Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att kartlÀgga vanligt förekommande spelstrategiers effektivitet hos manliga och kvinnliga tennisspelare under Grand Slam turneringarna Australien Open och US Open 2009 sett ur servarens perspektiv. Detta för att möjliggöra en generell jÀmförelse inom och mellan herr- och damspelare samt mellan olika spelares specifika spelstrategier.Hur ser fördelningen och effektiviteten ut av serveplaceringen i respektive serveruta?Inom vilket slagintervall samt i vilken zon i banan avgörs huvuddelen av poÀngen samt i vilken zon Àr effektiviteten högst?Hur ser slagkombinationseffektiviteten och slagkombinationsförekomsten ut ur servarens perspektiv? MetodEn utförlig litteratursökning efter tidigare forskning genomfördes med hjÀlp av databaserna PubMed, SportDiscus och Google Scholar. DÀrefter analyserades totalt 15 DVD-matcher frÄn Grand Slam turneringarna (2757 poÀng, Herr = 1714 p, Dam = 1043 p) US Open (2009) och Australien Open (2009). Totalt medverkade 18 ATP och WTA- spelare (9 herrar, 9 damer) med en vÀrldsranking pÄ topp 30 eller bÀttre.

Bakgrund och problem: KlÀdbranschen Àr en konkurrensutsatt bransch med flera stora aktörer pÄ marknaden. Konkurrensen innebÀr prispress och minskade marginaler och dÀrmed mÄste företagen hitta nya och bÀttre lösningar för att nÄ sina uppsatta mÄl. Finanskrisen som accelererade under hösten 2008 stÀllde dessutom allt pÄ sin spets, vilket gör denna tid till ett ypperligt tillfÀlle att analysera och utvÀrdera hÄllbara lösningar för att behÄlla en stabil lönsamhet. Vi kommer att undersöka hur variablerna konjunktur, konkurrens, strategi, effektivitet och finansiering har pÄverkat KappAhls, Hennes & Mauritz och Retail and Brands lönsamhet under den senaste finanskrisen.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att hitta och förklara förÀndringar i lönsamheten i klÀdbranschen under den senaste finanskrisen.AvgrÀnsningar: Uppsatsen fokuserar pÄ klÀdföretag som Àr börsnoterade i Sverige. Den tidsmÀssiga avgrÀnsningen Àr Ären 2006-2009.Metod: Rapporten har en abduktiv ansats, dÄ ett antal variabler, som antas ha ett samband, anvÀnds för att förklara lönsamhetsmönstret i en bransch under finanskrisen.

Bakgrund och problem: KlÀdbranschen Àr en konkurrensutsatt bransch med flera stora aktörer pÄ marknaden. Konkurrensen innebÀr prispress och minskade marginaler och dÀrmed mÄste företagen hitta nya och bÀttre lösningar för att nÄ sina uppsatta mÄl. Finanskrisen som accelererade under hösten 2008 stÀllde dessutom allt pÄ sin spets, vilket gör denna tid till ett ypperligt tillfÀlle att analysera och utvÀrdera hÄllbara lösningar för att behÄlla en stabil lönsamhet. Vi kommer att undersöka hur variablerna konjunktur, konkurrens, strategi, effektivitet och finansiering har pÄverkat KappAhls, Hennes & Mauritz och Retail and Brands lönsamhet under den senaste finanskrisen.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att hitta och förklara förÀndringar i lönsamheten i klÀdbranschen under den senaste finanskrisen.AvgrÀnsningar: Uppsatsen fokuserar pÄ klÀdföretag som Àr börsnoterade i Sverige. Den tidsmÀssiga avgrÀnsningen Àr Ären 2006-2009.Metod: Rapporten har en abduktiv ansats, dÄ ett antal variabler, som antas ha ett samband, anvÀnds för att förklara lönsamhetsmönstret i en bransch under finanskrisen.

Rapporten innefattar en teoretisk analys av ett vindkraftsverks propeller. Syftet har varit att underlÀtta tillverkandet av en propeller, med hÀnsyn till bladens vridning och en varierande vindhastighet.Det tÀnkta vindkraftverkets ingÄende parametrar finns att studera i Bilaga 1 ? IngÄende parametrar. UtifrÄn dessa parametrar kunde en maximal effektkoefficient pÄ 0.51 uppnÄs, vilket skulle motsvara en effekt pÄ 417 kW som i sin tur motsvarar en försörjning av ungefÀr 40 hushÄll.Analysen omfattar Àven pitchreglering, som syftar till att behÄlla hög effektivitet hos vindkraftverket, Àven om vindhastigheten varierar..

