Inom det vetenskapliga fältet för kvinnligt och manligt missbruk beskrivs ofta att kvinnan har andra och mer komplexa behov än mannen. Mannen och hans sociala situation, problematik och behov har generellt beskrivits som norm. Socialsekreterare grundar sina bedömningar och beslut på föreställningar om vad kvinnor och män har för specifika behov. Dessa föreställningar produceras och reproduceras genom rådande diskurser som verkar inom denna specifika sociala domän. Denna studie undersöker vilka centrala diskurser som kan identifieras i socialsekreterares föreställningar om kvinnligt och manligt missbruk, samt hur dessa verkar och reproduceras samt vad det kan få för implikationer för den sociala praktiken.

Denna uppsats studerar liveness i nyhetsintervjuer mellan nyhetsankare och korrespondenter i direktsändning i SVT:s kvällssändningar av Aktuellt och Rapport. I uppsatsen studeras främst hur liveness frammanas i dessa intervjuer och om frammaningen påverkas av vilket kön och/eller intervjuroll intervjudeltagarna har. Uppsatsen använder sig av samtalsanalys som metod och utgår ifrån ett antal centrala begrepp som angriper materialet på tre olika nivåer, strukturell-, handlingssekvens- och detaljnivå. Teorier som finns med som utgångspunkt berör institutionella kontra vardagliga samtal, live two-way affiliated interviews, liveness samt autentiska samtal. Även samtalsanalys som teori samt begrepp som hör dit är centrala.

Streetchurch är en relativt ny organisation (startades 2004) och finns bland annat verksam på Internet. Själva beskriver sig gruppen vara ett nätverk av kristna från olika kyrkor och samfund som tröttnat på att sitta i de allt glesare kyrkobänkarna. Istället har man flyttat ut en ?levande kyrka? i samhället med koncentration på krogar, inneställen, folkfester och framförallt musikfestivaler vilka man besöker under sommaren. Det är alltså en ?gatans kyrka?.

Detta är en studie om personer med dubbeldiagnos, ett begrepp som kan betyda mycket men som i vår uppsats betyder psykossjukdom kombinerat med ett missbruk. Det vi främst ville få reda på var vad det innebär för individen att ha en dubbeldiagnos. För att få reda på det fick vi först studera litteraturen som behandlar psykossjukdomar, främst schizofreni, och missbruk/beroende. Det vi också ville få reda på var om dessa patienter har några specifika behov och vilka behandlingar som erbjuds dem, detta ville vi få svar på genom ett tjänstemannaperspektiv. Vi genomförde således en kvalitativ studie med fem intervjuer på verksamheter där denna patientgrupp finns representerad. Vad vi i slutresultatet såg, och som vi förstod redan på vägen, var att det är otroligt individuellt hur denna problematik påverkar patienten.

Inledningsvis belyses generella faktorer som påverkar ansikts- igenkänning. Därefter läggs fokus på cross- race fenomenet, vilken studien syftar till att undersöka. Uppsatsen grundar sig på två hypoteser som båda berör förmågan till igenkänning av ansikten från den egna samt av annan etnisk grupp. I studien deltog två grupper (N = 63), kineser och svenskar som testades med ett bildspel uppdelat i två delar. I instuderingsfasen visades 21 ansikten, med jämn fördelning av asiatiska, afrikanska och europeiska ansikten.

Mina slutsatser i mitt arbete är att rollen som finns inom Ithna Ashery inte är homogeniserad när man jämför olika individers subjektiva upplevelse av fenomenet. Däremot om man tittar på en metanivå så kan deras roll se tämligen lika ut. Men på individnivå, som detta arbete försökt behandla, så är den subjektiva upplevelsen av rollerna olika. Det som till stor grad påverkar den subjektiva upplevelse av rollen är sådana saker som den omgivande kontexten i samhället. Men även de mål den enskilda individen har med sin roll när det gäller framtiden för individen.

Mina slutsatser i mitt arbete är att rollen som finns inom Ithna Ashery inte är homogeniserad när man jämför olika individers subjektiva upplevelse av fenomenet. Däremot om man tittar på en metanivå så kan deras roll se tämligen lika ut. Men på individnivå, som detta arbete försökt behandla, så är den subjektiva upplevelsen av rollerna olika. Det som till stor grad påverkar den subjektiva upplevelse av rollen är sådana saker som den omgivande kontexten i samhället. Men även de mål den enskilda individen har med sin roll när det gäller framtiden för individen.

Följande studie har utgått ifrån ett sociologiskt socialpsykologiskt perspektiv. Uppsatsen har haft för avsikt att studera bruksandans betydelse i en industriorganisation och i relation till det omgivande samhället utifrån det teoretiska perspektivet symbolisk interaktionism och där hermeneutik och den hermeneutiska forskningsprocessen används som metod för tolkning av insamlade data. Dess syfte har varit att undersöka och synliggöra bruksandans betydelse för kommunikation, för sociala identiteter och för kulturen i organisationen. Den har avsett att svara på frågor om på vilket sätt individerna i organisationen kommunicerar; hur de sociala identiteterna skapas och reproduceras; och på vilket sätt bruksandan främjar eller hindrar en utveckling av den gemensamma organisationskulturen i anpassningen till en global marknad.Jag har kommit att se bruksandan som ett fenomen och ett uttryck för en institution som präglas av de normer och värderingar som etablerats över generationer och som på olika sätt ännu lever kvar i de brukssamhällen som finns runt om i Sverige. Bruket har i många samhällen fungerat som den huvudsakliga arbetsgivaren och har av många ansetts som en trygghet, i form av närhet, men också som möjlighet till sysselsättning och som inkomstkälla.Bruksandan visar på skarpa gränsdragningar mellan individer och grupper inom organisationen.

