Begreppet hÄllbar utveckling har allt sedan Brundtlandrapporten Är 1987 blivit mer och mer anvÀntöver hela vÀrlden. Begreppet kan dock definieras pÄ mÄnga olika sÀtt och uppfattas olika av olikaaktörer i samhÀllet. Ambivalensen kring begreppet har pÄ en internationell nivÄ lett till svÄrlöstakonflikter mellan stater. En aspekt som dock verkar mindre vÀl utforskad Àr hur medborgare pÄlokal nivÄ uppfattar begreppet hÄllbar utveckling och varifrÄn de fÄr sina uppfattningar. Huruniversitetsstudenter uppfattar begreppet Àr sÀrskilt intressant att undersöka dÄ utbildningssystemetÀr ett effektivt medel för att förÀndra mÀnniskors tankesÀtt i en hÄllbar riktning.Denna kandidatuppsats i kulturgeografi har som syfte att komparativt undersöka studentersuppfattningar av begreppet hÄllbar utveckling i Ryssland och Sverige samt undersöka möjligaförklaringar till varför begreppet uppfattas som det gör.

Introduktion: Omkring 13 000 personer drabbas av hj?rtstopp varje ?r i Sverige. F?rb?ttrad behandling, s?som tidig hj?rt- och lungr?ddning, har gjort att ?verlevnaden ?kat under de senaste decennierna. Hj?rtstopp inneb?r att hj?rtat slutar pumpa blod, vilket snabbt leder till syrebrist i kroppens organ.

Uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i antagandet att det svenska luftvÀrnet under 2000- talet har haft en begrÀnsad utveckling och att truppslaget inte har följt den internationella trenden med mer högpresterande system. Syftet med uppsatsen Àr att försöka förklara vad som har drivit det svenska luftvÀrnets utveckling och vilka faktorer som lett till att luftvÀrnet idag ser ut som det gör.Graham Allison klassiska verk Essence of Decision har utgjort den teoretiska referensramen som legat till grund för undersökningen. LuftvÀrnets utveckling har studerats utifrÄn perspektiven om Rationellt beslutsfattande och Maktutövat beslutsfattande.Resultatet av undersökningen visar att Allisons teorier Àr gynnsamma för att studera drivkrafter och förklara luftvÀrnets utveckling. Det maktutövade beslutsfattandet kan till stor del klargöra utvecklingen men har visat sig sakna fullstÀndig förklaringskraft. Perspektivet kan dÀrför med fördel nyttjas för att ge en alternativ bild av utvecklingen men inte ensamt förklara drivkrafterna bakom.

Syftet med f?religgande kvalitativa magisteruppsats ?r att f?rdjupa f?rst?elsen av patienters tillvaro och den v?rd de erh?ller inom r?ttspsykiatrisk v?rd, genom att unders?ka deras beskrivningar utifr?n ett livsv?rldsperspektiv. Studien vilar p? socialkonstruktionism och fenomenologi som ?vergripande perspektiv. Det teoretiska ramverket utg?rs av begreppen g?rande, varande, blivande och tillh?rande, samt utvalda begrepp av Judith Butler: ramar, livets os?kerhet, livsbetingelser, ett socialt n?tverk av h?nder, s?rjbarhet och att blomstra. Resultaten visar att patienters upplevelse av v?rden p?verkas av individuella behov, vilka formas av livserfarenheter, personliga egenskaper och v?rdens f?rm?ga att m?ta dessa behov.

FrĂ„gan om hur företag skall behandla sina utgifter för Forskning och utveckling (FoU)skattemĂ€ssigt Ă€r av stor betydelse eftersom det kan leda till stora skattekonsekvenser för företagen. HuvudfrĂ„gorna vid den skattemĂ€ssiga behandlingen av ett företags utgifter och inkomster Ă€r de om omfĂ„ng och periodisering. Även klassificeringen av en utgift Ă€r mĂ„nga gĂ„nger av största betydelse i en utredning. Eftersom FoU Ă€r ett vitt begrepp som kan omfatta verksamheter av olika typer och med olika resultat kan mĂ„nga avgrĂ€nsningsfrĂ„gor tĂ€nkas uppkomma.Syftet med uppsatsen Ă€r att utreda hur företags utgifter för forskning och utveckling skall periodiseras skattemĂ€ssigt. Som en del av periodiseringsfrĂ„gan mĂ„ste Ă€ven klassificeringar av utgifter göras.