Bakgrund: PrestationsmÀtning Àr en viktig del av ekonomistyrning och mÀtningarna ser olika ut beroende pÄ organisation. Inom offentlig verksamhet har intresset för prestationsmÀtning ökat i och med New Public Management-idéerna (NPM). NPM har bidragit till en ökad företagsekonomisk inriktning pÄ offentlig styrning, dÀr resurshushÄllning och effektivitet fÄtt ett tydligare fokus.PrestationsmÀtning har tidigare frÀmst förknippats med finansiella prestationer. Under 1980- och 90-talen ökade kritiken mot detta ensidigt finansiella intresse, företrÀdelsevis ur en företagskontext. Att Àven utföra icke-finansiell prestationsmÀtning, och att dÄ ha en flerdimensionell styrning, framhölls allt oftare som ett sÀtt att fÄ organisationer mer framgÄngsrika.

Bakgrund Inom hÀlso- och sjukvÄrden efterstrÀvar verksamheterna att öka effektivitet och produktion. Studier visar att en av de verksamheter med störst möjlighet att öka sjukhusets produktion Àr operationsavdelningen. Utmaningen för operationsavdelningarna Àr att utföra fler ingrepp med befintliga resurser utan att personalen upplever ökad arbetsbelastning och stress. Med detta ÀndamÄl har de pÄ det valda sjukhuset utarbetat en arbetsmodell. Syftet med denna studie Àr att undersöka operationssjuksköterskors erfarenheter av optimerad arbetsmodell i förhÄllande till vanlig elektiv arbetsmodell.

Miljön pÄ en intensivvÄrdsavdelning Àr utformad för att vÄrda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet Àr fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter pÄ samma sal och personal som stÀndigt nÀrvarar i rummet. NÀrstÄende har en stor betydelse för patienten och de har behov av att fÄ vara nÀra, fÄ information och kÀnna delaktighet nÀr deras anhörige Àr svÄrt kritiskt sjuk. IntensivvÄrdsmiljöns pÄverkan pÄ den nÀrstÄendes besök Àr viktigt att lyfta fram för att kunna möta nÀrstÄendes önskan att vara nÀra samt skapa en vÄrdande miljö dÀr bÄde patientens och nÀrstÄendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka nÀrstÄendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvÄrdsmiljön.

De flesta Àr överens om medarbetarnas viktiga roll i ett företag. Det Àr personalen som kan pÄverka företagets ekonomiska situation, dÄ personalens vÀlmÄende pÄ arbetsplatsen pÄverkar företagets lönsamhet och effektivitet. MÄnga stÀller sig frÄgan varför inte personalen tas upp i redovisningen? Den hÀr uppsatsens syfte Àr att undersöka vad som gjorts inom redovisning av personalhÀlsa samt diskutera en ny infallsvinkel i arbetet med hÀlsa i företag..

Syfte: Uppsatsens syfte Àr att identifiera de verktyg som ett svenskt industriföretag kan anvÀnda sig av inom konceptet Lean. Rapporten ska Àven ge en beskrivande bild av hur ett svenskt företag kan utveckla de olika verktygen för att anpassa dem i sin verksamhet. PÄ grund av allt mer ökad konkurrens i lÀkemedelsbranschen har Sweden Operation valt att implementera Lean i sin verksamhet. Detta vÀljer de att för att skapa en effektiv produktion med minskade resurser och ökad kvalitet. Metod: Uppsatsen bygger pÄ en deduktiv ansats dÀr individuella intervjuer har genomförts dels med de medarbetare som arbetar dagligen med konceptet dels med de som sedan konceptets införande pÄ olika nivÄer i organisation har varit involverade i implementeringen av Lean. Resultat & slutsats: Fabriken som vi studerade i uppsatsen har förÀndrat sin organisation genom att tillÀmpa Lean. Ledningen hade tagit grundkonceptet och anpassat de delar man ansett vÀrdefulla för sin organisation.

Bakgrund och problem: KlÀdbranschen Àr en konkurrensutsatt bransch med flera stora aktörer pÄ marknaden. Konkurrensen innebÀr prispress och minskade marginaler och dÀrmed mÄste företagen hitta nya och bÀttre lösningar för att nÄ sina uppsatta mÄl. Finanskrisen som accelererade under hösten 2008 stÀllde dessutom allt pÄ sin spets, vilket gör denna tid till ett ypperligt tillfÀlle att analysera och utvÀrdera hÄllbara lösningar för att behÄlla en stabil lönsamhet. Vi kommer att undersöka hur variablerna konjunktur, konkurrens, strategi, effektivitet och finansiering har pÄverkat KappAhls, Hennes & Mauritz och Retail and Brands lönsamhet under den senaste finanskrisen.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att hitta och förklara förÀndringar i lönsamheten i klÀdbranschen under den senaste finanskrisen.AvgrÀnsningar: Uppsatsen fokuserar pÄ klÀdföretag som Àr börsnoterade i Sverige. Den tidsmÀssiga avgrÀnsningen Àr Ären 2006-2009.Metod: Rapporten har en abduktiv ansats, dÄ ett antal variabler, som antas ha ett samband, anvÀnds för att förklara lönsamhetsmönstret i en bransch under finanskrisen.

