Sök:

Sökresultat:

2022 Uppsatser om Samhällsekonomiska kostnader - Sida 42 av 135

Svensk kod för bolagsstyrning : Dess effekter pÄ bolagens organisatoriska merkostnader

Uppsatsens syfte har varit att bringa klarhet i vilka organisatoriska merkostnader implementeringen av Svensk kod för bolagsstyrning har medfört för företag pÄ Stockholmsbörsens A-lista. Ambitionen var sÄledes att dels försöka fÄ svar pÄ vilka kostnader som pÄverkats men ocksÄ med hur mycket de pÄverkats. Koden representerar en ökad sjÀlvreglering i och med principen ?följa eller förklara?. Inom svenskt nÀringsliv har Koden kritiserats för att sjÀlvreglering till sin natur Àr konkurrensbegrÀnsande eftersom vissa aktörer sinsemellan gör upp hur regelverket ska se ut.

Citybanan pÄ rÀtt spÄr? : En fallstudie om maktstrukturerna i processen runt Citybanan

KORTFATTAD SAMMANFATTNING Bristen pÄ spÄrkapacitet genom centrala Stockholm har lÀnge varit ett stort problem och om ingen förbÀttring sker, vÀntas situationen bli ohÄllbar. I uppsatsen undersöks de underliggande maktstrukturerna i planeringsprocessen genom en fallstudie av Citybanan som Àr en sex kilometer lÄng pendeltÄgstunnel i Stockholm. Temat för uppsatsen Àr stora planeringsprojekt, dÀr utgÄngspunkten Àr överskridelser av tidsramar och kostnader. Ett sÀtt att undvika detta Àr att göra tillförlitliga prognoser. För att ÄskÄdliggöra strukturerna i beslutsprocessen tillÀmpas en narrativ metod, dÀr kronologi anvÀnds för att förtydliga hÀndelseförloppet runt Citybanan.

Östutvidgningens pĂ„verkan pĂ„ familjeförsĂ€kringen

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka effekter östutvidgningen kan ha pÄ den svenska familjeförsÀkringen. Arbetet fokuserar pÄ Polens intrÀde i EU och en eventuell polsk immigration till Sverige. Metod: Undersökningen bygger pÄ migrationsteorier och jÀmförelser med tidigare utvidgningar av den Europeiska Unionen och pekar pÄ drivkrafter bakom immigration. Slutsatser: Arbetet visar pÄ stora ekonomiska skillnader mellan Sverige och Polen och att det finns avsevÀrda incitament till immigration. Samtidigt ger tidigare utvidgningar prov pÄ att mÀnniskor i allmÀnhet Àr trogna sin hembygd.

The times they are a-changinŽ: strategier för
independentbolags överlevnad i en förÀndrad skivbransch

Skivindustrin har genomgÄtt en stor förÀndring de senaste Ären och denna förÀndring har gett upphov till ett stort problem för skivbolagen: konsumenterna köper inte skivor i samma utstrÀckning som tidigare. Vad som har orsakat denna förÀndring finns det mÄnga Äsikter om, likvÀl som det finns mÄnga förslag till vad som bör göras för att vÀnda pÄ den. Skivbranschen bestÄr av ett fÄtal stora bolag, majorbolagen, och en uppsjö av smÄ bolag, independentbolagen. Det som denna rapport fokuserar pÄ Àr hur independentbolag bör agera strategiskt för att klara sig i den förÀndrade omvÀrlden. För att kunna reda ut detta och ge ett strategiskt förslag sÄ behövs först independentbolagens uthÄlliga konkurrensfördelar identifieras.

R?relse- och matvanor i barnfamiljer - en kvalitativ intervjustudie om vardagens m?jligheter och hinder

Syfte: Syftet med studien ?r att ?ka f?rst?elsen f?r r?relse- och matvanor i familjer som har barn med och utan s?rskilda behov och befinner sig i en kontext med extrasamh?llsst?d, samt att identifiera vilka faktorer som kan underl?tta respektive hindra vanorna i vardagen.Metod: Studien genomf?rdes som en kvalitativ intervjustudie, vilket ?r l?mpligt med tanke p? studiens syfte. Insamling av data gjordes med semistrukturerade intervjuer med ?ppna fr?gor. Urvalet bestod av sex v?rdnadshavare med barn mellan 5-10 ?r, som rekryterades genom ett avsiktligt urval p? en f?rskola och en Friskv?rds- ochaktivitetsgrupp i tv? olika kommuner i V?stra G?taland.

