Systemutveckling gentemot försvarsindustrin kan i mÄnga fall bli komplext och innefatta vÀldigt stora projekt. Samtidigt har utvecklingen av modelleringsverktyg fortsatt och anvÀndningen av modellering har blivit ett potentiellt verktyg för att garantera kvalitativa kravdokument.Studien har studerat vilka för- och nackdelar det finns med att arbeta modell- respektive dokumentbaserat i projekt gentemot försvarsindustrin. Modellbaserat refereras i rapporten som anvÀndning av modeller för att skapa kravdokument medan dokumentbaserad utveckling innebÀr en mer traditionell syn pÄ utvecklingen dÀr krav formuleras i fritext och sedan lÀmnas över till ansvariga för implementering.Studien har med hjÀlp av intervjuer som frÀmsta datainsamlingsmetod med projekt involverade i utveckling av system gentemot försvarsindustrin identifierat fördelar och nackdelar med de bÄda respektive metoderna. Studien har kommit fram till att arbeta modellbaserat garanterar en hög kvalitet och har en förmÄga att hantera en hög komplexitet, dÀremot Àr metoden mer beroende av verktyg och kompetens jÀmfört med dokumentbaserad utveckling. Den dokumentbaserade utvecklingsmetoden karaktÀriseras av att vara en enkel metod utan nÄgot specifikt verktygsberoende, dÀremot har metoden visat sig vara olÀmplig för komplexa och stora projekt dÀr spÄrbarhet i kraven Àr kritisk..

Kulturens roll i samhÀllsutvecklingen Àr nÄgot som diskuteras allt mer intensivt. Idag kan en tendens dÀr man anvÀnder kultur som verktyg för att uppnÄ utveckling urskiljas i kulturpolitiken bÄde i Sverige och utomlands.Denna uppsats syftar till att studera och beskriva Region Hallands kulturpolitik, med fokus pÄ att urskilja hur man anvÀnder kultur som verktyg för att uppnÄ regional utveckling. Den teoretiska utgÄngspunkten i studien utgörs av tvÄ kulturpolitiska modeller genom vilka jag undersöker hur kulturpolitiken har utvecklats de senaste Ären, samt pÄ vilket sÀtt kulturen integreras i andra samhÀllssektorer.Materialet i uppsatsen har inhÀmtats genom intervjuer med representanter för de sex största partierna i Region Halland, samt med regionens kulturchef. Dessa intervjuer har tillsammans med en del sekundÀra kÀllor legat till grund för uppsatsens empiriska del.Det huvudsakliga resultatet i denna uppsats Àr att det rÄder en stor konsensus kring kulturpolitiken i Region Halland, oavsett partitillhörighet. Kulturen Àr pÄ god vÀg att bli en fullstÀndigt integrerad del i regionen, och den har stor betydelse för flera olika omrÄden.

Syftet med denna studie Àr att ur ett sociokulturellt perspektiv fÄ ökad insikt om och förstÄelse för hur ungdomars medvetenhet om demokratiska vÀrdegrunder framtrÀder. Syftet Àr ocksÄ att se om fritidsgÄrden som lÀrandemiljö möjliggör ungdomars utveckling av interkulturell kompetens. Influerade av etnografisk ansats har vi med hjÀlp av observationer och gruppintervju samt genom samtal med fritidsledare kommit fram till vÄrt resultat. Resultatet visar pÄ att fritidsgÄrden utgör en lÀrandemiljö och att ungdomars medvetenhet framtrÀdde, i bÄde ord och handling, i gemenskapen pÄ fritidsgÄrden. Den sociala gemenskapen utgör en viktig faktor för lÀrande och utveckling för ungdomar.

Denna studie undersöker vilka miljödiskurser, sÀtt att tala om och förstÄ, miljöproblematik som finns i lÀroböcker i samhÀllskunskap pÄ gymnasiet. Syftet Àr att undersöka detta och sÀtta det i relation till lÀroplanen Lpf94. Detta inbegriper att undersöka den diskursordning som lÀromedlen skapar, vilket Àr summan av de miljöproblematiksdiskurserna vilka finns i lÀroböckerna. De lÀroböcker som undersökts Àr Zigma ABC, Reflex ABC, SamhÀlle.nu BC, Forum ABC, Nya Millennium ABC och Exposé AB. Undersökningen har skett genom en diskursanalys baserad pÄ Norman Faircloughs Critical Discourse Analysis och John S.