Kolonisationen har format ma?nga la?nder, men i vilken utstra?ckning? Detta a?r ett aktuellt a?mne eftersom kolonialism fortfarande finns idag. I den ha?r uppsatsen underso?ks da?rfo?r kolonisationens pa?verkan pa? ekonomisk utveckling. Med hja?lp av tva?rsnittsdata och OLS-regressioner visar resultatet att brittiska kolonier i va?rlden, relativt franska kolonier, i genomsnitt haft ho?gre BNP per capita a?r 2000 och att detta tycks bero pa? skillnader i humankapital, demokrati och institutioner.

Inom en stor del av all systemutveckling sker testerna av systemet som sista punkt innan systemet sjösĂ€tts. Testdriven utveckling Ă€r en systemutvecklingsmetod dĂ€r testerna istĂ€llet skrivs först och ocksĂ„ Ă€r det som driver utvecklingen framĂ„t.Metoden höjs till skyarna av vissa och avfĂ€rdas omedelbart som onödigt omstĂ€ndig av andra. Vi vill med denna uppsats undersöka hur det ser ut i verkligheten och vilka faktorer som pĂ„verkar anvĂ€ndandet, inlĂ€rningen och instĂ€llningen till testdriven utveckling.Vi genomförde intervjuer pĂ„ tre stycken Örebrobaserade organisationer och tittade utifrĂ„n ramverket method-in-action pĂ„ vilka faktorer som pĂ„verkade anvĂ€ndningen och varför.Vi fann att utvecklarna nĂ€rmade sig testdriven utveckling pĂ„ vĂ€ldigt olika sĂ€tt och grundade sin instĂ€llning mycket beroende pĂ„ tidigare erfarenhet och inlĂ€rning ? oavsett hur lĂ„ng eller kort den varit. Utvecklarna förvĂ€ntas ofta bedriva sjĂ€lvstudier utanför arbetstid ? nĂ„got som inte alltid funkar som kunskaputvecklingsform dĂ„ tiden utanför jobbet ser olika ut beroende pĂ„ var i livet man Ă€r.

Syftet med studien var att i en intervention undersöka om mentala trÀningsprogram kan förbÀttra koncentrationsförmÄgan hos 17 allsvenska bandyspelare (M = 22,7, Sd = 4,59). Dessutom fanns en hypotes om att en förbÀttrad koncentrationsförmÄga gav en bÀttre prestationsförmÄga. Resultatet visade ett signifikant positivt resultat i 10 av 12 variabler nÀr det gÀllde spelarnas utveckling av koncentration, frÄn mÀtning 1 till mÀtning 2. Vidare visade sig spelarnas utveckling kunna kategoriseras i tvÄ överordnade teman, nÀmligen utveckling av fÀrdigheter relaterade till interventionen och personlig utveckling. Dessutom hittades ett signifikant samband i att ju högre utvecklad tÀvlingskoncentration spelarna upplevde desto högre utvecklad prestationsförmÄga upplevde de sig ha utvunnit.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa pedagogers uppfattning om lekens betydelse för barns utveckling och lÀrande i grundskolan och trÀningsskolan samt pÄ vilket sÀtt pedagoger tillÀmpar lek i sin undervisning.Synen pÄ lek har varierat under tidens gÄng. Leken har tillmÀtts stor betydelse för barn och dess utveckling. I vÄrt litteraturavsnitt har vi valt att skriva en allmÀn historisk bakgrund kring lek och olika teorier om lek.Genom kvalitativa intervjuer med pedagoger i de bÄda verksamheterna har vi fÄtt en bild av vad lek Àr för dem och i vilken utstrÀckning de anvÀnder sig av leken i sin undervisning.Resultatet av vÄr undersökning visar att pedagogerna i de bÄda verksamheterna anser att leken har betydelse för barnets utveckling och lÀrande. Leken anvÀnds i bÄda verksamheterna pÄ olika sÀtt och i varierande utstrÀckning..