Vilka kommunala verksamheter inom den offentliga sektorn i Sverige bör konkurrensutsÀttas? : -en principiell diskussion

Denna uppsats syftar till att undersöka vilka kommunala verksamheter inom den offentliga sektorn i Sverige som bör konkurrensutsÀttas utifrÄn Andrei Shleifers teori om privat kontra offentligt Àgande. Den offentliga sektorn i Sverige utgörs av kommunerna, landstingen samt staten.Uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i den inbyggda konflikten mellan hög kvalitet och lÄga kostnader och fortsÀtter att utreda vilka förvÀntade effekter som ökad konkurrens kan resultera i, samt varifrÄn dessa hÀrstammar. Som en avslutning av den teorietiska genomgÄngen kommer en redogörelse ske kring kompletta respektive inkompletta kontrakt, dÄ kontraktering Àr en av förutsÀttningarna för en lyckad konkurrensutsÀttning.Resultaten indikerar att en större del av de olika kommunala verksamheterna inom den offentliga sektorn bör kunna konkurrensutsÀttas, utöver vad som redan Àr gjort idag. Det ÀrfrÀmst inom de "mjuka" verksamheterna, sÄsom inom barnomsorgen, utbildningsvÀsendet och vÄrden, dÀr konkurrensutsÀttningspotentialen bedöms vara som störst..

Experiment kring kompaktering av sjÀlvbeskrivande dataformat

XML och JSON Àr tvÄ populÀra sjÀlvbeskrivande format för dataöverföring pÄ Internet. För att minska kostnader i form av tid och energi vid dataöverföring anvÀnds ofta komprimering. PÄ webben anvÀnds generella komprimeringsalgoritmer för att minska storleken pÄ data i sjÀlvbeskrivande format. Ett sÀtt att i vissa fall minska storleken ytterligare Àr att strukturera om datamÀngden sÄ att redundansen minskar men semantiken behÄlls intakt. I detta arbete undersöks förhÄllandet mellan den ökade tidsÄtgÄngen för databehandling som en omstrukturering innebÀr och den minskade överföringstid som uppstÄr tack vare den reducerade datastorleken.

SamhÀllsekonomisk intÀktskalkyl av projektet S:t Olofsgatan

Uppsatsen syftar till att granska den förstudie som ligger till grund för Banverkets framtida planering av Uppsala norra infart. Denna studie har kommit fram till att den samhÀlliga nytta inte vÀger upp de kostnader som projektet innebÀr. Uppsatsen prövar riktigheten i de kalkyler som gjorts över de samhÀlleliga intÀkterna utifrÄn de riktlinjer som finns att tillgÄ frÄn Banverket. Uppsatsen finner att de vÀrden som kalkylerats i förstudien i stort stÀmmer utifrÄn de parametrar som berÀkningen görs utifrÄn. Viss reservation mot en del data som har anvÀnts görs dock.

Principen att förorenaren betalar och den svenska miljöbalken

Kostnader förenade med ÄterstÀllande av förorenad natur Àr ofta stora och frÄgan Àr vem som skall betala. I princip finns det tre grundmönster för fördelningen av betalningsansvaret: kollektivt ansvar, individuellt ansvar och gruppansvar. Betalningsansvaret för miljöskador flyttas i allt högre grad frÄn staten till enskilda förorenare. Detta synsÀtt överensstÀmmer ocksÄ med den allmÀnna skadestÄndsrÀttsliga principen att den som orsakar en skada Àr skyldig att reparera eller ersÀtta densamma. FinansieringssÀttet baserat pÄ individuellt ansvar har formulerats i principen att förorenaren betalar, Polluter Pays Principle eller PPP.

Bedömning av undernÀring

UndernÀring orsakar en förlÀngd sjukvÄrdsvistelse till följd av infektioner, vilket i sin tur ökar ekonomiska kostnader för samhÀllet. Alla som kommer i kontakt med hÀlso- och sjukvÄrden bör genomgÄ en bedömning gÀllande nutritionstatus vid inlÀggning. Bedömningen ska göras för att kunna faststÀlla vilka patienter som Àr undernÀrda eller ligger i riskzonen för undernÀring. Bedömningen ska ligga till grund för planering för vidare vÄrd och behandling. Syftet med denna studie var att undersöka hur följsamheten ser ut gÀllande omvÄrdnadsdokumentationen avseende undernÀring i Melior, pÄ en avdelning inom Universitetssjukhuset Malmö allmÀnna sjukhus (UMAS).

