografiska utvecklingen utan att p?verka resen?rernas mobilitet negativt.

The aim of this thesis is to contribute to the field ofinformation politics, in the areas of the future regulationof The Fundamental Law on Freedom of Expression andThe Freedom of the Press Act. The focus of the study is todiscursively examine how ideas and perspectives ontechnological developments are expressed in a pendingSwedish legislative proposal. The empirical data consistsof an interim government report, SOU 2010:68, writtenby Yttrandefrihetskommittén (Committee on Freedom ofExpression) and analysed using Norman Fairclough'sCritical Discourse Analysis. The analysis is conducted onthree levels: a textual level, a discursive practice level anda social practice level.On the textual level we found that the committeecontinously uses significantly charged expressions todescribe technological development. On the discursivepractice level two discourses were identified.

Syftet med uppsatsen har varit att studera vilket lÀrande och mervÀrde som en kompetensutvecklingsinsats för reparatörer pÄ ett företag har genererat i, för individ och organisation. I arbetet studeras ocksÄ pÄ vilket sÀtt lÀrandeprocessen har frÀmjat respektive hindrat lÀrande och kompetensutveckling. Undersökningen Àr en fallstudie och empirin utgörs av intervjuer med deltagande reparatörer och nÄgra utvalda chefer inom organisationen. Den teoretiska ramen har skapats utifrÄn teorier kring lÀrande, kompetens, pedagogik inom arbetslivet. Kompetensutvecklingsprojektet har tillkommit med anledning av att man inom organisationen ville höja ett antal reparatörers kompetens för att de skulle kunna gÄ in i rollen som utförande tekniker.

Samskapande tillvÀgagÄngssÀtt i psykoterapi stÀller frÄgor om arten av psykotera--? peutisk kompetens. Enligt nyare forskning Àr den terapeutiska alliansen en av de allra viktigaste faktorerna för att förklara terapeutisk framgÄng. Den terapeutiska alliansen Àr en samskapad relation mellan terapeut och klient, dÀr bÀgge parter samverkar för ett gemensamt mÄl. SÄ vad Àr terapeutens bidrag i att skapa denna terapeutiska allians? Fyra halvstrukturerade intervjuer genomfördes med fyra erfarna familjeterapeuter, angÄende deras expertis.

Bakgrund: Isoleringsv?rd kan vara n?dv?ndigt av olika sk?l. Patienter med smittsamma sjukdomar beh?ver isoleras f?r att undvika smittspridning och infektionsk?nsliga patienter beh?ver skyddas fr?n smitta. F?r att skydda allm?nheten s? finns smittskyddslagen, sjukdomar skiljs mellan allm?nfarliga och samh?llsfarliga och kr?ver olika restriktioner och ?tg?rder.

Resultatet visar, att det fanns en stor medvetenhet i intervjugruppen om lekens betydelse för den kognitiva utvecklingen. Detta var för mig en glÀdjande upptÀckt. Vidare kom det fram att det pÄgick olika utvecklingsarbeten, inget var direkt kopplat till lek, men leken fanns hela tiden med i tankarna hos respondenterna. Kompetensutveckling, samtal och handledning var viktiga redskap för att utveckla verksamheterna. Samtliga respondenter menade att man kan anvÀnda lek som specialpedagogisk metod och att det gagnar alla barnen i gruppen.

Föreliggande studie berör musikens roll och möjlighet i arbetet med förskolans demokratiska uppdrag och studiens syfte Àr att undersöka pÄ vilka sÀtt förskolans musikaktiviteter kan anvÀndas som ett verktyg för att frÀmja det demokratiska arbetet i verksamheten. Studien gör ett försök att applicera ett deliberativt demokratiperspektiv pÄ musikaktiviteter i förskolan och tar sÄledes avstamp i Habermas och Deweys tankar om demokrati och kommunikation. Studien Àr gjord i etnografisk anda med hjÀlp av deltagande observationer genomförda i förskolemiljö. Resultatet har dÀrefter analyserats utifrÄn tre olika aspekter av det deliberativa samtalet samt utifrÄn de situationer dÀr deliberativ kommunikation iakttagits.Studiens huvudsakliga resultat visar att det deliberativa samtalet framtrÀder i verksamheten pÄ flera olika sÀtt. Barnen uttrycker sig med röst, kropp och instrument och gör pÄ sÄ sÀtt sig sjÀlva delaktiga i den musikaliska kommunikationen.

Sverige Àr ett demokratiskt land med en grund i demokratiska vÀrderingar. Skolan ska följa samma anda, och ses som en medproducent av elever som förstÄr och kan anvÀnda sig av demokratiska synsÀtt. Demokrati i skolans vÀrld yttrar sig som elevinflytande och delaktighet i elevernas eget lÀrande. Problematiseringen bestÄr i att skolan ska leva upp till kraven i styrdokumenten, samtidigt som den inte erbjuder nÄgra riktlinjer i hur inflytandet ska utföras. Detta innebÀr att det finns en variation i hur elevinflytande tolkas och praktiseras, vilket gör frÄgan om elevinflytande intressant. Vad betyder egentligen elevinflytande? Syftet med studien Àr att undersöka hur fem pedagoger i Ärskurserna ett till sex resonerar och berÀttar om elevinflytande utifrÄn ett lÀrarperspektiv.