SammanfattningSyfte: Syftet med studien är att skapa förståelse för hur företag arbetar med rekrytering av kundorienterad personal med avseende på individens sociala förmåga, kompetens och drivkrafter för ett kundorienterat beteende. Metod: Studien utgår från att uppnå en förståelse och tillämpar därför en kvalitativ metod. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med tio anställda från olika fastighetsföretag i Sverige. Materialet analyserades sedan utifrån analysmetoden well-grounded theory. Resultat & slutsats: Studiens resultat visar att sociala förmågor, kompetens och drivkrafter är viktiga faktorer vid bedömning av kundorienterade egenskaper vid rekrytering, men att företagen lägger olika tyngdpunkt vid dessa faktorer. Resultatet visar att drivkrafter som motivation, engagemang, värderingar och attityder är av stor betydelse för företagen vid rekryteringstillfället. Ytterligare slutsats i studien är att individens sociala förmåga är av betydelse för företagen vid rekrytering, men att synen på vad som kännetecknar social förmåga skiljer sig mellan respondenterna.

Det finns områden inom hjärtforskning som visar att kvinnor och män inte får samma vård. Vikten av att anpassa vården efter individen har uppmärksammats i forskning tex att vårdpersonalens bemötande har stort inflytande i hur kvinnor upplever sin sjukdomsperiod i samband med hjärtsjukdom. Kunskapen om hur hjärtsjuka kvinnor upplever vårdpersonalens bemötande i samband med hjärtsjukdom är viktig för distriktssköterskan för att som yrkesgrupp kunna utveckla ett korrekt omhändertagande med individen i fokus. Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av vårdpersonalens bemötande i samband med hjärtsjukdom. En kvalitativ studie med induktiv ansats utfördes genom att nio kvinnor som råkat ut för hjärtsjukdom intervjuades.

Uppsatsens syfte var att belysa likheter och skillnader i medlemmars kontra avhoppares bild av Knutbyförsamlingen. Forskningsproblemet var motsättningen som finns mellan medlem-mars och avhoppares bild av församlingen. Forskningsfrågorna var: hur beskriver man? Hur värderar man? Vilka skiljelinjer finns? De olika bilder som respondenterna gav belystes med hjälp av socialkonstruktivistisk teori, för att undersöka respondenternas olika bilder av verk-ligheten. För att besvara forskningsproblemet utfördes fyra kvalitativa intervjuer, två med medlemmar i församlingen och två med personer som har lämnat den.

Eftersom sportklubbar i Sverige a?gs av sina medlemmar kan inte privata akto?rer komma in och ko?pa upp en klubb. Vad som ha?nder i Sverige a?r ista?llet att ideella idrottsfo?reningar och ideella fo?reningar sammanblandar sitt varuma?rke. Pa? detta omra?de finns ingen tidigare forskning.

Denna uppsats studerar liveness i nyhetsintervjuer mellan nyhetsankare och korrespondenter i direktsändning i SVT:s kvällssändningar av Aktuellt och Rapport. I uppsatsen studeras främst hur liveness frammanas i dessa intervjuer och om frammaningen påverkas av vilket kön och/eller intervjuroll intervjudeltagarna har. Uppsatsen använder sig av samtalsanalys som metod och utgår ifrån ett antal centrala begrepp som angriper materialet på tre olika nivåer, strukturell-, handlingssekvens- och detaljnivå. Teorier som finns med som utgångspunkt berör institutionella kontra vardagliga samtal, live two-way affiliated interviews, liveness samt autentiska samtal. Även samtalsanalys som teori samt begrepp som hör dit är centrala.

Esbjo?rnsson, Cecilia (2014). Utan sin telefon kan man inget- En fallstudie om hur vuxna med dyslexi anva?nder sig av appar i studierna (Without you phone you know nothing), Specialla?rarprogrammet 90 hp, Skolutveckling och ledarskap, La?rande och samha?lle, Malmo? ho?gskola. Problemomra?de De mobila enheterna med sina applikationer har letat sig in i klassrummen och anva?nds av eleverna i studierna men va?ldigt lite forskning finns pa? hur de fungerar fo?r elever med la?s- och skrivsva?righeter. Denna studie underso?ker hur applikationer fungerar som ett tekniskt sto?d fo?r vuxna med dyslexi.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor. Känslan av att ha förlorat ett bröst kan vara svår för kvinnan att bearbeta, på grund av att kvinnobröstet anses vara det absolut feminina. Sjuksköterskans bemötande är av betydelse för hur kvinnan hanterar situationen. En god kommunikation är en del i vårdandet för att kunna ge den informationen kvinnan önskar och behöver. syftet med studien var att belysa sjuksköterskans bemötande av kvinnor med förändrad kroppsbild på grund av förlust av bröst i samband med bröstcancer.