Bakgrund: Inom den palliativa vården har möjligheten att få vårdas i hemmet ökat genom åren. Idag vet man att närstående utför betydande insatser inom vården och omsorgen och att deras insatser bedöms vara tidsmässigt mycket större än från den offentliga vården. Att vara närstående till någon som är sjuk är en upplevelse som är unik för varje enskild individ. Upplevelsen av isolering, att behöva ignorera sina egna känslor och kämpa för sin egen överlevnad kan uppstå hos de närstående som vårdar en sjuk i hemmet.Syfte: Att belysa närståendes upplevelser av palliativ hemsjukvård.Metod: En litteraturöversikt har gjorts baserad på elva vetenskapliga artiklar som granskats och analyserats. De databaser som använts vid artikelsökningen är Cinahl plus with Full Text, PubMed samt Medline with full text med sökorden Family, Palliative home care, Experiences och Sweden.

Allvarliga beteendestörningar är den vanligaste formen av barn- och ungdomspsykiatriska problem. Socialtjänstens uppgift är att arbeta för att alla barn och unga ska få växa upp under trygga och goda förhållanden. Stora förändringar av socialtjänstens verksamheter för barn och unga och deras föräldrar har genomförts och medfört en kraftig utveckling av öppna insatser för barn och unga med beteendemässiga problem. Syftet med studien var att få kunskap och förståelse för ungdomars tankar kring att omfattas av en dagverksamhet som innefattar både hem, skola och socialtjänst. Intervjuer med sju ungdomar ifrån tre olika dagverksamheter har genomförts.

Syftet med studien var främst att undersöka vilken betydelse familjesamtal har i behandlingen vid förstagångspsykos eller misstänkt förstagångspsykos. Dessutom var syftet att utvärdera hur personer med förstagångspsykos eller misstänkt förstagångspsykos och familj/närstående upplever mötet och behandlingen på öppenvårdsmottagning Björkängen (ÖVM B, en mottagning inom den specialiserade psykiatriska vården med inriktning mot psykossjukdomar) samt att undersöka om vårdtagare och familj upplever att de behandlingar/insatser som de har erbjudits och deltagit i, har gett något resultat.Metod för studien var både kvantitativ och kvalitativ. I den kvantitativa metoden skickades enkäter till alla vårdtagare (21 personer) och närstående (28 personer) som blev aktuella på ÖVM B under åren 2006 och 2007. I den kvalitativa metoden gjordes individuella djupintervjuer med fem föräldrar och fyra vårdtagare från fyra familjer. Frågeområdena i intervjuerna var: förväntningar, upplevelse av mötet med vården, resultat av alla behandlingar/insatser och nytta av familjesamtal.

Hur upplever behandlare det att behandla personer som lämnar sekter? Vi beslöt att undersöka detta genom att intervjua personer som har erfarenheter av den typen av behandling. Fram träder bilden av ett kvantitativt litet men kvalitativt komplext område. Resultatet kretsar kring tre huvudteman, nämligen vilkadet är som söker behandling, hur vårdbehovet ser ut,samt framtidsorientering-hur de intervjuade upplever behovet av eventuella framtida insatser för att underlätta behandlingen. Våra resultat understryker att det finns ett behov av kompetent personal för att behandla patientgruppen, vilken tycks vara liten, svår att identifiera och med heterogen symptombild.

Bakgrund: Arbetsterapeutiska begreppet aktivitetsbalans fr?mjar till god h?lsa och v?lbefinnande. Aktivitetsbalans uppn?s genom att arbetsterapeuten motiverar och medveteng?r personer om deras aktivitetsm?nster och hur det p?verkar aktivitetsutf?randet. Funktionstillst?ndet Attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) ?r ett komplext neuropsykiatriskt funktionstillst?nd.

När Sovjetunionen anföll Finland 1939 bad Finland Sverige om hjälp. Sveriges regering beslutade att vara icke krigförande d.v.s. inte hjälpa Finland med reguljära styrkor för att hålla Sverige utanför kriget så länge det gick. En svensk frivilligrörelse skapades och totalt värvades drygt 8000 man. Idag åker över tusen svenska frivilliga om året på internationella uppdrag runtom i världen, för att som det har varit hittills, bevara fred.

Vilka effekter ger särskilda insatser till personer som är uppsagda till följd av varsel? Denna uppsats syftar till att undersöka effekterna på återgång till arbete av extra-insatta utbildningar som syftade till omställning vilka fanns tillgängliga för de som varslades vid Volvo Cars och dess underleverantörer 2008/2009. Effektutvärderingen utgår ifrån överlevnadsanalys där projektgruppen matchas mot en kontrollgrupp bestående av samtliga övriga varslade i Sverige. Resultaten visar att gruppen som tog del av utbildningsinsatserna hade signifikant långsammare återgång till arbete jämfört med en matchad kontrollgrupp..