Syftet Àr att utveckla och dokumentera en metod för anvÀndarnÀra utveckling av terrÀnganalysmoduler inom ramen för försvarsmaktens GeoPres-koncept. Dessutom skall det utifrÄn denna metod utvecklas ett siktfÀltsanalystillÀgg med brett anvÀndningsomrÄde. SiktfÀltsanalystillÀgget skall förenkla arbetet med siktfÀltsanalyser och skall kunna anvÀndas i Norra MilitÀromrÄdesstabens nÀtverk. En metod för utveckling av terrÀnganalysmoduler inom ramen för försvarsmaktens GeoPres-koncept togs fram med tio olika steg. Den utvecklade systemutvecklingsmetoden anvÀndes sedan för att utveckla ett siktfÀltsanalystillÀgg till ArcView.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ hur förskollÀrare resonerar om pedagogisk dokumentation i förskolan. Bakgrunden till studien Àr att förskolans lÀroplan 1998 lyfter fram pedagogisk dokumentation som ett redskap för att synliggöra verksamheten. I tidigare forskning bekrÀftas  den pedagogisk dokumentationens möjligheter att synliggöra barns utveckling och lÀrande. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer med öppna frÄgor. Intervjuerna genomfördes pÄ fyra förskolor med fem informanter. Av resultatet framgÄr det att förskollÀrarna ser den pedagogiska dokumentationen som ett redskap för synliggörande av barns lÀrande och utveckling. PÄ olika sÀtt framkom det att samtliga förskollÀrare anser att reflektion Àr av betydelse för att göra dokumentationen pedagogisk. .

Ledare pÄverkar mÄnga mÀnniskor och om ledare Àr medvetna om sitt eget lÀrande kan det finnas större chans att de Àven Àr medvetna och öppna för andras lÀrande vilket i sin tur kan gynna hela organisationens framtid. Syftet med denna studie var att beskriva och analysera ledares uppfattning av sin utveckling i det dagliga arbetet, samt att diskutera möjligheter till förbÀttringar i förutsÀttningarna för ledares utveckling i vardagen. För att uppnÄ syftet genomfördes en kvalitativ undersökning med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer med fyra ledare. Resultatet pekar pÄ att ledarna har ett i huvudsak anpassningsinriktat lÀrande med vissa drag Ät det utvecklingsinriktade hÄllet. Ett uttalat utbildningsbehov finns hos ledarna och ett mindre handlingsutrymme Àn vad som Àr önskvÀrt för ledarnas lÀrande och utveckling mÀrks. I slutet av uppsatsen diskuteras förbÀttringar och förutsÀttningar för dessa ledares möjligheter till utveckling. Det finns förhoppningar om att ledarna kan utvidga sitt lÀrande genom att bland annat systematisera sina reflektioner i vardagen och planera sina erfarenhetsutbyten och i samband med det fÄ mer utvÀxling av lÀrprocessen. .

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 ?r en globalt v?xande kronisk sjukdom som orsakar omfattande komplikationer och f?rtida d?d. Den utvecklas gradvis genom insulinresistens och minskad insulinproduktion och ofta kopplat till livsstilsfaktorer som ?vervikt och fysisk inaktivitet. Behandlingen bygger p? l?ngsiktiga f?r?ndringar av levnadsvanor d?r egenv?rd och st?d fr?n v?rden ?r avg?rande f?r att stabilisera blodsockret och f?rebygga f?ljdsjukdomar.

Detta arbete handlar om vilken betydelse rörelse har för barns utveckling och hur barn i skolÄr fyra till sex uppfattar rörelse i skolan. Litteraturen visar hur daglig rörelse bidrar till motorisk utveckling, vÀlmÄende och hur den frÀmjar inlÀrning och koncentration. Genom litteraturen belyses Àven hur viktig skolans instÀllning Àr, och vilka faktorer i skolan som pÄverkar elevernas motoriska utveckling.I arbetet har en enkÀtundersökning gjorts som om fatta 173 elever i skolÄr fyra till sex. Syftet var att undersöka elevernas instÀllning till rörelse i skolan, utöver idrottslektionerna. Resultatet visade att en klar majoritet elever ansÄg att det var roligt att röra pÄ sig och insÄg att rörelse bidrar till att de mÄr bÀttre..

Syftet med studien Àr att undersöka hur en balanserad styrning i praktiken pÄverkar verksamheters lÀrande och utveckling, samt hur en balanserad styrning i praktiken pÄverkar verksamheters förutsÀttningar att bli en lÀrande organisation. Balanserad styrning Àr en svensköversatt modell av balanced scorecard, en amerikansk styrform. Det teoretiska perspektivet i studien Àr miljöpedagogik och lÀrande organisation. Studien bygger pÄ en hermeneutisk tolkande ansats, vilket syftar till att hÀr skapa förstÄelse för hur en balanserad styrning fungerar i praktiken avseende lÀrande och utveckling samt hur den skapar förutsÀttningar för att bli en lÀrande organisation. Intervjuer har anvÀnts som datainsamlingsmetod, respondenter frÄn tvÄ kommuner har intervjuats, och i varje kommun har en enhetschef och tvÄ medarbetare intervjuats.

