Företag har först och frÀmst ekonomiska intressen att ta hÀnsyn till. Ett mÄl Àr att skapa acceptabel vinst för sina Àgare och ett delmÄl Àr att hÄlla nere sina kostnader. Rekryteringskostnaderna anses ha blivit en relativt dyr kostnadspost. Ett sÀtt att reducera denna Àr att företaget söker personal som inte bara Àr kompetent utan som Àven kan omfattas av företagets mÄlsÀttning och etik. PÄ sÄ sÀtt vÀxer en lojalitet fram mellan dessa och ökar sannolikheten att personal stannar lÀngre hos företaget.

Syftet med arbetet var att genomföra en inventering av forskarnas teorier om ungdomsturism och applicera dem pÄ resebranschen för att skapa en förstÄelse om hur resebranschen förhÄller sig till ungdomsturism.Vi genomförde en kvalitativ studie dÀr fokus lÄg pÄ tre teman som vi fann inom ungdomsturism. De tre temana var Alkohol, sex och droger, SÀkerhet och risktagande samt Lönsamhet och nytta. Genom intervjuer med researrangörer fick vi en djupare förstÄelse för ungdomsturister och hur resebranschen arbetar med ungdomar som mÄlgrupp. Vi kom fram till att flera av de teorier vi prövade visade en bild som inte var representativ för ungdomar. Trots att vi förkastade flera av teorierna inom de tre olika temana anser vi att det Àr relevanta teman att forska om inom ungdomsturism.

I dagens samhÀlle finner vi mÄnga budskap om en sundare livsstil och genom tiderna har Àven den svenska staten producerat hÀlsokampanjer för att pÄverka unga vuxnas syn pÄ alkoholkonsumtion.Den centrala forskningsidén för min uppsats var att genom en semiotisk analys undersöka och jÀmföra tvÄ svenska hÀlsokampanjer producerade av statliga myndigheter som verkat för en sundare syn pÄ alkohol. Kampanjerna som lÄg till grund för analysen var Spola Kröken som startades 1971 av Systembolaget och Festmetoden som startades 2005 av Alkoholkommittén. Bakgrunden till min uppsats var att se hur synen pÄ alkohol samt den statliga alkoholdiskursen för en sundare alkoholkonsumtion verkar ha skiftat frÄn 1970-talet dÄ Spola Kröken var aktuell, till idag, dÄ vi bland annat haft Festmetoden.Resultatet visar att alkoholdiskursen har förÀndrats över tid och att den statliga alkoholdiskursen idag Àr mer accepterande Àn vad den tidigare varit. Det som kommunicerades under 70-talet som ett aktivt avstÄndstagande frÄn alkohol har idag istÀllet blivit ett aktivt accepterande av alkoholkonsumtion bland unga dÀr mÄlet Àr att minska alkoholkonsumtionen istÀllet för att förbjuda den. PÄ en denotativ som konnotativ nivÄ bÄde i Spola Kröken och Festmetoden har staten skapat tvÄ vÀldigt kontrasterande alkoholdiskurser.

En empirisk studie pÄ tvÄ slutna avdelningar pÄ UMAS. Sex sjuksköterskor har blivit intervjuade. Svaret presenteras i fyra olika teman..

Denna uppsats handlar om mÀnniskor som levt med missbruk och beroende och tillfrisknat. Likt titeln att göra en svÀngom (direkt översatt frÄn engelskans ?make the turn?) som Àr ett slangutryck för att sluta med droger, har avsikten varit att försöka förstÄ varför mÀnniskor hamnar i beroende. Med hjÀlp av kvalitativa data i form av intervjuer och teoretiskt lÀrande har uppsatsens syfte varit att belysa alkohol- och narkotikaberoende. Resultat har framkommit med hjÀlp av informanternas svar och sociologiska teorier som pekar pÄ att ökad förstÄelse för mÀnniskor med beroende kan tÀnkas ge en inblick i varför individer utför ett visst handlande som inte anses vara socialt accepterat.

Studien syftar undersöka om den intervention som Vin- och Sprithistoriska Museet i Stockholm anordnar; rollspelet ?Leka med döden?, har haft effekt pÄ attityder till alkohol i trafik hos ungdomar. Som teoretisk bakgrund har Ajzens (1991) ?Theory of Planned Behaviour? anvÀnds. Enligt teorin pÄverkar tre faktorer; attityd, subjektiv norm och beteendekontroll, individens intention till att utföra ett beteende.

Den h?r uppsatsen fokuserar p? de sociala praktiker och processer som g?r kvinnor som pekas ut som "missbrukare" till de andra och har som ?vergripande syfte att bidra med kunskap om andrefiering. Mer specifikt unders?ks framst?llningar av kvinnor som pekas ut som "missbrukare" i LVM-domar och hur domarna bidrar till andrefiering av "missbrukare". Genom att unders?ka hur kvinnor som anses vara i behov av tv?ngsv?rd enligt LVM beskrivs och hur deras situationer representeras diskursivt blir det m?jligt att kritiskt unders?ka vilka sociala konsekvenser andrefieringen kan f?.

Etik i finansiell ekonomi Àr ett vÀxande forskningsÀmne och investerare Àr mer medvetna om den etiska dimensionen av deras investeringar Àn tidigare. HÀr uppstÄr problem nÀr traditionell förstÄelse för hur aktier prissÀtts möter en ny mjuk faktor som man tidigare inte har rÀknat med. FörstÄelsen för hur etiska övervÀganden pÄverkar kapitalmarknaden Àr i dagslÀget bristande, i synnerhet nÀr det kommer till oetiska aktier. I den hÀr uppsatsen undersöker vi huruvida det lö­nar sig eller inte att investera i oetiska aktier pÄ den nordiska marknaden. Det rör sig om bolag aktiva inom spel, tobak, vapen, alkohol och olja, verksamheter som anses moraliskt tvivelaktiga.

