Syftet med detta arbete var att undersöka gymnasieelevers intresse för naturen och miljön. En enkätundersökning genomfördes bland elever som går första året på Naturvetenskapsprogrammet (NV) respektive Samhällsvetenskapsprogrammet (SP). Enkäten formulerades för att utifrån svaren kunna jämföra olika grupper avseende orsakerna till varför de valt som de gjort till gymnasiet, vad de anser vara natur, samt om natursynen skiljer sig åt mellan grupperna. En huvudfråga formulerades utifrån dessa faktorer:Har ungdomar som valt NV respektive SP till gymnasiet olika natursyn?Samtliga faktorer skilde sig, mer eller mindre, åt mellan alla de grupper som jämfördes - mellan NV- och SP-elever, mellan tjejer och killar, mellan elever uppvuxna på landsbygd och elever uppvuxna i stad samt mellan elever som huvudsakligen bott i villa och elever som huvudsakligen bott i lägenhet.Vid gymnasievalet uppger fler killar än tjejer att de påverkats av andra, och kompisar har påverkat mest.

Det här arbetet handlar om väsen i den gamla folktron. För att begränsa mig i ämnet om gammal folktro och sägner, så håller jag mig till det gamla bondesamhället på 1800-talet. Jag var nyfiken på vilka väsen som man kunde hitta i våra trakter, och vilka egenskaper de hade. Efter att ha samtalat med Ann Nilsén som är etnolog på länsmuseet i Gävle, så fick jag en klarare bild av vilka väsen man kunde hitta häromkring.Jag inriktade mig så på dessa, rået, vittran, trollen, tomten och vättarna. Det uppenbarade sig att de flesta av dessa väsen visade sig ha nästan identiska egenskaper.

På grund av stora stadsbränder under slutet av 1800-talet tilläts inga höga bostadshus med trästomme i Sverige fram till 1994. De byggnadsstadgar som innebar förbud mot att bygga högre än 2 våningar med trästomme ersattes 1994 med brandskyddskrav. I och med det fick flervåningshus med trästomme byggas. Vid byggande av flervåningshus krävs ett fungerande stabiliserande system och stabilisering mot horisontalkrafter. Ett sätt att stabilisera är genom skivverkan.

De offentliga rummen är de platser i staden som är tillgängliga för oss alla. Dess betydelse har varierat med åren. De har alltid varit betydande platser för maktuttryck från stat och kyrka men också platser där folket uttryckt sin vilja i demonstrationer och aktioner. Parkerna började dyka upp i Sverige under 1800-talet då städerna växte och borgarklassen fick mer resurser och fritid. De senaste årtiondena har våra offentliga miljöer många gånger fått komma i andra han i stadsplaneringen, fokus har länge legat på objekten och inte på vad som finns emellan dem. I Karlskrona har länge stora delar av staden varit stängda för allmänheten på grund av militären och det är också det militära som till stor del styrt stadsbyggandet.

Detta examensarbete har utförts i samarbete med Fagerström Industrikonsult AB i Helsingborg. Fagerström Industrikonsult AB är ett ingenjörsföretag som har specialiserat sig på mekaniska och mekatroniska produkter inom flera branchområden. Ett av företagets tidigare projekt, som bland annat bygger på tryckbärande kärl och som kommer återanvändas för ett nytt projekt, är i behov av en uppdaterad analys mot utmattningsbrott.För att en tryckbärande utrustning skall kunna säljas och användas inom Europa, måste tillverkarna följa det Europeiska direktivet 97/23/EG, även kallat PED-direktiv. Detta direktiv sätter regler för konstruktion, tillverkning, märkning och kontroll. I Sverige finns denna beskrivning i Arbetsmiljöverkets författnings-samling (AFS 1999:4 2011).

