Studiens mĂ„lsĂ€ttning var att undersöka förutsĂ€ttningarna för att utslĂ€ppshandel skulle kunna vara ett samhĂ€llsekonomiskt effektivt alternativ för att internalisera ex-ternaliteterna vid bruk av handelsgödsel. I studien fokuseras förutsĂ€ttningarna för utslĂ€ppshandel med kvĂ€ve i de svenska jordbruken. UtgĂ„ngspunkten ligger i kvĂ€veutlakningens geografiska variabel, nĂ„got som leder till att utslĂ€ppen orsakar differentierade externa kostnader. TillvĂ€gagĂ„ngssĂ€ttet bygger pĂ„ en redogörelse för de faktorer som bidrar till att kvĂ€veutslĂ€ppen orsakar differentierade externa kostnader och konsekvenserna för inrĂ€ttande av styrmedel utifrĂ„n miljöekonomisk teori. Dataunderlaget utgörs av en kartlĂ€ggning av jordartstyper, redogörelse för skillnader i vattendragens retention i Sverige och effekterna av reningsinsatser i Östersjön.

Syftet med studien var att belysa hur sjuksköterskor som arbetar pÄ en akutmottagning upplever mötet med patienter som Àr pÄverkade av alkohol och droger. En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerad intervjuguide genomfördes. Materialet transkriberades och analyserades genom kvalitativ innehÄllsanalys. Sju sjuksköterskor som arbetar pÄ en akutmottagning i Mellansverige deltog i studien. Det framkom att informanterna kÀnner empati för pÄverkade patienter vilka samtidigt beskrivs som opÄlitliga.

Heinz Leymann betraktades som en pionjÀr i forskning om fenomenet vuxenmobb-ning redan pÄ sjuttiotalet. Syftet var att undersöka vilka beteenden som ansÄgs vara mest krÀnkande med fokus pÄ sexuella trakasserier och könstrakasserier bland an-stÀllda pÄ ett mansdominerat nÀringslivsföretag. Dessutom att ta reda pÄ om det finns ett samband mellan företeelser och scenarier. Faktorer som studerades utöver samband var kön, Älder utbildning och yrkeskategorier. Respondenterna var an-stÀllda pÄ ett mansdominerat nÀringslivsföretag (N = 396; 54 kvinnor och 236 mÀn) med följande yrkeskategorier: 187 tjÀnstemÀn, 54 kollektivanstÀllda, 44 konsulter.

I Volvo Personvagnars tillverkningsanlÀggning i Torslanda utanför Göteborg tillverkas personbilar av flera modeller och en mÀngd olika varianter av varje modell. I dagslÀget Àr produktivitetskraven höga vilket medför risker för belastningsbesvÀr eller skador föroperatörerna som monterar ihop bilen. SÄledes blir belastningsergonomi en viktig del i arbetsmiljöarbetet.Man har pÄ Volvo Personvagnars slutmonteringsanlÀggning i Torslanda utvecklat en berÀkningsmodell för att beskriva belastningsergonomin i tillverkningen som man kallar BME (BerÀknings Modell Ergonomi). Problemet bestÄr i att utvÀrdera validiteten hos BME utifrÄn ettpersonalekonomiskt perspektiv, det vill sÀga huruvida kostnader relaterade till sjukfrÄnvaro,sjukskrivningar, rehabilitering, personalomsÀttning och omplaceringar kan knytas till belastningsergonomi med hjÀlp av BME. Genom litteraturstudier, undersökningar om hur den belastningsergonomiska situationen förÀndrats sedan BME infördes samt genom studier av hur sjukdomsbilden ser ut kunde samband stÀllas upp mellan belastningsergonomisk tyngd ochförekomst av skador..

Under senare Är har svenska skolungdomars konsumtion av alkohol minskat medan konsumtionen av narkotika har ökat. Syftet med denna studie har varit att ge möjliga förklaringar till de skiftande konsumtionstrenderna genom att undersöka betydelsen av normalisering och kulturell förÀndring för svenska skolungdomars konsumtion av alkohol och narkotika. Studiens första problemstÀllning undersöker huruvida normalisering har betydelse för ungdomars narkotikakonsumtion utifrÄn teorier om normalisering av lÀttare narkotika genom populÀrkultur och sociala förÀndringar i samhÀllet. Studiens andra problemstÀllning undersöker huruvida kulturell förÀndring genom etnicitet har betydelse för ungdomars konsumtion av alkohol och narkotika utifrÄn teorier om den kulturella förÀndring som ökad immigration har fört med sig dÀr etnicitet har en pÄvisad effekt pÄ framförallt alkoholkonsumtion. Genom statistisk analys av StockholmsenkÀten 2008 har studiens tvÄ problemstÀllningar besvarats.