AnvÀndandet av medier har i takt med teknologins framvÀxt eskalerat, och somliga medieteoretiker hÀvdar att bl.a. medier bidrar till att bÄde skapa och upprÀtthÄlla diverse normer ? dÀribland könsnormer. Media speglar de normer och stereotyper som existerar i samhÀllet genom att lÀra oss skilja pÄ ?rÀtt och fel? och bidrar till att mÄla upp vad som Àr typiskt manligt och kvinnligt.

Att vi i Sverige har hög arbetsrelaterad sjukfrÄnvaro har vÀl knappast undgÄtt nÄgon. Detta Àr nÄgot som drabbar inte bara den enskilda individen, utan Àven samhÀllet i stort. SjukfrÄnvarons kostnader har stigit drastiskt de senaste Ären och detta har medfört ökande kostnader för staten. FörsÀkringskassan har satt Är 2008 som mÄl till att halvera sjukfrÄnvaron. Denna uppsats syfte Àr att undersöka hur ordet/begreppet ohÀlsa anvÀnds i media under en tio Ärs period.

Idag Àr det vanligt att företag, vid fakturering mot kund, lÀgger pÄ en fakturaavgift för att tÀcka de kostnader som Àr förknippade med hantering av fakturor. Om en kund inte betalar en faktura i tid kan företag ta ut lagstadgade pÄminnelseavgifter samt inkassoavgifter. Författarna valde att undersöka huruvida dessa kostnader inte bara tÀckte de faktiska kostnaderna utan Àven gav ett positivt tÀckningsbidrag för företag. Författarna ville Àven undersöka vilka effekter bara fakturaavgiften har.Författarna har samarbetat med ett företag dÀr tillgÄng getts till företagets affÀrssystem för att utvinna information om faktureringsprocessen. Det empiriska underlaget för studien har innefattat drygt 160 000 fakturor.

Syftet med kartlÀggningsstudien Àr att undersöka om frivilligorganisationerna, som endast beviljades projektpengar för alkohol- och drogförebyggande arbete under Ären 2003-2004, har fortsatt med projekten efter projekttidens slut, hur eventuella fortsatta projekt finansieras nu samt om projektledarna finns kvar i verksamheten. För att uppnÄ detta syfte valdes en deskriptiv, kvantitativ forskningsmetod. KartlÀggningsfrÄgor i enkÀtform skickades via e-post ut till intervjupersoner inom de aktuella frivilligorganisationerna.Av tio svarande frivilligorganisationer uppgav Ätta stycken att projektverksamheten Àn idag drivs i nÄgon form. Projektverksamheterna finansieras idag med bidrag, inkomster frÄn aktiviteter utförda av den egna verksamheten, samt pengar frÄn den egna frivilligorganisationen. Arbetet drivs ocksÄ helt ideellt eller finansieras genom att organisationen tar betalt för de tjÀnster som utförs.

Studenter Àr bland de som konsumerar mest alkohol i Sverige. Hög alkoholkonsumtion och extern akademisk locus of control (ALC) har liknande negativ effekter pÄ studier. Denna studie undersökte relationen mellan alkoholkonsumtion, ALC och alkoholrelaterade studieproblem. 120 studenter, varav 91 var kvinnor, deltog genom att besvara en enkÀt bestÄende av The Academic Locus of Control Scale for College Students, the AUDIT Alcohol Consumption Questions och en egenkonstruerad skala som mÀtte alkoholrelaterade studieproblem. Data analyserades med en 2 (riskbruk/ickeriskbruk) x 2 (extern ALC/intern ALC) ANOVA för oberoende mÀtningar.

I denna rapport tas ett problem till sjöss upp, nÀmligen alkohol. AlkoholgrÀnsen i ? (promille) pÄ sjön gÄr vid 1,0 ? och med bil gÄr grÀnsen vid 0,2 ?. Detta Àmne Àr aktuellt dÄ det figurerat tv-program sÄsom Kustbevakarna som visat hur alkoholpÄverkade mÀnniskor tagits om hand av Kustbevakningens personal (www.kanal5.se). Med detta i Ätanke ges hÀr ett designförslag pÄ en alkolÄsmodul att ha i fritidsbÄtar.

Syfte: Uppsatsens syfte Àr dels att undersöka hur alkohollagen tillÀmpas pÄ krogar i centrala Göteborg vad gÀller legitimationskontroll vid servering till unga. Ett annat syfte Àr att studera domsluten för brott mot Alkohollagen vad gÀller servering av alkohol till underÄriga för att se om lagstiftningens intentioner efterlevs. UtifrÄn dessa tvÄ studier presenteras de diskurser som kan utlÀsas kring servering av alkohol till unga utifrÄn rÀttskÀllor och andra texter vi analyserat.Metod: Uppsatsen anvÀnder sig av olika metoder för de olika studierna, vilket innebÀr att vi genomfört 100 provköp för att undersöka i vilken utstrÀckning serveringspersonalen efterfrÄgar legitimation vid ölförsÀljning till unga. Dels en studie av domar för att utlÀsa hur alkohollagen Äberopas i domslut. Vidare analyserades diskurser fram kring servering av alkohol till unga.