Syfte: Uppsatsen syftar till att unders?ka hur m?lstyrning fungerar i offentliga kulturbolag p? regional niv?, och specifikt de komplexa mots?ttningar som p?verkar denna process. Genom att analysera tre offentliga kulturbolag utforskas vilka typer av m?l som finns, vem som formulerar dem, och hur m?len f?ljs upp. Teori: Studiens teoretiska referensram ?r inspirerad av Max Webers teori om idealtyper.

I organisationer uppstĂ„r ofta populĂ€ra begrepp, eller sĂ„ kallade moden, som för tillfĂ€llet anses vara det moderna och naturliga sĂ€ttet att organisera pĂ„. MĂ„nga företag har idag övergĂ„tt frĂ„n att arbeta individuellt till att arbeta i team, dĂ„ det ofta ger indikation pĂ„ att medarbetarens prestationer höjs. För att fĂ„ teamen att fungera vĂ€l anses teambuilding viktigt dĂ„ det, enligt mĂ„nga författare inom Ă€mnet, syftar till att öka ett teams samarbete, effektivitet, arbetsglĂ€dje och kvalitĂ©. För att fĂ„ en djupare förstĂ„else för hur team fungerar i praktiken har vi intervjuat fyra företrĂ€dare för olika organisationer som alla har en högre position i sin organisation. Även en organisationskonsult, med stor kunskap om team och teambuilding, har intervjuats för att fĂ„ mer kunskap om Ă€mnet.Uppsatsen syfte Ă€r att undersöka om litteraturen kring hur team ska utformas stĂ€mmer överens med hur olika organisationer utformar team.

Vi har valt att studera huruvida Stockholmsbörsens sanktioner bidrar till efterlevnaden av RedovisningsrÄdets rekommendationer. Bakgrund till denna frÄgestÀllning Àr att det idag förekommer vÀsentliga avvikelser frÄn RR:s rekommendationer och att det i samband med harmoniseringen av redovisningsnormerna inom EU, finns ett önskemÄl frÄn Europeiska Kommissionen, om en likartad tillsyn med effektiva sanktioner i alla EU-lÀnder. Vidare finns det inga straffrÀttsliga sanktioner vid avvikelser frÄn RR:s rekommendationer. De enda administrativa sanktionerna som finns att tillgÄ utgörs av de sanktioner som Àr kopplade till Stockholmbörsen noteringsavtal. Syftet med denna uppsats Àr dels att beskriva hur sanktionerna pÄ Stockholmsbörsen fungerar idag och dels att identifiera eventuella brister och problemomrÄden som kan begrÀnsa sanktionernas effektivitet.

I uppsatsen undersöker kompositören hur hon kan jobba med multisensoriska element somingredienser i ett lÀngre musikaliskt stycke, skrivet för en mindre kammarensemble. I verkethar musikerna fÄtt instruktioner om hur de ska röra sig samt instruktioner om handlingar deska utföra. Verket framfördes under en konsert och har dokumenterats med videokamera.I resultatdelen tar författaren del av musikernas Äsikter kring projektet, diskuterar vad somfungerat bra och vad som fungerat mindre bra, samt reflekterar över projektet i sin helhet..

M?nniskans dominans ?ver naturen har kommit att leda till stora klimatkriser som utg?r konsekvenser f?r hela v?rlden. Klimatkriser och klimathot som p?verkar havet, ?r av stor betydelse f?r alla som bor p? planeten eftersom havet t?cker 70% av jordens yta. Samtidigt som forskare f?rs?ker deklarera hur antropocena klimatf?r?ndringar ?ver v?rlden m?ste stoppas, visar den danske antropologen Cecilie Rubow (2022) genom etnografisk forskning hur m?nniskor har en uttrycklig ?nskan, ett slags beg?r att ?terkomma till havet p? olika s?tt.

