Ett högt ohÀlsotal i arbetslivet innebÀr stora kostnader för samhÀllet, arbetsgivare och Àven för de anstÀllda. Forskningen inom detta omrÄde har flyttat fokus frÄn att studera ohÀlsa till att istÀllet studera hÀlsa och vilka faktorer som befrÀmjar hÀlsa i arbetslivet, de sÄ kallade friskfaktorerna. Föreliggande studies övergripande syfte var att studera om upplevelsen av organisationsrÀttvisa och personlighetsfaktorn work locus of control predicerar upplevd hÀlsa hos kollektivanstÀllda mÀn och kvinnor. Studien genomfördes utifrÄn ett kvantitativt perspektiv med 103 deltagare som besvarade en enkÀt. Svarsfrekvensen var 22,5 % och resultatet visade att work locus of control predicerar upplevd hÀlsa för mÀnnen och procedural rÀttvisa predicerar upplevd hÀlsa för kvinnorna.

Uppsatsen behandlar insourcing av stödtjÀnster dÀr fokus ligger pÄ att klargöra tjÀnstens allt större betydelse för företags kÀrnverksamheter. Forskningen gÀllande insourcing av tjÀnster brister eftersom den inte tar hÀnsyn till det mervÀrde som tjÀnster skapar och den interna kontroll över resurser som insourcing medför. Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och analysera insourcing av stödtjÀnster. För att uppnÄ syftet med uppsatsen har teori samlats in som beskriver de aktiviteter ett företag bestÄr av. Vidare har teori som beskriver vikten av alla aktiviteter i ett företag behandlats samt teori som beskriver tjÀnsters sÀrart och vikten av interna relationer.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur K3 togs fram genom att analysera remissinstansernas Äsikter och Àven ta upp fördelar och nackdelar med K3. Vidare ska vi undersöka övergÄngen till K3 och göra en sammanstÀllning i form av en manual.FrÄgor: Hur togs K3 fram och vad tyckte remissinstanserna? Vilka fördelar och nackdelar har K3? Vilka delar av redovisningen kommer att pÄverkas vid tidpunkten för övergÄngen?  Metod: Studien Àr mestadels baserad pÄ primÀrdata dÀr befintlig information om K3 framtaget av andra. Informationen Àr bland annat hÀmtad frÄn lagtexter, artiklar och elektroniska kÀllor. Uppsatsen Àr byggd pÄ en kombination av en kvalitativ metod, induktiv metod och litteraturstudie, dÀr informationen har analyserats, diskuterats och sammanstÀllts. Slutsats: K3 Àr ett regelverk som ger en vÀgledning i form av allmÀnna rÄd inom redovisning, men de Àr inte helt tvingande.

Informationssystem Àr numera vanligt förekommande i de flesta sammanhang och en variant pÄ stark frammarsch Àr de marknadsorienterade informationssystemen. Ett MOI skiljer sig frÄn ett traditionellt informationssystemen pÄ sÄ sÀtt att det anvÀnds av verksamhetens kunder i stÀllet för verksamhetens medlemmar. I denna uppsats har vi, i enlighet med vÄrt syfte, undersökt vilka faktorer som pÄverkar anvÀndningen av ett marknadsorienterat informationssystem. Den empiriska studien Àr gjord mot anvÀndarna av en kundkiosk pÄ ICA Kvantum, LuleÄ. Slutsatserna visar vilka faktorer som pÄverkar anvÀndningen av en kundkiosk och som det bör lÀggas stor vikt kring nÀr ett marknadsorienterat informationssystem ska införas.

The efficacy of screening for breast cancer with mammography has been a subject of controversy during the last decades. However, the general opinion is now that screening reduces mortality in breast cancer (Zackrisson, 2006). It is nevertheless important to weigh the efficacy against the harm and costs associated with screening. Cost-utility and cost-effectiveness analysis of screening have generally failed to incorporate side effects such as anxiety and discomfort related to screening tests and the following diagnostic tests (Gyrd-Hansen, 2000). This study seeks to include such side effects in a cost-utility analysis.