Flodvågskatastrofen i Sydostasien, den 26 december 2004, väckte vårt intresse till att studera varför människor ägnar sig åt välgörenhet i olika former. Välviljan och hjälpsamheten efter händelsen har varit stor och svenska folket har skänkt mycket pengar och annat till hjälporganisationer. Syftet med uppsatsen var att studera faktorer som påverkar människors motiv till att ägna sig åt ideell välgörenhet i någon form. Välgörenhetsengagemang och gåvoutbyten är sociala fenomen som vi valt att tolka utifrån Webers idealtyper för socialt handlande: värderationellt respektive målrationellt handlande. Den teoretiska referensramen har utgjorts av Jordansson beskrivning av värderationellt välgörenhetsarbetet i 1800-talets Sverige samt det målrationella handlandet genom Mauss teori om gåvoutbytet.

Frikyrkorörelsen i Sverige hade sina rötter i pietismen som ursprungligen kom från Tyskland. Pietismen präglade frikyrkorörelsens synsätt på bildbruket inom kyrkan. Från 1800-talets mitt och framåt värderade frikyrkan äkthet och sanning i bilder som på något sätt skulle användas i frikyrkans arbete. I min underökning av frikyrkolokaler kring Värnamo och Sävsjö finns ett flertal bilder av Ada Stark-Ahlberg. Ada Stark-Ahlberg befann sig mitt i den frikyrkliga kontexten dels som troende men även gift med en pastor i missionskyrkan.

Riksanläggningen Ridskolan Strömsholm (RS) har en lång historia med såväl ryttarutbildning som hästutbildning. RS har bland annat varit verksam som Arméns rid- och körskola under 1800-talet. Traditionen att utbilda hästar och ryttare på Ridskolan Strömsholm har sedan denna tid funnits kvar och är även idag den riksanläggning som förknippas med utbildning av människor, hästar och ridsport. Uppfödningen av den svenska varmblodiga hästen syftar till att producera hästar som är internationellt konkurrenskraftiga i både hoppning och dressyr genom sitt prestationsinriktade temperament och sin goda ridbarhet. Flera faktorer påverkar detta, bland annat härstamning, hästens hållbarhet, hälsa och utbildning. Faktorerna påverkar den unga hästens framtid och är förutsättningar till att stanna länge i sporten. Det finns inte någon tidigare dokumentation av unghästutbildningen på Ridskolan Strömsholm.

Den föreliggande uppsatsen är av teoretisk art och syftar till att skildra synen på massan och massamhället hos en utvald grupp samhällstänkare, vilka var verksamma främst under 1800-talet och en bit in på 1900-talet. Under denna period så var massamhället och dess konsekvenser ett hett diskussionsämne bland konstnärer, skönlitterära författare, samhällstänkare och politiker då man ansåg att de stora sociala och politiska förändringarna som skedde i samtiden hade skapat ett, på många sätt, nytt samhälle som krävde analys och förklaring. Exempelvis så skedde stora mänskliga förflyttningar till städerna, den industriella revolutionen och omfattande demokratiseringsprocesser förändrade, på många håll i Europa, den sociala och politiska organisationen. Ur dessa förändringar föddes diskussionen om massamhället och massan. Materialet som ligger till grund för uppsatsen är två mer eller mindre avgränsade idéströmningar, nämligen den aristokratiska liberalismen och masspsykologin.

Bakgrund och problem: Fo?retagskommunikation a?r en del av det som pa?verkar intressenterna na?r de skapar sig en bild av ett fo?retags identitet, image och rykte. Fo?retag vill genom ansvarskommunikation pa?verka ma?nniskors uppfattningar om dem och pa? sa? sa?tt skapa sig legitimitet. Da? bankbranschen oftast direkt kopplas till den finansiella infrastrukturen kommer andra fra?gor som etik, miljo? och socialt ansvar la?tt i skymundan.

