Syftet med arbetet är att se vilka skäl det finns för att bedriva ämnesintegration och hur detta kan appliceras på hållbar utveckling. Målsättningen var även att undersöka hur en skolas lärare och skolledare arbetar med ämnesintegration, hållbar utveckling och de två gemensamt. För att få svar på frågorna har det utförts en enkätundersökning samt intervjuer. Trots att skolans styrdokument innefattar hållbar utveckling är inte detta något som i allt för stor grad undervisas om på den undersökta skolan. Begreppet är svårtolkat och i en del fall bedriver lärarna omedvetet en undervisning om hållbar utveckling.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur personer som har ett personligt ombud för psykiskt funktionshindrade upplevde dennes insatser. Undersökningen gjordes med kvalitativa individuella intervjuer. Dessa genomfördes, i likhet med hela forskningsprocessen med ett fenomenologiskt förhållningssätt. Detta teoretiska val kändes naturligt då syftet med uppsatsen var att undersöka informanternas egna upplevelser. Intervjuerna transkriberades ordagrant och analyserades sedan enligt en fenomenologisk analysmetod och presenterades därefter i undersökningens resultatkapitel.

Bakgrund och problembeskrivning: Skatteverket har ställt upp ett antal långsiktiga mål ochett av dessa är att innan år 2012 ha halverat skattefelet i Sverige. Skatteverket har i sitt arbeteolika insatser för att försöka uppnå detta mål. Dessa är kontroller, informationsinsatser,attitydpåverkan och systemåtgärder.Förutom nämnda insatser finns även en annan faktor som spelar in vad gäller inbetalandet,nämligen den så kallade preventiva effekten. Nästan 30 procent av skatteintäkterna uppstårpå grund av att skattebetalarna är medvetna om skattekontrollerna och vill undvika att bliupptäckta vid eventuellt skattefusk. Den preventiva effekten fann författarna intressant attkartlägga.

Syftet med denna uppsats är att presentera bakomliggande orsaker som kan påverka tjänstvilligheten att genomföra internationella militära insatser. Uppsatsen bygger på en enkätundersökning med fem kategorier människor, som antingen innehar anställning, eller är anhöriga till dem som är anställda av Försvarsmakten. Dessutom har intervjuer med anhöriga genomförts för att få en djupare insikt och förståelse. Resultatet av undersökningen skall svara på vilka faktorer som påverkar tjänstvilligheten, samt därigenom ge förslag på områden där FM och dess uppdragsgivare kan intensifiera arbetet för att göra den internationella miljön mer attraktiv.Utredningen kan ses som ett komplement till Veteransoldatutredningen som genomförts vid Försvarsdepartementet under 2008..

SyfteStudiens syfte var att undersöka hur elever, med upprättade åtgärdsprogram, säger sig uppleva sin situation i skolan, avseende bemötande, delaktighet och åtgärdsprogrammets betydelse för studierna. Ambitionen var dessutom att titta på om eventuella skillnader finns, sett ur ett genusperspektiv.TillvägagångssättEn kvalitativ metod i form av intervjuer användes, för att få en bild av elevernas subjektiva upplevelser. Totalt intervjuades sex elever, tre kvinnliga och tre manliga, på de nationella programmen på en gymnasieskola i en västsvensk kommun.För att kunna diskutera och jämföra de resultat som undersökningen gett, har litteraturstudier och tidigare forskning varit en betydelsefull del arbetet.Resultat och slutsatserDet har inte varit möjligt att generalisera resultatet av denna begränsade undersökning. Resultatet har dock gett upphov till en del funderingar angående specialpedagogiska insatser i allmänhet och i arbete med åtgärdsprogram i synnerhet.Majoriteten av eleverna i undersökningen ansåg sig ha blivit väl bemötta och har varit delaktiga i utformningen av sina åtgärdsprogram. Bemötandet är en betydelsefull grundpelare i ett effektivt samspel, och arbetet med intervjuerna har ytterligare betonat denna aspekt.Resultaten avseende delaktighet har inte sammanfallit med tidigare studier, gällande grundskolan och gymnasiets IV-program.