Titel: MÄngfald pÄ företag - nödvÀndigt ont eller en förutsÀttning för lönsamhet. Författare: Poopak, Afshari, Nina, Kohi och Farnoosh, Valliallahi Handledare: Lars Nordgren och Johan Hultman Problemformulering: Vi har identifierat ett existerande forsknings- och kunskapsgap gÀllande sambandet mellan mÄngfald i personalsammansÀttningen pÄ företag och ekonomisk lönsamhet. Idag antar och pÄstÄr man inom den akademiska vÀrlden att sambandet Àr positivt, men man har inte belyst eller undersökt det ekonomiska utfallet tillrÀckligt mycket. SÄledes saknas tillrÀckligt empiriskt stöd som kan rÀttfÀrdiga antagelserna. Vi har dÀrför i denna studie haft som ambition att försöka bidra till att med hjÀlp av litteratur- och empiristudier fylla detta gap.

Bakgrund Substansbrukssyndrom ?r ett v?xande samh?llsproblem som p?verkar b?de individen och v?rdsystemet. Personer med substansbrukssyndrom riskerar att bli stigmatiserade och etiketterade, vilket kan skapa hinder f?r att s?ka v?rd och f? adekvat v?rd. Brist p? kunskap och negativa f?rest?llningar kan f?rst?rka stigma och begr?nsa patientens tillg?ng till v?rd.

De flesta Àr överens om medarbetarnas viktiga roll i ett företag. Det Àr personalen som kan pÄverka företagets ekonomiska situation, dÄ personalens vÀlmÄende pÄ arbetsplatsen pÄverkar företagets lönsamhet och effektivitet. MÄnga stÀller sig frÄgan varför inte personalen tas upp i redovisningen? Den hÀr uppsatsens syfte Àr att undersöka vad som gjorts inom redovisning av personalhÀlsa samt diskutera en ny infallsvinkel i arbetet med hÀlsa i företag..

Mot bakgrund av de utmaningar som vĂ€lfĂ€rdsstaten stĂ€lls inför i form av globaliseringen, internationaliseringen och minskande offentliga resurser mĂ„ste nya sĂ€tt att frĂ€mja tillvĂ€xt hittas. DĂ€rmed Ă€r statens och offentliga aktörer s möjligheter att frĂ€mja nĂ€ringslivsutveckling och tillvĂ€xt av intresse, liksom vilka konsekvenser de olika möjligheterna medför.I och med utvecklingen frĂ„n government och governance har lösare former av samarbeten fĂ„tt ett allt större utrymme i svensk politik. Detta poĂ€ngterar bland andra Vedung (2006), som ser en stark trend mot samverkan i nĂ€tverk och partnerskap. Vilka effekter som detta fĂ„r ur demokrati- och effektivitetsperspektiv kan dock diskuteras. Peter Gorpe, svensk analytiker och utredare, konstaterar dessutom att partnerskap som begrepp Ă€r ?luddigt?, vilket inte underlĂ€ttar slutsatser kring partnerskapens effektivitet och demokratiska förankring.Denna studie fokuserar pĂ„ Strukturfondspartnerskapet i Östra Mellansverige, vilket utgör ett av Ă„tta regionala svenska partnerskap som ansvarar för att prioritera mellan ansökningar för regionalfondsmedel.

Examensarbetet utgörs av en sammanfattning av tre genomförda nybyggnadsprojekt. Foton, ritningar och skisser visar hur arkitektoniska koncept omsatts frÄn vision till verklighet. Gemensamt för projekten Àr att mÄlbilden varit inriktad pÄ nytta, identitet och mervÀrde. Kanal 5 i Stockholm Àr en mindre glasbyggnad som blivit en symbol för omvandlingen av ett helt innerstadskvarter, dÀr verksamheterna Àndrats frÄn industri och hantverk till arbetsplats för idéprojekt och mediaproduktion. Byggnaden fungerar som huvudentré till Àldre lokaler som renoverats. Stadsutveckling.