Logistik och kostnadessekvenser vid eventuell implementering av lagerflytt

Denna rapport behandlar förÀndringar och konsekvenser vid eliminering av ett fÀrdigvarulager vilket idag Àr placerat hos Tetra Pak.De utredningar som gjorts i rapporten ingÄr i ett projekt vilket drivs parallellt med vÄrt examensarbete. Projektets, som Àr benÀmnt ?projekt lagerflytt?, syfte Àr att effektivisera och spara resurser i flödet av conveyoravdelningens produkter. Samtidigt som fÀrdigvarulagret elimineras stÀlls nya krav pÄ leverantörerna:? SÀnkning av leveranstiden frÄn tre till tvÄ veckor? Omfördelning av det största bansystemet? Dagliga leveranser? Kundorderstyrd tillverkningDessa nya krav och förÀndringarna far följder pÄ det nuvarande flödet vilket kommer att förÀndras i olika grad, utredning av konsekvenserna mÄste dÀrför göras.1 vÄrt examensarbete har vi valt att analysera följande konsekvenser i ?projekt lagerflytt?.? FörÀndringar i lagerkostnad och personal resursbehov i Lager 50? FörÀndringar i emballagehantering och dess kostnader? FörÀndringar i transporter? Sammanlagda kostnader för Conveyor flödet inklusive förÀndringar i produktpriser? UtvÀrdering av lager hos Fredrikson Verkstads AB jÀmfört med Andrénverken AB respektive hos bÄda? Utredning av vilka produkter som skall tillverkas hos flera leverantörer? Analys av risker och flaskhalsar i det totala conveyor flödet vilket flytten kan ge upphov till? Utredning vad 2 veckors leveranstid innebÀr? Analys av leverantörernas eventuella kostnadsökningar? BGT:s framtida roll som underleverantörFör att iii en klar bild över verksamheten och flödet av produkter har vi gjort en nulÀgesanalys över conveyoravdelningen och delar av Tetra Pak Distribution vilka ingÄr i conveyorflödet.

En komparativ studie av sÀljarens och köparens skyldigheter och rÀttigheter i Sverige och i Tyskland

Köpet Àr en av de vanligaste rÀttshandlingarna, varje dag ingÄr de flesta personer nÄgon sorts köpavtal, oavsett om det gÀller att handla i en mataffÀr eller att sluta stora avtal mellan företag. NÀr tvÄ parter ingÄr ett köpavtal med varandra förbinder de sig att utföra vissa prestationer och att stÄ för sÄdana kostnader som kan uppkomma ifall de bryter mot avtalet. KöprÀtten regleras nationellt men med visst inslag av internationella bestÀmmelser i form av konventioner och fördrag. Det hÀr examensarbetet Àr en komparativ studie mellan de bestÀmmelser som gÀller i Sverige och i Tyskland avseende de skyldigheter och rÀttigheter som parterna i ett köpavtal har. Efter att ha jÀmfört lagstiftningen i de bÄda lÀnderna kan slutsatsen dras att mÄnga regler liknar varandra i de bÄda rÀttsordningarna.

Ekonomiska styrsystem och dess pÄverkan pÄ stressorerna krav, kontroll och socialt stöd

Ekonomiska styrsystem anvÀnds för att kontrollera anstÀlldas prestationer, men att utöva kontroll har dock visat sig öka risken för stress hos anstÀllda. Arbetsrelaterad stress utgör problem för organisationer dÄ det kan leda till ökade kostnader i form av ökad frÄnvaro och försÀmrade prestationer. För att förklara arbetsrelaterad stress har stressorerna krav, kontroll och socialt stöd fÄtt störst genomslagskraft. Stressorer Àr faktorer i omgivningen som kan öka eller minska stressreaktioner hos individer. Syftet med studien Àr att förklara hur ekonomiska styrsystem pÄverkar stressorer.

Konsten att svÀlja rÀtt : OmvÄrdnadsÄtgÀrder för att förebygga aspirationspneumoni vid dysfagi

Vid dysfagi Àr pneumoni en vanlig komplikation som ger ökade kostnader för vÄrden, ett ökat lidande för patienter samt leder till fler dödsfall. OmvÄrdnadsÄtgÀrder som minskar risken för pneumoni Àr dÀrför av betydelse att identifiera. Syftet med denna litteraturstudie var att i vetenskapliga artiklar identifiera omvÄrdnadsÄtgÀrder sjuksköterskan kan tillÀmpa som minskar risken för pneumoni vid dysfagi. I tio vetenskapliga artiklar utlÀstes sex kategorier via databearbetning. I resultatet identifierades att vinkeln pÄ ryggen i sittande lÀge var viktigt att ta hÀnsyn till, anvÀndningen av vÀtskor med lÄg viskositet hade en förebyggande effekt och en intervention dÀr hakan fÀlldes ner mot bröstet vid svÀljning skyddade mot aspiration.

Kostnadsfördelningens pÄverkan pÄ mÄlöverensstÀmmelsen: en fallstudie pÄ ett av Sveriges universitet

Vi har i detta arbete valt att studera hur mÄlöverensstÀmmelsen pÄverkas av kostnadsfördelningen inom en organisation. PÄ svenska universitet Àr kostnadsfördelning av overheadkostnader ett aktuellt Àmne. Syftet med denna studie var att skapa en förstÄelse för hur mÄlöverensstÀmmelsen pÄverkas av kostnadsfördelning inom universitet. Det har förekommit mÄnga diskussioner kring kostnadsfördelning, eftersom det Àr en icke önskvÀrd kostnad för avdelningar. MÄnga gÄnger Àr denna kostnadsfördelning inte accepterad, för att förstÄelsen för kostnaden saknas och avdelningarna oftast inte kan vara med och pÄverka varken kostnaden eller sÀttet fördelningen sker pÄ.

<- FöregÄende sida 42 NÀsta sida ->