Den organiserade handeln av öl från Tyskland till Sverige är ett stort problem. Dels genom försäljning till ungdomar, privatpersoner, krogar och arbetsplatser dels genom förlorade skatteintäkter. Det går inte lägre att kontrollera konsumtionen av öl genom Systembolagets monopol. Detta problem kommer i framtiden att öka på grund av de ökade införselkvoter som träder i kraft år 2004. Det är svårt att komma åt problemet då införseln av öl är laglig, men inte försäljningen.

Vi kommer i denna uppsats med hjälp av kritisk diskursanalys, studera och analysera hur Brottsförebyggande rådet konstruerar ungdomsbrottslighet. Studiens syfte är att utifrån rapporten Kriminell utveckling ? Tidiga riskfaktorer och förebyggande insatser, undersöka vilka egenskaper och beteenden som enligt Brottsförebyggande rådet kan ses som tidiga riskfaktorer när det gäller att upptäcka en kriminell utveckling. Vi kommer även att undersöka vilka åtgärder som enligt Brottsförebyggande rådet görs i Sverige för att förebygga en kriminell utveckling..

Studien undersöker 56 journaler från ensamkommandeflyktingbarn som besökt Flyktingbarnteamet i Göteborg. Syftet var att samlakunskap om gruppen ensamkommande flyktingbarn och deras möte med ensvensk sjukvårdsinrättning. Bakgrundsinformation om barnen ochinformation om insatser som getts på Flyktingbarnteamet presenteras.Barnens hjälpbehov, som det beskrivits av remittenter och av behandlare påFlyktingbarnteamet, analyserades med kvalitativ tematisk analys. Resultatetvisade att barnen har ett brett hjälpbehov med posttraumatisk stress, andraångesttillstånd, depression och somatiska besvär men även problemkopplade till vardagen i Sverige som ensamhetskänslor och grubblerier omframtiden. Omkring var tredje barn bedömdes någon gång ha mått så dåligtatt det hade svårt för att berätta om sina problem för behandlaren.

Denna komparativa studie gick ut på att undersöka vilket stöd som tre skolor kan ge till elever med läs- och skrivsvårigheter och dyslexi. Studien gjordes genom att med hjälp av semistrukturerade intervjuer, intervjua rektor och speciallärare på tre skolor och sedan sammanställa resultatet för att kunna göra en jämförelse mellan dem. Resultatet visade att det fanns en del skillnader mellan skolorna men även inom skolorna fanns det meningsskiljaktigheter. Vad dessa skillnader beror på var svårare att se men jag har gjort antaganden som grundar sig på till exempel elevsammansättningen, föräldrainflytande och skolans arbetssätt..

ABSTRAKTIntroduktionAtt vårda en närstående med demenssjukdom är vanligen psykiskt och fysiskt ansträngande och uppfattas ofta stressframkallande, samt emotionellt belastande. Forskning visar att även om anhörigvårdandet upp-fattas svårt inom flera områden innehåller det samtidigt positiva aspekter som kan underlätta vårdandet, stärka hälsan och bidra till att vårdandet känns meningsfullt och tillfredsställande.SyfteSyftet med studien är att beskriva anhörigvårdares uppfattningar av vårdandets påverkan på den egna häl-san/ohälsan, samt olika faktorer som påverkar vårdandet av en närstående med demenssjukdom.MetodStudien är kvalitativ med fenomenografisk och induktiv ansats där datainsamlingen sker via intervjuer, vilka analyseras med hjälp av kvalitativ fenomenografisk innehållsanalys. Metoden har prövats i en pilot-studie där två anhörigvårdare intervjuades. Vid en fullskalig studie planeras att 8-10 anhörigvårdare inter-vjuas.ResultatAnalysen av pilotstudien resulterade i ettt övergripande tema: Förändrad Livssituation, 3 domäner: Hälso-främjande aspekter, Upplevelse av ohälsa och Stödjande insatser, samt 24 variationer av uppfattningar. Temat återspeglar vårdandets påverkan på den anhöriges livssituation och hälsa, domänerna vad som på-verkats, medan variationerna av uppfattningar beskriver hur de påverkats.DiskussionResultatet visar på faktorer som kan vara hälsofrämjande, bidra till ohälsa, samt stödjande insatser som kan underlätta och främja välbefinnandet i vårdandet.