I dagens samhÀlle Àr information av alla slag viktig, framförallt Àr den ekonomiska informationen i Ärsredovisningen mycket viktig för dess mÄlgrupp; företagets intressenter. Revisorn Àr den som kvalitetssÀkrar informationen och garanterar att den ger en rÀttvisande bild av företagets resultat och stÀllning. Varulagret Àr en mycket svÄrvÀrderad tillgÄng och Àr som regel en vÀsentlig balanspost i företagets redovisning. VÀrderas den fel innebÀr det ett stort utslag pÄ företagets resultat. I de företag som har ett egentillverkat varulager Àr denna vÀrdering extra besvÀrlig, speciellt de indirekta kostnaderna.

Introduktion: Barnmorskan uppmanar rutinmÀssigt gravida kvinnor att avstÄ frÄn alkohol men diskuterar inte den blivande pappans alkoholvanor. Inskrivningen pÄ MVC ger en unik möjlighet bÄde för den gravida kvinnan och den blivande pappan att reflektera kring alkoholvanor under graviditeten, inför förÀldraskapet och alkoholproblem inom slÀkten.Syfte: Att undersöka om samtal med bÄda de blivande förÀldrarna leder till reducerad alkoholkonsumtion under graviditet och om psykosocialt stöd frÄn frÀmst blivande pappan har betydelse för valet av alkoholfri graviditet och om han fÄr motsvarande stöd av henne till minskat drickande.Metod: Kvasiexperimentell studie inom ordinarie MVC-verksamhet. I interventionsgruppen deltog 238 par. I tvÄ olika kontrollgrupper deltog tillsammans 413 par. Muntlig och skriftlig information i interventionsgruppen gavs före inskrivning pÄ MVC och bÄda parterna fyllde i frÄgeformulÀr vid inskrivningen.

Intresset för Àmnet alkohol och trafik uppkom med den intensiva debatt som förts i media den senaste tiden nÀr det gÀller det ökande rattfylleriet i allmÀnhet och i synnerhet rattfylleriet bland ungdomar. En vanlig dag kör omkring 16 000 personer pÄverkade pÄ vÄra vÀgar. Alkohol i samband med bilkörning Àr en vanlig orsak till dödsolyckor. Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka krav som finns frÄn myndigheterna, pÄ hur en trafikskola ska bedriva sin utbildning, och hur trafikskolan anser att de utbildar sina elever i Àmnet alkohol och trafik. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod, för att fÄ en bÀttre helhetssyn inom Àmnet och en djupare förstÄelse.

I denna uppsats analyseras och j?mf?rs sex texter fr?n tre olika avs?ndare: Barnombudsmannen, Myndigheten f?r samh?llsskydd och beredskap samt 1177. Fr?n tv? av avs?ndarna j?mf?rs en barnversion och en vuxenversion, och fr?n den tredje avs?ndaren j?mf?rs tv? texter skrivna f?r barn i olika ?ldrar. Syftet med studien ?r att uppm?rksamma behovet av barnanpassad text, belysa samband i befintliga texter f?r barn samt synligg?ra likheter och skillnader mellan barnanpassade texter och deras motsvarigheter f?r vuxna.

Under 1980- och 1990 talen har intresset för kvalitet ökat avsevÀrt. Tidigare ansÄgs att tillgÀngliga alternativ för företagsledningen var att vÀlja mellan hög kvalitet och lÄga kostnader. Kvalitet Àr i sjÀlva verket anslutet till att göra det som kunden vill ha och Àr beredd att betala för samt till att bÀttra verksamhetens processer och eliminera överflödiga kostnader. Genom att kartlÀgga överflödiga kostnader, kvalitetsbristkostnader, ges stora möjligheter att effektivt bedriva förbÀttringsarbete samt öka medvetenheten hos medarbetare och ledning över de kostnader som uppkommer dÄ kvalitetsnivÄn ej Àr den avsedda. Examensarbetet har utförts pÄ uppdrag av LKAB Kiruna med syftet att kartlÀgga och ge exempel pÄ kostnadsutfall för bristande kvalitet inom delprocessen Produktion FörÀdla.