Att vara emotionell intelligent innebÀr att kunna hantera och anpassa kÀnslor till en situation sÄ att det blir ÀndamÄlsenligt. Ett flertal studier som gjorts visar att den emotionella intelligensen har betydelse för framgÄng i arbetslivet bÄde för organisationers verksamhet som helhet och för enskilda individer. Hur stor betydelse Àr Àn sÄ lÀnge omtvistat men det finns forskare som hÀvdar att den emotionella intelligensen har en positiv pÄverkan pÄ arbetsprestationer. Emotionell intelligens kan dÀrmed vara nÄgot som utmÀrker effektiva anstÀllda.Denna uppsats vill bidra till en djupare förstÄelse för den emotionella intelligensens betydelse i arbetslivet. Syftet med studien Àr att undersöka vilka kompetenser eller förmÄgor som Àr utmÀrkande för Àr en effektiv anstÀlld samt studera om dessa kan kopplas till emotionell intelligens.Studien har genomförts med en kvalitativ ansats.

AnvÀndningen av elektroniska kommunikationsmedel ökar stÀndigt och mÄnga organisationer byggersin verksamhet pÄ ett starkt informationsberoende. Verksamheterna har blivit allt mer informationsbaserade och informationsteknologin Àr en oumbÀrlig del för organisationers infrastrukturer. DÀrför Àr utgÄngspunkten för denna studie att utveckla ny kunskap om hur individer uppfattar effektiv kommunikation i en IT-intensiv organisation. Arbetet undersöker Àven aspekter som medverkar eller motverkar den upplevda effektiviteten vid anvÀndandet av e-post i IT-intensiva organisationer och hur e-post kombineras med andra kommunikationsverktyg för att uppnÄ önskad effektivitet. Den empiriska grunden till studien Àr en organisation, dÀr tio kvalitativa intervjuer gjorts.

I samband med l?roplans?ndringen 2022 bytte kunskapsomr?det sex och samlevnad namn till det mer ?vergripande: sexualitet, samtycke och relationer. Detta efter granskningar som tydde p? brister och otydligheter inom kunskapsomr?det. Enligt Skolverket (2024) ska sexualitet, samtycke och relationer arbetas med ?mnes?vergripande samt ?ven inkluderas i fritidshemmets undervisning.

Uppsatsen syftar till att jĂ€mföra amerikansk och fransk doktrin för counterinsurgency för att utröna vilka skillnader och likheter som finns mellan dessa. Ämnet har valts av anledningen av att försvarsmakter med liknande doktriner nĂ„r en högre grad av effektivitet under insatser, och att Sverige militĂ€rt samarbetar med bĂ„da USA och Frankrike i internationella insatser. Uppsatsen visar att amerikansk och fransk counterinsurgency-doktrin i stort Ă€r mycket lika, men att vissa skillnader i exempelvis behandling av civilbefolkningen i insatsomrĂ„det finns..

I denna uppsats redovisas en benchmarkingstudie i syfte att jÀmföra Sveriges försvar mot ett urval av andra lÀnders försvarsmakter, nÀmligen EU- och NATO-lÀnderna samt Schweiz. Studien har skett med avseende pÄ kostnadseffektivitet och fokus pÄ output i internationella insatser, som har kommit att vara allt mer prioriterade i vÀstvÀrldens försvarsmakter under senare Är. Vidare genomförs en kvantitativ jÀmförelse mellan vÀrnplikt och andra personalförsörjningssystem genom att lÀnder med likartade personalförsörjningssystem förs samman i fyra kategorier: vÀrnpliktsbemanning av stÄende styrkor, vÀrnpliktsbemanning av mobiliserande styrkor, blandsystem respektive professionella styrkor. Kategorierna sÀrskiljs genom kvantitativa data, dels andelen vÀrnpliktiga i de aktiva styrkorna, och dels storleken pÄ reserverna i relation till de aktiva styrkorna. TvÄ olika outputmÄtt har utnyttjats, dels faktisk personalvolym i internationella insatser, och för EU-lÀnderna ocksÄ storleken pÄ de styrkebidrag som utlovats till EU:s gemensamma insatser.