Användning av forskningsresultat är betydelsefullt för utveckling av omvårdnaden och för en evidensbaserad vård. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hinder och möjligheter för sjuksköterskor att omsätta forskning i vårdarbetet. Organisatoriska faktorer, som brist på tid för att ta del av forskning, brist på tid och resurser för implementera forskningsrön och brist på inflytande över arbetet angavs som de största hindren för sjuksköterskors forskningsanvändning. För att underlätta sjuksköterskors forskningsanvändning behövs organisatoriska insatser samt stöd och engagemang från chefer och ledare, utbildning av chefssjuksköterskor och kliniskt verksamma sjuksköterskor i vetenskaplig metod och andra forskningsrelaterade ämnen, samt utveckling och utvärdering av modeller för att stödja tillämpningen av forskningsresultat och utveckling mot evidensbaserad vård..

Studiens syfte var att analysera svenska gymnasieböckers historiebruk. Analysobjekten var de två världskrigen. Krigen analyserades via flera olika parametrar, såsom vilka fronter och krigsbrott som redovisades, hur Sveriges roll beskrevs samt huruvida böckernas etiska ställningstaganden stämde överrens med GY11:s etik. Studien visade att de undersökta böckerna fokuserade på västvärldens insatser och att beskrivningarna av de östliga och asiatiska fronterna var försumbara. Detta tillsammans med bristen på beskrivningar av östligt och asiatiskt lidande ledde till slutsatsen att de undersökta böckerna inte stämde överrens med GY11:s etiska riktlinjer.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera vad hemtjänstpersonal har för föreställningar om anhöriga till äldre hjälpbehövande. Vidare är syftet att titta vilka föreställningar dessa har om de anhöriga i relation till faktorerna kön, klass och etnicitet. Frågeställningarna är; Vilka föreställningar har hemtjänstpersonalen om anhöriga till äldre hjälpbehövande? Vilka föreställningar har hemtjänstpersonalen om anhöriga till äldre hjälpbehövande, relaterat till faktorerna kön, klass och etnicitet? Sedan 1980-talet har den svenska välfärdsstaten genomgått förändringar på äldreomsorgsområdet. Dessa förändringar har bland annat medfört att det har blivit allt svårare för äldre att få hjälp i form av hemtjänst, och till att familj och anhöriga därför börjat ta allt mer ansvar för äldre hjälpbehövande.

3 % av befolkningen har så stora koncentrationssvårigheter eller stunder med förlorad kontroll att det benämns som en funktionsnedsättning ? ADHD. I dagens skola är det allt vanligare med elever som har problematik och olika diagnoser. Om en elev på grund av t.ex. ADHD har svårigheter förväntas samhället ställa upp med extra insatser.

Innan en patient som bedöms vara i behov av insatser från kommunens socialtjänst eller annan öppenvård med mera skrivs ut från slutenvården måste en vårdplanering utföras. Vårdplaneringen utförs av patientansvarig sjuksköterska tillsammans med ett antal representanter från öppenvården. Syftet med studien är att belysa hur sjuksköterskor inom landstinget upplever samordnad vårdplanering. Metoden som användes var en kvalitativ enkätundersökning. Resultatet baseras på tio enkäter ifyllda av sjuksköterskor på lungmedicin på KSS i Skövde.

Företag vill belöna individer för insatser som ligger i linje med deras mål och stimulera den kompetens som skapar framgång och konkurrens-fördelar. Det studerade företaget har infört en ny belöningsmodell som inte gett ett tillfredsställande resultat. Syftet med studien var att kartlägga bakomliggande psykologiska mekanismer för att se hur belöningsmodellen i praktiken inverkar i arbetssituationen. Resultatet visar att gamla tankestrukturer försvårar förståelsen och förhindrar en egentlig övergång till ett mer förståelsebaserat ledarskap. Framgången varierar mellan olika avdelningar och beror på ett antal faktorer som lärandevillkor, avdelningens struktur och relationen mellan organisationens parter.

Bakgrund: Inom den palliativa vården har möjligheten att få vårdas i hemmet ökat genom åren. Idag vet man att närstående utför betydande insatser inom vården och omsorgen och att deras insatser bedöms vara tidsmässigt mycket större än från den offentliga vården. Att vara närstående till någon som är sjuk är en upplevelse som är unik för varje enskild individ. Upplevelsen av isolering, att behöva ignorera sina egna känslor och kämpa för sin egen överlevnad kan uppstå hos de närstående som vårdar en sjuk i hemmet.Syfte: Att belysa närståendes upplevelser av palliativ hemsjukvård.Metod: En litteraturöversikt har gjorts baserad på elva vetenskapliga artiklar som granskats och analyserats. De databaser som använts vid artikelsökningen är Cinahl plus with Full Text, PubMed samt Medline with full text med sökorden Family, Palliative home care, Experiences och Sweden.

Idag använder Försvarsmakten högteknologiska ledningssystem för att underlätta ledning på stridsfältet. Några av dessa system är idag utvecklade för internationella insatser mot en lågteknologisk motståndare, men vad skulle hända i en nationell konflikt mot en högteknologisk motståndare? I denna uppsats utvärderas SLB utifrån ett fiktivt framtidsscenario för att komma fram till tekniska eller taktiska anpassningar för att öka den militära nyttan med systemet.Studien bygger på för och nackdelar med SLB utifrån Försvarsmaktens sex grundläggande förmågor som sedan analyseras för att komma fram till anpassningsmöjligheter för SLB. En av de slutsatser som studien visar är vikten av realistiska övningar med systemet för att öva personalen mot en högteknologisk motståndare..