Syftet med studien Àr att undersöka förskollÀrares insikter, syfte och arbetsmetoder för att genom barnlitteratur utveckla barns socioemotionella förmÄgor. De frÄgestÀllningar som studien utgÄr frÄn Àr vilka insikter, vilket syfte och pÄ vilka sÀtt förskollÀrare arbetar med barnlitteratur med denna fokus. För att undersöka detta anvÀnds kvalitativa intervjuer som metod dÀr sex verksamma förskollÀrare med varierad Älder och arbetslivserfarenhet deltar. Resultatet visar pÄ att förskollÀrarna har en insikt i att barnlitteratur kan utveckla barns socioemotionella förmÄgor. Trots denna insikt visar resultatet pÄ att barnlitteratur med fokus pÄ socioemotionell utveckling inte Àr prioriterad utan anvÀnds i samband med hÀndelser som uppstÄr i barngruppen.

Data över arbetsproduktivitet och arbetslöshet för Sverige de senaste Ärtiondena ger skÀl att pÄ nytt undersöka om teknologisk utveckling leder till arbetslöshet genom att minska behovet av arbetskraft. Arbetsproduktivitetens lÀmplighet som mÄtt pÄ teknologisk utveckling diskuteras och den totala faktorproduktiviteten (TFP) bedöms vara mer passande. Ekonomisk teoribildning tillsammans med tidigare empiriska undersökningar pÄ omrÄdet anvÀnds för att beskriva de mekanismer via vilka teknologisk utveckling kan tÀnkas pÄverka arbetslöshet pÄ kort och lÄng sikt. Dessa mekanismer beskrivs med begreppen jobbförstörelse, jobbskapande och matchningseffektivitet. Mekanismerna undersöks genom grundlÀggande statistisk behandling av data för Sverige de senaste Ärtiondena, frÀmst mellan Ären 1994 och 2007.

Ångpanneföreningens utveckling under början av 1900-talet och framför allt skapandet av en elektroteknisk avdelning studeras med ett teoretiskt ramverk hĂ€mtat frĂ„n Schöns tankar om strukturkriser. Kontroverserna kring skapandet av den elektrotekniska avdelningen studeras. Föreningsformen och energibranschen blir avgörande för ÅF upp-och genomlever Kreugerkraschen och den efterföljande krisen..

Sammanfattning: Min studies syfte Àr att synliggöra vad leken har för betydelse för barnens sociala utveckling. Den beskriver leken och dess betydelse för att barnen ska utvecklas genom den. Den lyfter Àven fram pedagogernas syn pÄ leken och hur de hjÀlper till för att stötta barnen under tiden de Àr i fritidshemmet.FrÄgestÀllningarna som studien bygger pÄ Àr vad leken innebÀr för eleverna och hur den pÄverkar elevernas sociala utveckling och hur pedagogerna som arbetar i verksamheten ser pÄ leken samt hur de stöttar eleverna i deras utveckling.En strukturerad kvalitativ intervjumetod och en ostrukturerad observation ligger till grund för studien. Intervjuerna har jag gjort i tre grupper om fyra barn i varje grupp, detta gjorde jag tre gÄnger med olika barn. Jag intervjuade Àven fyra pedagoger som arbetar i verksamheten.

Uppsatsen undersöker byggnationen av SÄgenomrÄdet i Knivsta med syftet att kritiskt analysera den fysiska planeringen utifrÄn ett demokrati- och maktperspektiv. UtifrÄn intervjuer samt genom textanalys av media och offentliga dokument undersöker uppsatsen den kritiska diskursen som riktats mot planeringen, de diskurser kring hÄllbar utveckling som prÀglat planeringen samt i vilken utstrÀckning planeringen har pÄverkats av neoliberalism. Neoliberalism anvÀnds som uppsatsens teoretiska ramverk och som analytiskt verktyg för att förklara prioriteringar och beslut som fattats i planeringsprocessen. Undersökningen finner att den typ av hÄllbar utveckling som föresprÄkas av kommunen prÀglas av neoliberalism samt att de kritiska diskurserna inte getts inflytande i planeringen i stor utstrÀckning. Att kritiken inte getts inflytande i planeringen kan till viss del förklaras utifrÄn neoliberala tendenser, till exempel att beslut fattats genom stÀngda förhandlingar mellan kommun och privata aktörer och att politiskt laddade begrepp som hÄllbar utveckling och exploatering avpolitiserats.