I Sverige finns en målsättning att erbjuda föräldrautbildningar till alla föräldrar. Dessa insatser bör utvärderas eftersom det är viktigt att de program som erbjuds har effekt. Syftet med denna utvärdering är att undersöka om deltagare i Föräldrakraft är nöjda med utbildningen, om det skett förändringar i familjernas beteende samt vilka verktyg som föräldrarna haft mest nytta av. Med hjälp av skattningar från deltagare och ledare har två kurser i en norrländsk kommun studerats. Resultaten visar att en stor majoritet av föräldrarna är nöjda med programmet, men några beteendeförändringar har inte kunnat identifieras.

Renkavle har under lång tid varit ett stort problem för lantbrukare i stora delar av norra Europa och har etablerat sig på större arealer även i Sverige. Genom sin bio-logi är renkavle mycket väl anpassad till odling av höstsådd spannmål, speciellt i kombination med reducerad jordbearbetning. Det finns en ökande trend av både höstsådd spannmål och reducerad jordbearbetning som talar för att problemen med renkavle kommer att öka framöver. Även den pågående klimatförändringen mot ett varmare klimat i Sverige förbättrar förutsättningarna för att renkavle ska etablera sig längre norrut. Renkavle är ett ogräs som kräver en mycket hög grad av kontroll för att inte öka kommande år eftersom fröproduktionen hos renkavle kan vara mycket stor.

I studien har handläggare från en och samma stadsdelsförvaltning deltagit och där samtliga handläggare vid intervjutillfället arbetade inom avdelningen för funktionsnedsatta. Syftet med studien var att undersöka och analysera om beslutsskillnaderna inom LSS kunde förklaras med hjälp av handläggarnas erfarenhet av behovsbedömningar. Studiens syfte besvarades med hjälp av att intervjua åtta handläggare. Det unika för den aktuella stadsdelen var att beslutfattandet inte gjordes av handläggarna utan av enhetschefen under diskussion med övriga handläggare. Resultatet av studien visade att de påverkande faktorerna vid beslutsfattandet var handläggarens erfarenhet, kunskapsbrist kombinerat med otydliga lagar, riktlinjer och direktiv på arbetsplatsen.

SyfteSyftet med arbetet är att göra en jämförande studie mellan vad de spanska styrdokumenten förordar och hur den faktiska verkligheten ser ut när det gäller arbetet med elever i behov av särskilt stöd i den spanska grundskolan.MetodJag har gjort en kvalitativ studie genom enkäter och intervjuer, för att ta reda på hur de spans-ka pedagogerna arbetar med elever i behov av särskilt stöd. Då detta är en kvalitativ under-sökning har enkäterna endast använts som introduktion inför intervjuerna.Metoden i undersökningen har dels varit att lämna ut en enkät till sju pedagoger och tre för-äldrar, dels att göra djupintervjuer. Totalt har pedagoger från sex skolor i Madridområdet del-tagit, där tre av skolorna är privatskolor och de övriga tre kommunala. Enkäterna har föregått intervjuerna, där förtydliganden och fördjupning av enkätsvaren kunnat göras.ResultatUndersökningen har tydligt visat att det finns en rad specialpedagogiska insatser för elever i behov av särskilt stöd i den spanska grundskolan. Det mesta handlar dock om att åtgärderna riktas mot eleven.Någon direkt handledning av pedagogerna förekommer inte, mer än att de specialteam som finns i alla kommuner och som är behjälpliga med att göra modifieringar av kursplanerna för de elever som inte uppnår målen.

En meningsfull tillvaroSyftet med denna studie har varit att undersöka i vilken grad en omsorgsmottagare upplever en meningsfull tillvaro utifrån beviljade hemtjänstinsatser. Studien har bedrivits genom en halvstrukturerad, kvalitativ intervjumetod med omsorgsmottagare, omsorgsgivare samt biståndshandläggare och analyser av empirin har utgått från symbolisk interaktionism och dramaturgisk rollteori. Vi har funnit att det som är centralt för den enskilde för att känna meningsfullhet är den sociala interaktionen tillsammans med andra människor, att boendemiljön är trivsam och önskvärd samt att den enskilde har en känsla av trygghet. Trots det faktum att omsorgs- och serviceinsatser, i olika grad, påverkar dessa aspekter är studiens viktigaste slutsats att de enskilda vanligtvis inte sammankopplar beviljade insatser med känslan av meningsfullhet. .