Denna C-uppsats handlar om den brittiska kolonisationen av Nya Zeeland och hur det maoriska samhället till följd av detta förändrades drastiskt. Mitt syfte är att belysa hur den brittiska kolonisationen av Nya Zeeland berövat maorierna deras mark och vilka konsekvenser det fått för maorisk samhällsutveckling. Frågeställningen är: Hur har förlusten av marken påverkat den maoriska samhällsutvecklingen? Kan markkonflikterna mellan maorier och pakhea lösas? Finns det någon framtid för maorierna på Nya Zeeland? Den brittiska kolonisationen av Nya Zeeland berodde dels på imperialistisk tävlan om att lägga under sig nya territorium, men det nya landet fungerade även som en säkerhetsventil för Englands befolkning som ökade kraftigt under 1800-talet. Det industrialiserade och kapitalistiska samhället hungrade efter utländska marknader, råvaror, billig arbetskraft och lönsam jord.

Sammanfattning I denna uppsats behandlas den historiska utvecklingen av den svenska lagstiftningen kring arbetarskydd inom en tidsperiod som sträcker sig från andra hälften av 1800-talet fram till 1960-talet. Med begrepp lånade från Rolf Torstendahl kan uppsatsen sägas röra sig från tiden för ?den organiserade kapitalismen? fram till tiden för ?den participatoriska kapitalismen?.Särskilt intresse ägnas åt att arbetarskyddslagstiftningen först år 1963 utvidgades till att också omfatta de anställda i den offentliga förvaltningen. Denna utvidgning av arbetarskyddslagen problematiseras utifrån det faktum att politiker inte bara är förtroendevalda till uppgift att företräda medborgarna, utan också är arbetsgivare åt dem som arbetar i det allmännas tjänst. Genom att betrakta lagstiftning som en institutionalisering av värderingar utgår uppsatsen från antagandet att aktörers handlingsutrymme begränsas av olika hinder som uppställs av ?det institutionella arvet?.Den empiriska undersökningen inriktas på riksdagens behandling åren 1943 till 1963 av frågan om huruvida arbetarskyddslagens tillämpningsområde skulle utvidgas till att omfatta den offentliga förvaltningen eller inte.

Den tid vi lever i ger oss ständigt ny information och kunskap om den förändring samhället genomgår. Våra privata värderingar och vår livsstil förändras i takt med att samhället ändras. Förut var det kyrkan som påverkade människans tro och livsstil, men genom sekulariseringen ändrades tankesättet. Väckelserörelsernas uppkomst och utveckling hör ihop med de samhällsförändringar som ägde rum i mitten av 1800-talet. I många församlingar läggs tyngdpunkten vid individens personliga omvändelse ? en ?pånyttfödelse? som skall påverka hela vardagen.

I Sverige växer intresset för att odla sina egna grönsaker, men få bostadsområden erbjuder möjlighet till odling och det är högt tryck på befintliga kolonilotter. Det är därför nödvändigt att ge plats åt nya former av odling i den urbana miljön. En sådan utveckling går i linje med den omställning mot hållbar stadsutveckling som städerna står inför. Kommunen behöver ge praktiska exempel på hållbara lösningar och en väg att gå är att låta medborgarna odla i det offentliga rummet. Uppsatsen avser att ta fram en förstudie till ett projekt som ska bidra till en förbättrad hållbar stadsutveckling. Projektet som föreslås är att parkkontoret i Lunds kommun tillsammans med odlingsintresserade invånare anlägger en stadsdelsträdgård på den stora gröningen i Folkparken.

Denna uppsats syfte har varit att att undersöka maskuliniteten i Karl Ove Knausgårds Min kamp andre bok med utgångspunkt i Judith Butlers performativitetsteori och R.W. Connells teori om hegemonisk maskulinitet. Här ovan har jag ställt konstnären mot familjefadern, det inre mot det yttre för att utforska splittringen av maskuliniteten, dess performativitet och dess underliggande ideal. I samröre med familjelivet har jag upptäckt tydliga tendenser till en upplevelse av feminisering och en fruktan för detta. I sällskap med andra män infinner sig även en känsla av underlägsenhet.           Jag har med stöd av Jonas Frykman och Claes Ekenstams manlighetsstudier påvisat att Karl Oves maskulinitetsideal påminner om  den manssyn som uppstod i samband med borgerlighetens framväxt i slutet på 1800-talet, och den frigörelse från hemmen som männen genomgick.