En nyproduktion av en bro eller ett brobyte medför inte sĂ€llan bĂ„de direkta och indirekta störningar för de trafikanter som fĂ€rdas i anslutning till brobygget. Störningarna kan vara förhindrad framkomlighet, köer och förseningar, förlĂ€ngda körstrĂ€ckor dĂ€r en alternativ förbifartvĂ€g Ă€r nödvĂ€ndig. Ökade emissioner och utslĂ€pp etc. Indirekta störningar orsakas t ex av transporter av materiel till byggarbetsplatsen, en ökad trafikbelastning pĂ„ nĂ€rliggande vĂ€gar mm. Sammantaget medför dessa störningar merkostnader för trafikanterna.

Examensarbetet handlar om tillÀmpning av PQM-metoden i ett verkligt projekt. PQM betyder ?Project Quality Management? och Àr ett sÀtt att kvalitetssÀkra en projektprocess. Syftet med projektet Àr att praktiskt tillÀmpa PQM-metoden vid projektering av en tvÀttanlÀggning, för laddfordon i Kirunavaaragruvan. MÄlet Àr att ta fram ett förfrÄgningsunderlag med hjÀlp av PQM.

Sponsring har blivit en av de vanligaste marknadsf?ringsmetoderna och forts?tter att v?xa i popularitet. Sponsring inneb?r att ett f?retag k?per r?tten att associera sig med en r?ttighet, till exempel en idrottsklubb. Anledningen till dess popularitet kan ha att g?ra med dess varum?rkesbyggande egenskaper.

Tiderna har förÀndrats inom skivbolagsbranschen. Sedan 2001 har skivförsÀljningen minskat med över 33 procent. De senaste Ärens teknologiska förÀndringar har förÀndrat förutsÀttningarna och strukturen i skivbolagsbranschen. Resultatet har blivit att majorbolagen upplever en kris. Men samtidigt som majorbolagen talar om kris sÄ vÀxer skivbolagsbranschen underifrÄn och antalet oberoende skivbolag ökar.

En organisation som vill reducera sina kostnader pÄ lÄng sikt mÄste utveckla sina arbetssÀtt sÄ att samma produkt kan skapas med fÀrre resurser. Ett effektivare logistikflöde bidrar till reducerade kostnader och ökad lönsamhet för byggföretaget. Med flertalet interna och externa aktörer inblandade rÀcker det inte att byggentreprenören Àr individuellt effektiv, utan ocksÄ effektiv tillsammans med övriga aktörer i försörjningskedjan. DÀrav krÀvs det för ett effektivt logistikflöde, fokus pÄ bÄde produktions- och materialflödet sÄvÀl som det tillhörande informationsflödet. Denna studie syftar dÀrför till att ur ett ledningsperspektiv identifiera och beskriva problem kopplade till produktions-, material- och informationsflödet vid en byggarbetsplats, samt att identifiera ÄtgÀrder för att effektivisera dessa flöden.En fallstudie bestÄende av intervjuer och observationer genomfördes pÄ NÄiden Bygg AB:s byggarbetsplats i GÀddvik, dÀr produktions-, material- och informationsflödet studerades.

Bakgrund: Idag finns det mer Àn 220 miljoner mÀnniskor i hela vÀrlden med Diabetes, av dessa Àr det 90 procent som har Diabetes mellitus typ 2. Denna sjukdom orsaka stora kostnader för samhÀllet pÄ grund av komplikationer, som leder till lidande för den drabbade, sjukskrivning samt behov av sjukvÄrd och omsorg. För att individen ska kunna förhindra dessa och kunna tillÀmpa egenvÄrd Àr kunskap om sjukdomen och dess behandling en avgörande faktor. Syftet: syftet med denna studie var att belysa individens kunskap om Diabetes mellitus typ 2. Metod: en litteraturstudie av kvalitativa artiklar.