Denna uppsats unders?ker hur inf?randet av metrobussar (Bus Rapid Transit, BRT) kan f?r?ndra motortrafikledernas roll inom G?teborgsregionens kollektivtrafiksystem, omfattande G?teborg, M?lndal och Partille (GMP). Syftet ?r att belysa planerares perspektiv p? metrobussarnas potential att fr?mja en h?llbar transportinfrastruktur. I en tid d?r h?llbara transportalternativ blir allt viktigare, utforskar studien hur metrobussar kan integreras i regionens befintliga system.

MÄnga projekt misslyckas och en av anledningarna Àr dÄlig styrning av projektet i allmÀnhet och inom IT branschen i synnerhet. Baserad pÄ kritik av de traditionella metoderna under de senaste Ären, sÄ har det uppkommit flera lÀttrörliga metoder som kallas Agila metoder. Scrum Àr den mest kÀnda Agila metoden som anvÀnds idag. Metoden lovar goda resultat, men i en artikel ur tidningen Computer Sweden (feb 2009) stÄr det ?siffror visar att nio av tio Scrumprojekt misslyckas?.

Bakgrund och problem: KlÀdbranschen Àr en konkurrensutsatt bransch med flera stora aktörer pÄ marknaden. Konkurrensen innebÀr prispress och minskade marginaler och dÀrmed mÄste företagen hitta nya och bÀttre lösningar för att nÄ sina uppsatta mÄl. Finanskrisen som accelererade under hösten 2008 stÀllde dessutom allt pÄ sin spets, vilket gör denna tid till ett ypperligt tillfÀlle att analysera och utvÀrdera hÄllbara lösningar för att behÄlla en stabil lönsamhet. Vi kommer att undersöka hur variablerna konjunktur, konkurrens, strategi, effektivitet och finansiering har pÄverkat KappAhls, Hennes & Mauritz och Retail and Brands lönsamhet under den senaste finanskrisen.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att hitta och förklara förÀndringar i lönsamheten i klÀdbranschen under den senaste finanskrisen.AvgrÀnsningar: Uppsatsen fokuserar pÄ klÀdföretag som Àr börsnoterade i Sverige. Den tidsmÀssiga avgrÀnsningen Àr Ären 2006-2009.Metod: Rapporten har en abduktiv ansats, dÄ ett antal variabler, som antas ha ett samband, anvÀnds för att förklara lönsamhetsmönstret i en bransch under finanskrisen.

Energytower Àr en ny typ av vindkraftverk som har en för marknaden ny unik konstruktion. Syftet med denna rapport Àr identifiera skillnader mellan Energytowerverk och konventionell vindkraft vad gÀller miljörÀttsliga och ekonomiska aspekter.Vindkraft klassificeras enligt svensk miljörÀtt som miljöfarlig verksamhet. Det innebÀr att etableringar Àven krÀver framtagandet av en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) med tillhörande MKB-process. MKB ska vara ett underlag för beslut i tillstÄndshanteringen.En av grundförutsÀttningarna för etablering av vindkraft oavsett typ Àr att projektet Àr ekonomiskt bÀrkraftigt. Vindkraft Àr i detta avseende precis som vilken annan investering som helst.

Bakgrund och problem: KlÀdbranschen Àr en konkurrensutsatt bransch med flera stora aktörer pÄ marknaden. Konkurrensen innebÀr prispress och minskade marginaler och dÀrmed mÄste företagen hitta nya och bÀttre lösningar för att nÄ sina uppsatta mÄl. Finanskrisen som accelererade under hösten 2008 stÀllde dessutom allt pÄ sin spets, vilket gör denna tid till ett ypperligt tillfÀlle att analysera och utvÀrdera hÄllbara lösningar för att behÄlla en stabil lönsamhet. Vi kommer att undersöka hur variablerna konjunktur, konkurrens, strategi, effektivitet och finansiering har pÄverkat KappAhls, Hennes & Mauritz och Retail and Brands lönsamhet under den senaste finanskrisen.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att hitta och förklara förÀndringar i lönsamheten i klÀdbranschen under den senaste finanskrisen.AvgrÀnsningar: Uppsatsen fokuserar pÄ klÀdföretag som Àr börsnoterade i Sverige. Den tidsmÀssiga avgrÀnsningen Àr Ären 2006-2009.Metod: Rapporten har en abduktiv ansats, dÄ ett antal variabler, som antas ha ett samband, anvÀnds för att förklara lönsamhetsmönstret i en bransch under finanskrisen.