Den hÀr uppsatsen handlar om ett arbetslags förhÄllningssÀtt till begreppet estetik och hur man kan frÀmja utveckling och lÀrande i verksamheten kring begreppet. Jag har gjort en kvalitativ studie vars syfte Àr att fÄ förstÄelse för hur man frÀmjar lÀrande och utveckling utifrÄn estetiska aspekter. Genom semistrukturerade intervjuer har jag sökt svar pÄ mina frÄgestÀllningar och sedan har jag stÀllt dem mot teorier kring lÀrande och estetik. I analysen har jag kategoriserat resultatet utifrÄn svaren jag fÄtt i intervjuerna. I analysen har jag sedan teoretiserat resultatet bland annat utifrÄn Vygotskijs teorier kring den proximala utvecklingszonen.

Bakgrund: Det framtida v?rdbehovet har visat sig ?verstiga tillg?ngen till personalresurser, vilket ses som en utmaning f?r v?lf?rden. Artificiell intelligens (AI) ?r en teknologi som ?r p? frammarsch i samh?llet och inte minst inom v?rden och radiografi. Genom att dra nytta av dess f?rdelar finns f?rhoppningar om f?rb?ttringar p? s?v?l v?rd som personalf?rs?rjning.

I denna studie har det undersökts individers uppfattning pÄ faktorer som utvecklar idrotter i samhÀllet. Ekonomi, mÄngfald, geografi, genus och kultur Àr övergripande faktorer vi lagt fokus pÄ att undersöka. Denna studie utfördes efter en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer. Tre respondenter har intervjuats och valdes ut eftersom de besatt mycket kunskap inom varsin idrott. Idrotterna vi har valt undersöka i studien Àr fotboll, innebandy och ishockey.

Uppsatsen handlar om enpersonshushÄllen, deras utveckling och vilka samband denna utveckling har med andra variabler för samhÀllsutvecklingen. Syftet Àr att öka kunskapen kring hushÄllsutvecklingen för att ge underlag för en bÀttre planering av samhÀllet. Uppsatsen bygger pÄ bearbetning och analys av allmÀnt tillgÀngliga registerdata frÄn webbdatabaser. I uppsatsen uppmÀrksammas teorierna om andra demografiska transitionen och det konstateras att Sverige ligger, tillsammans med övriga nordiska lÀnder, tidigt i denna utveckling. För Sveriges har dock utvecklingen bromsats upp och de för transitionen karaktÀristiska variablerna har de senaste Ären i huvudsak inte förÀndrat sig.

HÄllbar utveckling och globalisering börjar bli alltmer betydelsefullt för företagen med tanke pÄ den dramatiska ökningen av konsumtionen. Förbrukningen av fossilt brÀnsle Àr en betydande faktor som har lett till konsumtionsutvecklingen och resurs överutnyttjande. Sveriges siktar pÄ att ha fossilfria transporter till Är 2030, vilket sÀtter en stor press pÄ företagen nÀr det gÀller produktion, tillverkning, forskning och utveckling. Syftet med denna studie Àr att undersöka sambandet mellan ekonomisk tillvÀxt och hÄllbar utveckling, samt hur ett företag som Scania kan vÀxa ekonomiskt och fortsÀtta arbeta hÄllbart. Studien baseras pÄ kvalitativ metod som innebÀr nÀrhet till kÀllan forskaren hÀmtar information ifrÄn, för att fÄ djupare förstÄelse av komplexiteten i problemet som undersöks.

Vi ville förÀndra skolans energiundervisning sÄ att den bÀttre skulle bemöta bÄde elevernas svÄrigheter inom energiomrÄdet och de önskemÄl eleverna har om undervisning i dagens skola. Dessutom har vÄrt arbete prÀglats av hÄllbar utveckling. Vi valde att arbeta med undervisningssekvenser dÀr vi designat och motiverat sekvenserna utifrÄn Àmnesdidaktisk forskning, beprövad erfarenhet om elevers attityder och förstÄelse kring naturvetenskap samt hur man genom undervisning kan fÄ elever att nÄ en mer vetenskaplig förstÄelse. Samtidigt har vi försökt att utgÄ frÄn elevernas önskemÄl genom att göra en varierad och intressevÀckande undervisning med icke-traditionella metodinslag eftersom det i Äterkommande utvÀrderingar pÄpekas att elevernas intresse för naturvetenskap sjunker och att detta beror pÄ svalnande intresse p.g.a. otidsenliga lÀromedel och undervisningsmetoder..