Forskning om arbetsrelaterad stress och coping Ă€r viktig eftersom det pĂ„verkar upplevd hĂ€lsa. Forskare anser att man bör studera hĂ€lsofrĂ€mjande faktorer och ge förslag pĂ„ Ă„tgĂ€rder för att minska stress som annars orsakar stort individuellt lidande och kostnader för samhĂ€llet. UtifrĂ„n ett salutogent perspektiv fokuserade denna studie pĂ„ lĂ„ngtidsfriska undersköterskor pĂ„ ett akutsjukhus och hur de upplevde stressiga situationer, vilka copingstrategier de anvĂ€nde och förslag pĂ„ Ă„tgĂ€rder för att förbĂ€ttra arbetssituationen. Åtta halvstrukturerade intervjuer genomfördes, tolkades och bearbetades enligt ett induktivt tematiskt analyssĂ€tt. Undersköterskorna beskrev tre övergripande stressorer: tung arbetsbörda, brister i arbetsorganisationen och personalkonflikter vilket Ă€r kĂ€nnetecken för arbetsuppgifter med stora krav och litet kontroll.

SammanfattningKandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan, VÀxjö universitet, Ekonomistyrning, EKR 362, VT 2006Författare: Henrik Nilsson och David PetersénHandledare: Anders JerrelingExaminator: Rolf G LarssonTitel: Hur och i sÄ fall varför skiljer sig budgetprocessen Ät mellan ettaffÀrsföretag och en offentlig organisation?-En praktikfallstudie av Visma Spcs och Àldreomsorgsenheten inom Tingsryds kommunBakgrund: Det finns ingen lag om att affÀrsföretag ska upprÀtta budgetar. DÀremot skall kommuner och landsting upprÀtta budgetar varje Är. Budgetprocessen har ingen gemensam definition utan den skiljer sig Ät mellan olika författare. Vi vÀljer att utgÄ ifrÄn följande moment i budgetprocessen: uppstÀllande, uppföljning, analys av avvikelser och revidering av budgetar.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva budgetprocessen i ett affÀrsföretag och i en offentlig organisation och att i förekommande fall förklara skillnaderna mellan de tvÄ organisationernas budgetprocesser.AvgrÀnsningar: Vi har enbart studerat organisationernas budgetprocesser för resultatbudgetar, och har dÀrmed inte berört deras likviditetsbudgetar och de budgeterade balansrÀkningarna.Metod: Vi har valt att göra en praktikfallsstudie pÄ ett affÀrsföretag och en offentlig organisation.

FrÄnvaron av priser och förvirring kring vem som konsumerar tjÀnsten gör att effektiviteten i sjukförsÀkringsadministrationen inte kan bedöms utifrÄn den gÀngse nationalekonomiska definitionen. I denna uppsats definierar jag kriterier för effektivitet i handlÀggning av sjukförsÀkringen. Vad och hur mycket som skall produceras bestÀms av politikers efterfrÄgan. Hur det skall produceras pÄ rÀtt sÀtt varierar mellan olika sjukfall. UtifrÄn dessa kriterier analyseras dÀrefter lösningar pÄ ett principal-agentproblem inom FörsÀkringskassan.

I dagens samhÀlle stÀlls allt högre krav pÄ att energieffektivisera byggnader, dÀrmed stÀlls Àven krav pÄ att energieffektivisera befintliga byggnaderna. Ett av Sveriges nationella mÄl Àr att energianvÀndningen inom bebyggelse halveras till Är 2050 jÀmfört med 1995. Examensarbete har skrivit för EKG-projekt, en vÀgledning för fastighetsÀgarna som deltar i projektet vid eventuella fönsterbyten. Denna uppsatts belyser viktiga omrÄden och idéer inom modern fönsterkonstruktion, med tillhörande undersökningar samt en marknadsundersökning för fönster och dess kostnader. Detta examensarbete innefattar Àven vilka tankar man bör ha i Ätanke vid bestÀmt fönsterbyte ur den arkitektoniska synvinkel samt en energisimulering för ett rum, dÀr fönstret byts ut mot en lÄgenergi fönster.