Bakgrund: Under flera Ă„r har det förts diskussioner inom EU om att harmonisera och förbĂ€ttra reglerna av finansiell redovisning för noterade företag inom unionen. Det har Ă€ven funnits en strĂ€van att nĂ€rma sig de redovisningsnormer som tillĂ€mpas internationellt, framförallt IAS. År 2002 introducerade EU den största förĂ€ndringen i Europa pĂ„ 30 Ă„r gĂ€llande finansiell redovisning. De antog en ny redovisningsreglering som gĂ„r ut pĂ„ att alla EU-listade företag skall följa IFRS i deras finansiella rapporter. Dessa standarder har börjat gĂ€lla frĂ„n och med den 1 januari Ă„r 2005.Syfte: Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka om normförĂ€ndring, sĂ„som implementeringen av IFRS, leder till ökade kostnader för redovisning och revision för svenska börsnoterade företag samt undersöka varför dessa kostnader ökar.Metod: Vi har utgĂ„tt frĂ„n befintlig teori vilket medfört att vi har en deduktiv ansats.

Sexualvanor bland ungdomar har i generella termer genomgÄtt stor förÀndring. DebutÄldern sjunker och fler sexualpartners Àr mer vanligt förekommande. En tidig sexualdebut kan dock vara problematiskt i mÄnga avseenden. Forskning visar att en tidig sexdebut bör ses som ett tecken pÄ en skadlig livsstil dÄ det visat att ungdomar med tidiga sexuella relationer ocksÄ tenderar att anvÀnda mer tobak, alkohol och droger jÀmfört med ungdomar utan sexuella erfarenheter. En studie pekar pÄ att assyriska/syrianska ungdomar i Sverige tenderar att sexdebutera sent samt ha ett lÄgt antal sexualpartners.

Traditionellt har det antagits att anvÀndning och förstÄelse av spatiala prepositioner i första hand sker utifrÄn geometriska kriterier. Senare studier har visat att prepositioner ocksÄ pÄverkas dels av huruvida de spatialt relaterade objekten ocksÄ Àr funktionellt relaterade eller inte och dels av den visuella miljö som objekten utgör en del av. Dessa faktorer pÄverkar valet av perspektiv utifrÄn vilket prepositioner tillskrivs spatiala relationer, samt anvÀndning och förstÄelse av dem i situationer dÄ de enbart kan tillskrivas utifrÄn ett perspektiv. Detta arbete undersöker experimentellt hur dessa tvÄ faktorer pÄverkar anvÀndning och perspektivtagande vid anvÀndning av de projektiva prepositionerna ovanför, nedanför, framför, bakom och bredvid. Resultaten visar att en funktionell relation mellan de spatialt relaterade föremÄlen och tillgÄngen till en visuell miljö ökar benÀgenheten att anvÀnda prepositionerna utifrÄn ett perspektiv som utgÄr frÄn föremÄlens egna orienteringar.

Studiens fr?gest?llningar och syfte ?r att ta reda p? hur f?rskoll?rare uppfattar och resonerar kring begreppet popul?rkultur, f?r att d?refter unders?ka om deras f?rst?else f?r begreppet har en koppling till huruvida de implementerar popul?rkultur i sitt pedagogiska arbete i f?rskolan. Studien utg?r fr?n ett sociokulturellt perspektiv d?r v?rt insamlade empiriska material bygger p? kvalitativa intervjuer. Den teknologiska utvecklingen har och forts?tter utvecklas i hastig takt fram?t och barn som v?xer upp idag m?ter sk?rmar och olika digitala medier i st?rre utstr?ckning j?mf?rt med barn fr?n tidigare generationer. I f?rskolans l?roplan (Skolverket, 2018) framg?r det tydligt att de som arbetar i f?rskolan ska ta vara p? barns intresse och nyfikenhet.

Bakgrund: Alkohol Àr en stor riskfaktor för uppkomst av mÄnga sjukdomar. Det pÄverkar ocksÄ det sociala livet. Ekonomi, psykisk ohÀlsa, uppvÀxt med missbrukande förÀldrar och kulturen Àr faktorer som pÄverkar utvecklingen av alkoholberoendet. Alkoholen skapar bÄde vÀlbefinnande och lidande.  Syfte: Syftet var att beskriva upplevelsen av att leva med ett aktivt alkoholberoende.Metod: Litteraturstudien utgick frÄn en kvalitativ ansats. Data samlades in frÄn sju sjÀlvbiografier skrivna av personer med alkoholberoende.